Categories
Geoinformatiikan menetelmät

Punktkartor

Den här veckan arbetade vi med punkt-material. Där vi under zoom-mötet fick gå ut i vårt närområde och samla in egna punktdata med Epicollect5-appen. Av det gjorde vi en interpolerad karta. På egen hand fick vi sedan skapa egna kartor över hasarder, där vi fick välja, ladda ner och kombinera material.

Under lektionen

Som sagt fick vi samla in egna punktdata under zoom-mötet och göra en interpolerad karta. Någon annan hade också samlat in data i samma närområde som jag (Vallgård), vilket kan vara både på gott och ont. Det är bra för att desto fler som samlat in och desto mer data, desto mer övergripande och noggrannare blir resultatet. Dock om man är flera och tar data från samma område, samt det handlar om data som man subjektivt ska fylla i, kan områden bli väldigt otydliga och motsägande om personerna har olika syn på samma ställe. Över lag ser det ut som att vi båda sett relativt lika på vårt närområde (Bild 1). Där de stora vägarna och mer tättbebodda delarna är av en rödare nyans, medan grönområdet är blåare till nyansen. Det roliga den här veckan igen var att jag glömde spara det interpolerade kartlagret och hamnade att göra om det. Det positiva med det är iallafall att jag fick lära mig två gånger. Jag hamnade nämligen att se på videon igen för att interpolationen aldrig blev färdig. Det visade sig att jag glömt att laga pixelstorleken lite större.

Det var intressant och roligt att själv vara delaktig i den fysiska insamlingen av materialet i den här uppgiften. Spännande var det också att lära sig att man kan interpolera, och skapa heatmaps i QGIS.

Bild 1. Uppfattningen av trygghet i Vallgård.
Den självständiga uppgiften

För att få lite snabba idéer över vad man kunde göra så tog jag mig en titt på Ville Väisänens blogg. Det vill säga innan jag bestämt mig för vilket material jag skulle använda mig av. Han hade kombinerat vulkaner med jordbävningar, vilket var något jag funderat att göra. Jag skulle också velat inkludera meteoritnedslag, men visste inte hur jag skulle använda mig av dem eller vad man kunde dra för slutsatser av kartan som uppstod (ja, jag laddade ner materialet och skapade en punktkarta av det, men använde mig inte av den). Sedan såg jag att man från National Oceanic and Athmospheric Administration (NOAA), var man fick data för vulkaner, också kunde hitta information om tsunamin. Jag visste direkt att jag ville ha med det i mitt material. Till först hade jag tänkt använda mig av data gällande jordbävningar på 8 magnitud och högre, 7 magnitud och högre, samt 6 magnitud och högre. Men då råkade jag se Pinja Pakkarainens blogg, och att hon också använt sig av magnitud 4 och högre, vilket jag tyckte bättre visualiserade vad jag ville få fram. Så till slut bestämde jag mig för att laga tre kartor, en där man ser jordbävningar med en magnitud över 8 och vulkaner som haft utbrott sedan 1960 (Bild 2), en var man ser jordbävningar med en magnitud över 6 och tsunamier (orsakade av jordbävningar) som skett sedan 1960 (Bild 3), samt en där man kan se de vulkaner som haft utbrott sedan årtalet 0 och jordbävningar med magnitud över 4,5 som skett mellan åren 2018 och 2020 (Bild 4).

Bild 2. Jordbävningar med magnitud >8 och vulkanutbrott sedan 1960. Källa: NOAA & USGS.

I bild 2 kan man inte urskilja olika tektoniska plattorna, förutom möjligen Stilla havs-plattan. Man kan dock klart och tydligt se eldringen och få en uppfattning om vilka ställen på jorden som drabbas av de värsta jordbävningar och var flest aktiva vulkaner befinner sig.

Bild 3. Jordbävningar magnitud >6 och tsunamin sedan 1960. Källa: NOAA & USGS.

I bild två kan man i sin tur se att tsunamin helt klart sammanfaller med jordbävningar, vilket borde vara självklart om man läst legenden (då jag enbart visualiserat tsunamin orsakade av jordbävningar). Men om man inte vet så kan denna karta bevisa det. Vad man också kan se är att tsunamin endast förekommer i vissa gränszoner, mellan två plattor. Alltså där plattorna kan fastna i varandra, vilket innebär i ett konvergensområde eller där plattorna glider längs med varandra, förkastningsområde (som till exempel vid San Andreas förkastningen).

Bild 4. Jordbävningar med magnitud >4,5 mellan 2018 och 2020, samt vulkanutbrott sedan år 0. Källa: NOAA & USGS

I den fjärde och sista bilden är det huvudsakliga målet att illustrera plattgränserna. Det vill säga med hjälp av registrerade jordbävningar illustrera gränserna mellan alla olika plattor. Med hjälp av den här sista kartan får man en tydligare linje över den Atlantiska centralryggen, till vilken eurasiska, afrikanska, nord- och sydamerikanska plattorna gränsar. En gräns som i de tidigare kartorna inte varit lika tydlig

Med hjälp av alla tre kartorna kan man tydligt se att det är kring Stilla havs-plattan som det är allra mest aktivitet, vad gäller jordbävningar, aktiva vulkaner och tsunamin. Mer specifikt kring Öst- och Sydostasien. Skulle jag ännu inkluderat alla möjliga tsunamier (sådana som också kunnat orsakas av vulkaner, meteoritnedslag eller av jordskred) kunde man ännu sett att det inte bara är jordbävningar som orsakar tsunamin. Dock skulle kartan inte varit lika lätt att tolka, om man inte då skiljde på alla tsunamin beroende på hur de uppkom. Man kunde också, istället för att minska magnituden, klassindelat jordbävningarna som Kasper Mickos och Anton Granqvist gjorde i sina punktkartor. Det gör kartorna tydligare och lättare att förstå. Jag gillade även att Anton i sin ena karta valt att illustrera olika vulkaner med olika symboler.
Så om det är något jag skulle förbättra med mina kartor skulle jag antagligen klassindela jordbävningar enligt magnitud. Möjligtvis också använda mig av olika symboler för olika sorters vulkaner. Samt tror jag att för tydlighetens skull så skulle jag ännu välja att visa plattgränser och zooma in på ett specifikt område, som Kasper och Anton båda gjort, så att man kan se fler av de enskilda punkterna.

En sak som var bra med den individuella uppgiften var att man fick färska på minnet över hur man infogar csv-material i QGIS. Jag fick också lära mig att hantera tsv-material.  Samt några exempel på varifrån man kan hitta intressanta data att använda i QGIS. Jag tyckte också den här veckans självständiga uppgift var intressant för att den behandlade visualisering av naturgeografiskdata.

 

Problem?

Det kom små problem lite här och där i samband med den individuella uppgiften. I början när det gällde vad man ville visualisera och hur, men med lite tid blev jag nog rätt så nöjd med mina val. I samband med tsunami- och vulkanutbrottsmaterialet så var det lite fler problem. Det materialet laddades nämligen ner som tsv-material (tab separated values). Det var inte vad som var problemet, utan att i alla kolumner fanns det inte data för alla enskilda fenomen. I den nedladdade filen blev de ställena endast två ”tabbar” (två tab-tryck), vilket inte QGIS såg som en skild kolumn. Kort sagt blev vissa koordinater fel för att vissa data hamnade i en kolumn till vänster (fel kolumn). Efter lite manuellt arbete i tsv-filen blev dock de problemen avklarade. Ett annat problem uppstod i samband med jordbävningsmaterialet. Jag ville nämligen från början använda mig av minimivärdet 4 magnitud, men det blev alldeles för många punkter. Så jag fick ändra till 4,5 och efter många vändor fram och tillbaka vad gäller tidsintervallet fick jag till sist ett (tidsintervall) där det inte blev allt för många unika fall (2018–2020).

 

Källor
  • Granqvist, A. (2021, mars 3). Vecka 6, Trygghet och jordskalv. Hämtad från: https://blogs.helsinki.fi/antongra/ (13.3.2021).
  • Mickos, K. (2021, februari 23). Kurssiviikko 6: Hasardeja ja hasardia ulkoilua. Hämtad från: https://blogs.helsinki.fi/kmickos/ (13.3.2021).
  • National Oceanic and Athmospheric Administration (NOAA). Hämtad från: https://www.ngdc.noaa.gov/hazel/view/hazards/volcano/loc-search# (1.3.2021)
  • Pikkarainen, P. (2021, februari 22). Kurssikerta 6. Hämtad från: https://blogs.helsinki.fi/pinjapik/ (1.3.2021)
  • United States Geological Survey (USGS). Hämtad från: https://earthquake.usgs.gov/earthquakes/search/ (1.3.2021).
  • Väisänen, V. (2021, februari 22). Interpolointia ja hasardeja. Hämtad från: https://blogs.helsinki.fi/villvais/ (26.2.2021).

Leave a Reply

Your email address will not be published.