De förstföddas märkvärdiga fördel
Den tyska grundskolan slutar mycket tidigare än vår. Redan på femte klass delas barnen in i mer eller mindre yrkesorienterade linjer. Kring var fjärde elev fortsätter till gymnasium, som räcker sex år och banar väg för universitetsstudier.
Många orsaker påverkar vem som fortsätter till högre utbildning. Hit hör barnets begåvning och föräldrarnas utbildning och ekonomi. Men också ordningen bland syskonen har betydelse, och den är förbluffande stor.
Bland tyskar födda på 1940-1960-talen fortsatte i medeltal var femte till gymnasiet. Av förstfödda barn var det så många som 25 procent! 21 procent av andra barnet i familjen gick till gymnasium, 17 procent av treorna, och så vidare.
Sociologen Juho Härkönen, baserad i Stockholm och Åbo, analyserar i en färsk artikel orsakerna bakom syskoneffekten i Tyskland. Han beaktar bland annat hur föräldrarnas eller syskonens övriga egenskaper påverkar de dramatiska resultaten.
Om du heter von Trapp och har sex syskon samt en charmig sköterska med vilka du sjunger dagarna i ända, kan det tänkas bana vägen för en framtid som konsertpianist. Med statistiska analyser kan man dock som det heter ”kontrollera” dylika särdrag. Det går sedan att bedöma hur ordningen i syskonskaran påverkar skolgången ifall man förbiser att vissa syskon sjunger dagligen och familjen har råd med en guvernant.
Härkönen visar att de förstföddas fördel till och med syns starkare efter att man beaktat syskonens övriga, gemensamma egenskaper. Den äldstas bonus beror inte heller på familjens samhälleliga status.
Det betyder att det knappast är ekonomiska resurser som förklarar de förstföddas fördel.
En klassisk orsak är att det inte handlar om pengar, utan om föräldrarnas tid och uppmärksamhet, som ju bara den äldsta får njuta av utan konkurrens. Ändå hade mammans yrkesarbete ingen inverkan i Härkönens analys, fast man kan anta att hemmafruar ger mera tid till sina barn jämfört med andra föräldrar.
Intressant nog klarar sig tvåbarnsfamiljer bäst i den här mätningen. Också här tenderar den äldre att få mer utbildning än den yngre. Men både det äldre och det yngre syskonet får i genomsnitt mera skolning jämfört med barn utan syskon, eller en förstfödd med två yngre syskon.
Betydelsen av ställningen i syskonskaran var större då det gällde möjligheten att börja i gymnasium än att gå vidare till universitetet sex år senare.
Den sociala ojämlikheten råder alltså inom familjen, inte bara mellan familjer. Skillnaden mellan syskon kan vara lika dramatisk som den mellan samhällsklasser.
Ändå har det, som Härkönen sammanfattar, forskats väldigt lite i syskonrelationer. Ännu mindre vet vi vad som kunde eller borde göras åt ojämlikheten syskon emellan.
Vill man göra en rekommendation är det att den finländska grundskolan är bättre än den tyska. Syskonen verkade ha större negativ inverkan vid 10 än vid 17 års ålder. Att ha längre gemensam utbildning för alla kan vara ett sätt att lindra de yngre syskonens underläge.
Anna Rotkirch är familjeforskare på Väestöliitto.
Publicerad 27.6.14 Hbl
