Författare: Laura Hiisivuori

Publicerat

Kraftiga nedskärningar betyder nedsatt tillgång till informationsresurser

Helsingfors universitets bibliotek kommer nästa år att ha 2 miljoner euro mindre till sitt förfogande jämfört med det här året. Den kraftiga nedskärningen påverkar anskaffning av material, så att t.ex. alla tidskriftsprenumerationer inte kan förnyas, och vi kan inte erbjuda tillgång till alla de databaser som varit tillgängliga i år.

För att inbesparningarna skall påverka informationsresurserna så lite som möjligt avstår biblioteket från en del utrymmen och förnyar sin service.

– Inget ämnesområde har specialbehandlats, utan alla har drabbats av nedskärningarna, berättar servicechef Annikki Roos från Helsingfors Universitets bibliotek. – Att gallra har varit svårt, för ingen vill sänka servicenivån.

Vilka resurser som skall vara med på nedskärningslistan har noggrant utvärderats på basen av olika kriterier. Utöver användartalen har bibliotekets experter t.ex. räknat ut vad det kostar att använda en tidskrift per gång och undersökt prisutvecklingen under en längre tid. Också tidskriftens JUFO-klassifikation, impact factor, referensanalyser och respons från forskare har också använts som kriterier.

– Man skall ändå komma ihåg, att största delen av prenumerationerna fortsätter nästa år, och också nytt material köps in, fortsätter Roos.

Nedskärningarna rör alla slag av material, från e-tidskrifter till kursböcker. Biblioteket har redan förberett sig på nästa år genom att det här året för en engångsavgift köpa in e-böcker, materialpaket och referensverk för år 2016.

Kursböckerna i första hand e-böcker

Biblioteket köper i första hand in material i form av e-böcker och tidskrifter. I och med nedskärningarna är det oundvikligt att inköp av tryckta kursböcker kommer att minska. Vid planering av kursfordringar lönar det sig att i allt större omfattning utnyttja e-böcker, digitala tidskriftsartiklar och öppna publikationer. Biblioteket hoppas, att fakulteterna och institutionerna beaktar också informationsresursernas kostnader då de överväger hur examensfordringarna bör utvecklas.

I fortsättningen måste studenterna vara beredda att samarbeta med kurskamrater så att kursmaterialet räcker åt alla, eller att själva köpa kurslitteratur.

Öppenhet möjliggör förändring

– Ökad öppenhet inom vetenskaplig publicering för med sig en gnista av hopp i nedskärningsmörkret för universitetet och dess bibliotek, konstaterar Helsingfors universitets biblioteks överbibliotekarie Kimmo Tuominen.

– T.ex. parallellagring av artikelmanuskript i universitetets publikationsarkiv HELDA är något som varje forskare kan göra för att hjälpa. Vi måste steg för steg göra allt vi kan för att förändra den ofördelaktiga kostnadsstrukturen inom akademisk publicering så att alla som behöver vetenskapliga publikationer får tillgång till dem.

Öppenhet inom vetenskap är ett centralt mål for Helsingfors universitet under nästa strategiperiod. Universitetet har undertecknat bl.a. LERUs ”Christmas is over”-deklaration och Haagdeklarationen, som båda tar ställning till situationen inom vetenskaplig publicering samt till den för utveckling av vetenskaplig verksamhet ofördelaktiga regleringen av upphovsrätt.