Under den sista veckan var det självständigt arbete som var på tapeten. Det vill säga vi fick fritt välja vad vi skulle skapa, varifrån vi skulle hämta materialet, hur vi skulle visualisera det, vilket/vilka ämne(-n) det skulle behandla och över vilket område. Den sista veckan tyckte jag var delvis rolig på grund av att man fick fritt välja vad man skulle behandla, och delvis svår på grund av att jag hade problem med att hitta material jag var nöjd med (då det finns så mycket olika) och att hålla mig till det material jag hittat.
Svårigheter
Som sagt hade jag svårt med att hålla mig till något material och att hitta material som jag var riktigt nöjd med. Jag tror jag hade svårigheter på grund av att jag alltid tänkte att det antagligen finns ännu bättre material som jag bara inte hittat ännu. Det kombinerat med att jag sökte material som gällde hela världen gjorde uppgiften allt för svår och tidskrävande. Så efter att jag insett hur mycket utrymme, tid och krafter det skulle kräva övertalades jag att fokusera på en världsdel, Europa.
Vad som också bidrog till att jag hela tiden sökte nytt material var att problem uppstod i samband med överförandet av materialet till QGIS. Man kunde nämligen ladda ned data i olika format från olika sidor. Från Natural Earth fick man fina vektorlager som visualiserade kontinenter och vatten. De bidrog inte med några svårigheter. Det var dock i samband med datatabeller som problemen uppstod. Tabellerna laddade jag ner i tsv- och csv-format, men som exempel, så användes kommatecken mellan tusen- och hundratal i vissa tabeller och som decimaltecken i vissa. Detta gjorde att kolumnerna ansågs innehålla text (String), vilket gör att man inte kan utföra beräkningar. Därför behövdes lite manuellt arbete i samband med båda. För tusentalstecknet öppnade jag filen i anteckningar och tog bort vartenda kommatecken. Medan för decimaltecknet ersatte jag kommatecknet med punkt (andelen skyddade områden) och använde mig av en csvt-fil för att indikera att en kolumn innehåller decimaltal (befolkningstätheten). Möjligtvis skulle det räckt att bara använda sig av csvt-filen och i samband med insättningen kryssa i ”Decimal separator is comma” i QGIS.
Men efter att jag fått samlat och fört in materialet i QGIS hade jag inte några större problem. Koropletkartan, join-funktionen, select fetures by expression, diagram och kalkylationer gick alla utan större problem. Ända jag fastnade på var att vissa namn varierade mellan tabellerna, men genom redigering gick det också lätt att fixa.
När jag i efterhand tänkt göra några finjusteringar på kartorna, blev lagerna osynliga. Jag tänkte nämligen ta bort de små länderna (Monaco, Andorra, …osv.) från tabellen, så att de inte skulle synas på kartan (jag tyckte den blev tydligare och lättare att läsa på så sätt), men när jag sparade mina ändringar försvann alla de kartorna jag jobbat med, som tur hade jag redan sparat två bilder av dem så jag behövde inte göra allt igen. Jag testade allt jag kom att tänka på, det vill säga se om datan i lagerna försvunnit (den fanns kvar[”Show feature count”]), starta om programmet, uppdatera färgen, se om genomskinlighet hade farit på, men ingenting fungerade…
Resultatet
För kartorna visste jag inriktningen av materialet, det slutgiltiga valet var däremot svårare. Jag kom direkt att tänka på hotade arter när jag började planera materialinsamlingen. Till först tänkte jag använda mig av marinamiljöer som områdesindelning, men efter att jag inte hittat material ändrade jag mig. Så till slut valde jag att kombinera de hotade växternas och djurens andelar med hur stor andel av ländernas (land-)areor som är skyddade (Bild 1). Jag började nämligen fundera om man kunde se något samband att de länder med större andel skyddade områden i sin tur har färre hotade arter, eller om länder med många hotade arter har börjat skydda större områden för att skydda arterna. Jag ville också se om det fanns någon koppling mellan hur tätt man bor och hotade arter. Och när jag dessutom ville visualisera hur fördelningen av hotade arter, bland organismer i landet, ser ut i olika länder ledde det till bild 2. Datan om de hotade arterna hittade jag på IUCN red list-hemsidan (International Union for Conservation of Nature), information om skyddade områden från European Environment Agency (EEA), samt täthetsdatan från FN. Vad gäller nationerna kan man se i kartorna en del ”extra” diagram, dessa representerar mindre nationer och andra mindre landmassor som Åland, Färöarna, San Marino och Isle of Man. En sak jag måste tillägga (och som man kan ta i beaktande när man läser kartorna) är, som det i samband med IUCN:s data nämndes, att för reptiler, fiskar, blötdjur, andra ryggradslösa djur, växter, svampar och alger ännu finns arter vars tillstånd inte ännu blivit uppskattat. Om de befinner sig i Europa kan jag inte säga på rak hand, så kartan kunde tänkas se lite annorlunda ut om alla arter vore granskade.
I bild 1 kan man se att andelen hotade växtarter (av alla växter i landet) är som störst i Spanien och Portugal, medan de hotade djurarternas andel verkar vara som störst längre söderut i Europa (Balkan, Apenninska och Pyreneiska halvön). Data över hur stora skyddade landområden fanns inte heller för alla länder, samt innehöll datan jag använde mig av inte alls information om Kosovo. Av kartan att tolka är det svårt att se ett samband eller en koppling båda faktorerna emellan. Vad man kan se är att det verkar som att de länder i mörkast grön färg (störst andel skyddade områden) över lag verkar ha en större andel hotade arter. Vidare kan man fundera varför just dessa länder har flest hotade arter, landets historia som industrialisering och markanvändning, men också hur tätt man bor. Därför ville jag också se hur länders täthet påverkar hotade arter.
I bild två kan man då se hur fiskarna utgör en stor andel av de hotade arterna i de små områdena som Malta, San Marino och Färöarna (Undantag: Åland). Medan svampar utgör en större andel i nordligare och blötdjur i sydostliga delar av Europa. Monaco gör i huvudsak att Europa ser glesare bebott i jämförelse om man valt att inte inkludera de små nationerna i koropletkartan för täthet (de syns ändå inte). Dock var den här andra kartan i huvudsak tänkt att fungera i kombination med den första. I och med att den ger ytterligare information om vilka sorters arter som hotas mest i vilka länder, och att man kan jämföra täthetens distribution i Europa med hotade växter och djur.
I efterhand kanske det skulle varit mer givande att kombinera tätheten med de hotade växt- och djurarterna, samt skyddade landområdena med fördelningen av hotade arter. För då hade båda kartorna kunnat fungera bättre på egen hand. Jag hade ännu velat ändra vissa saker i kartorna, men som sagt stötte jag på problem och skulle behövt göra allt från början, vilket tagit väldigt länge.
Andras inlägg
När jag läste andra studerandens blogginlägg, Saara Nurminen och Roni Kurvinen, lade jag märke till att de till sist skrivit om vad de tyckt om kursen. Och samtidigt som jag läste Saara Nurminens inlägg funderade jag också över hur lättlästa mina kartor var, vilket var något hon tog upp i sitt inlägg. Och som jag påstått skulle jag velat göra små modifikationer, men jag började även fundera på hur tydliga mina diagram gör kartan, ifall jag borde hållit mig till en taxonomisk kategori i båda kartorna, samt enbart undersökt de större länderna, sedan de mindre länderna skymmer med diagram och deras värden inte syns (i samband med koropletkartan). Annars var det också intressant att se vad andra studeranden hade valt för teman till den sista veckan. Och efter att ha sett deras sammanfattningar ville jag själv också skriva en kort avslutning och ge min åsikt angående kursen, så här kommer den…
Om kursen
Kursen tycker jag har varit intressant och lärorik, man har fått lära sig grunderna i ett, för mig, helt nytt program, QGIS. Man har fått behandla olika sorters material, visualisera material på olika sätt, samt ha frihet att själv välja hur man tycker att man ska göra. Det har också varit intressant att se hur de andra kursdeltagarna har gått tillväga och se deras resultat, vilket också påstod. Genom att se på de andra inlägg har man insett saker man själv råkat glömma, samt fått nya idéer för hur man kunde visualisera fenomen. Annars vad gäller kursen har det varit roligt att vara på zoom träffarna eftersom man inte bara lyssnar på en föreläsning utan man också får lära sig genom att skapa samtidigt. Och slutligen vad gäller blogg skrivandet är det varken något jag sysslat med eller läst tidigare, men enligt mig själv har det nog gått rätt så bra ändå.
Källor:
- European Environment Agency (2021). Share of country designated as terrestrial protected area and the overlap between Natura 2000 or Emerald sites and national designations. Hämtad från: https://www.eea.europa.eu/
- Förenta Nationerna (2020). Population, surface area and density. Population. Hämtad från: http://data.un.org/Default.aspx
- IUCN Red List (2020). Table 5: number of threatened species in each major taxonomic group by country in Europe. Table 6a: number of animal species (kingdom: Animalia) listed in each IUCN Red List Category by country in Europe. Table 6b: number of plant species (kingdom: Plantae) listed in each IUCN Red List Category by country in Europe. Summary Statistics. Hämtad från: https://www.iucnredlist.org/
- Kurvinen, R. (2021, mars 5). Seitsemäs kurssikerta 05.03.2021. Hämtad från: https://blogs.helsinki.fi/ronikurv/ (16.3.2021)
- Natural Earth. Admin 0-Countries. 1:50m Cultural Vectors. Hämtad från: https://www.naturalearthdata.com/
- Nurminen, S. (2021, mars 4). Viimeinen kurssikerta. Hämtad från: https://blogs.helsinki.fi/saaranur/ (16.3.2021).