Den här gången spelade vi hänga gubben – spel. Antti och Pekka hade hittat några ord för oss och vi andra försökte gissa dem. Pojkarna hade hittat ganska svåra ord, men tillsammans gissade/ visste vi varenda av dem och vi blev inte hängda en enda gång. För mänga seniorer var det här spelet främmande. Det förundrade mig eftersom jag hade tänkt att det här spelet är så gammalt som ett spelet bara kan vara.

Berit visade oss en verklig skatt: en Bibel från 1700-talet. Den var en jättestor och tung bok och såg ut så gammal som det var. Jag, och kanske också några andra av oss studenter, skulle ha gärna tagit det med mig när Berit gick bort för en liten stund med en sköterska för att testa sitt minne. Senare Berit sade att testen gick bra. Den enda svåra saken var att räkna bakåt i minusräkningar. När vi var i våra smågrupper berättade Berit till mig och Nina en händelse som hon hade sett en sommar: en råtta, som hade räddat sina barn från ett hål där vatten hade svämmat över efter regnet i hennes koloniträdgård. Det var jättetrevligt att lyssna på en berättelse. Det är så synd, att vi har bara två möten kvar på den här kursen.