Den eminenta ämnesföreningen Statsvett kom till under vissa specifika omständigheter och skeenden som i praktiken inleddes på hösten 2002. Dessa omständigheter hade sin början i en ändring i studiehelheterna på Soc&kom, som gjorde att man gick från att Soc&kom hade tre studiehelheter, Journalistiklinjen, Sociala linjen och Organisation och samhälle-linjen, till att studenterna sökte direkt in till något av de fem huvudämnena, däribland Statskunskap med förvaltning. Detta i sig var inte en tillräcklig faktor för att Statsvett skulle bli till, men dock ett nödvändigt startskott. StudOrg, som länge fungerat som en gemensam takorganisation för samtliga studerande på Soc&kom, hade (också) på denna tid en stark sammanförande roll bland alla studenter så brist på verksamhet utanför studierna och socialt umgänge var det inte. Ett direkt behov för en egen ämnesförening fanns inte i detta skede.

Eftersom statskunskapen varit ihopkopplad med sociologin inom OS-linjen och detta band bröts i och med ändringen 2002, så möjliggjordes att statskunskaparna kunde hitta en tidigare dold gemenskap genom sitt huvudämne och studierna däri. Denna gemenskap grodde under de ovan nämnda förhållandena där statskunskapsstuderandena tillbringade mera tid tillsammans på föreläsningar och liknande, och under en ett par års period hade den vuxit sig så stark att de började fundera på ifall den kunde vara eller bli något mera konkret. Till exempel tittade man lite avundsjukt på Journalistkommittén, som ordnade en del verksamhet specifikt för journaliststuderandena, och speciellt avundsjuk var man på den årliga J-resan.

I början av år 2005 hade ämnesrådet i statskunskap belönats med en summa pengar, av för mig okänd anledning, och på ett ämnesrådsmöte där professor Stefan Sjöblom var ordförande, meddelade han att statskunskapsstuderandena kunde ta del av denna summa för ordnandet av gemensam verksamhet i olika former. Det noterades dock att dessa pengar inte blint kunde kanaliseras till studenterna men att det annars var rätt så öppet för hur pengarna kunde användas, förutsatt att verksamheten berörde huvudämnet på sätt eller annat. Denna information fördes vidare till statkunskapsstuderandena och idéerna föddes väldigt snabbt. Till de första förslagen hörde att ordna en egen studieresa för statskunskaparna, och eftersom man ville visa sig vara bättre än journalisterna så valde man Kuba som resmål. Drömmen om att ordna en resa till Kuba har följaktligen hängt med i Statsvetts historia ända sedan början och de facto är tanken äldre än själva föreningen. Mig veterligen föreslås Kuba som resmål med jämna mellanrum ännu i denna dag.

Andra tankar om gemensam verksamhet uppkom också och snabbt noterades det att det hela blir svårhanterligt ur ett förvaltningsperspektiv om det inte organiseras på lämpligt sätt. Så med dessa omständigheter som bakgrund tillfrågades ämnesrådet i statskunskap om dess förhållande till grundandet av en ämnesförening i statskunskap. Ämnesrådets svar var att det var utan vidare riktigt ok.

Med högskolans välsignelse fortsatte några ivriga statkunskapare med de förberedelse som skulle leda till Statsvetts officiella grundande. Man funderade lite på hur man skulle gå till väga och någon konstaterade att sociologernas rätt så nya ämnesförening Habitus använde sig av konceptet ”ost- och vinkvällar” för att sammanföra sina medlemmar och att det verkade fungera bra. Följaktligen sammankallades alla på Sokcom med huvud- eller biämne i statskunskap, samt föreläsarna i ämnet, till Statsvetts stiftande möte i Sockoms matsal på Topeliusgatan 16. Fjorton studenter och tre föreläsare dök upp. Det bjöds på ost och vin.

I och med detta möte den 27 april år 2005 grundades Statsvett, som samtidigt fick sitt namn och sin första fyramanna styrelse. Namnet för föreningen beslöts genom öppen omröstning och alternativet Statsvett vann överlägset över sådana alternativ som Demos, Politeia och Platon. Också professor Sjöblom röstade på det vinnande alternativet.

Den verkliga verksamheten körde så småningom igång. Mycket diskuterades på ett diskussionsforum på internet som skapats enkom för statskunskapsstuderandena. På detta forum diskuterades naturligtvis Statsvetts verksamhet men också studierelaterade frågor, och det användes för att diskutera förslag som vidarebefordrades till ämnesrådet. Överlag fungerade forumet som den främsta plattformen för statskunskapsstuderandenas gemenskap i dessa tider.

Det första större Statsvett-evenemanget ordnades på hösten 2005 då den första traditionella höstsitsen, eller St-itsen, ordnades i samband med Statsvetts höstmöte. Tanken om att kombinera sits och möte var att locka så många medlemmar som möjligt till det ur demokratiperspektiv viktiga föreningsmötet. Detta koncept visade sig fungera mycket bra och tillställningen blev väldigt lyckad. Formaliteterna sköttes undan i rask takt för att sedan gå över i festande. Själva festandet avslutades omkring klockan nio på morgonen då de sista sökte sig från efterfesten till sina föreläsningar.

En annan återkommande form av verksamhet som föddes vid dessa tider var Tisdagsträffarna, TT. Det var ursprungligen det årets gulnäbbar som tyckte det var lämpligt att utan större anledning samlas under väldigt informella former på tisdagar. Denna tanke spred sig snabbt till hela föreningen och inom kort blev tisdagsträffarna ett officiellt programinslag som återkommit mer eller mindre regelbundet längsmed åren.

Föreningsmedlemmar på Hockey-TT våren 2016

Något som också hör till Statsvetts gemensamma sällsamheter är Svettvisan, Statsvetts officiella snapssång. Den var det vinnande bidraget på Statsvetts årsfest 2007 och melodin som användes, Jesus älskar alla barnen, är samma melodi som StudOrg använder för sin officiella visa. Orsaken till detta torde vara att man såg StudOrg som en förening som står Statsvett väldigt nära, vilket stämmer i praktiken eftersom Statsvetts första stadgor baserade sig på StudOrgs motsvarande. Dessutom har förhållandet föreningarna emellan alltid varit gott.

Ytterligare en Statsvett-tradition, som skapades inför tioårsjubileet 2015, är Riddarorden Sankt Urhos Behästade Infanteri. Den fick sin början då ett fåtal kämpar, som lyckades pressa fram en seger för Statsvett i Ämnesmästerskapet i fotboll år 2011, ansåg det angeläget att kunna avtacka personer eller hästar som gjort förtjänstfulla insatser för Statsvetts väl. Således inleddes en utdragen process för att skapa orden i fråga och denna process avslutades i och med att riddarorden officiellt godkändes av Statsvetts föreningsmöte år 2015. Riddarorden har som uppgift att på Statsvetts årsfest förläna ordensvärdigheten, som symboliseras av en medalj vid namnet Det Gyllene Hästhufvudet, till dem som av Ordenskollegiet anses uppfylla kraven.

Vad beträffar namnet Sankt Urho så är det en direkt referens till Repuliken Finlands åttonde president Urho Kaleva Kekkonen. Kekkonen har figurerat i Statsvettsammanhang sedan begynnelsen och det hör ihop med en blandning av vördnad och ironi mot demokrati och samhälleliga fenomen i allmänhet och de val där Kekkonen valdes till president och hans presidentskap i synnerhet. Kekkonens ansikte, tillsammans med en svettdroppe, är Statsvetts officiella logotyp och pryder Statsvetts
halarmärke.

Mig veterligen lever alla dessa och många andra traditioner kvar inom föreningen, på sätt eller annat. Obskyra traditioner är som känt väldigt vanliga inom studentkretsar och Statsvett är inget undantag på denna punkt. Den sannolikt mest populära traditionen inom Statsvett torde dock vara den årliga studieresan. Den ursprungliga tanken att åka till Kuba slopades beklagligtvis i tidigt skede på grund av finansieringsproblem, och man nöjde sig med att åka ”ditåt”. Den första resan var till Dublin, vilket motiverades med att det också är en ö i Atlanten, och påföljande resor har varit till ställen som Berlin, Barcelona, Budapest, Beirut och Bosnien. I och med begynnelsebokstaven B och Statsvetts koppling till offentlig makt blir det aningen ironiskt att Statsvett i skrivande stund aldrig besökt Bryssel. Detta speciellt med tanke på att ett flertal aktiva eller före detta Statsvettmedlemmar verkat i Bryssel och det således skulle ha funnits utmärkta möjligheter att se EU:s maktkorridorer på nära håll. Men det lär vara endast en tidsfråga innan en Brysselresa blir av.

Det är inte endast i Bryssel som Statsvetts medlemmar bekantat sig med offentlig maktutövning. Mången Statsvettare har sökt sig till praktikplatser på ambassader i utlandet, en del har blivit aktiva inom partipolitiken eller inom tredje sektorn. Till dags dato har ett stort antal medlemmar ställt upp i kommunal- eller riksdagsval och som följd av detta är det ett för mig visserligen okänt men inte helt obetydligt antal som valts in i diverse kommunfullmäktige och en före detta medlem som blivit invald i Finlands riksdag. Att bli vald till dylika förtroendeuppdrag är anmärkningsvärt under alla omständigheter och det är inte orimligt att dra slutsatsen att om Statsvetts medlemmar kan anses värdiga dylika poster så kan de också anses värdiga Statsvett. Det anstår
världens bästa ämnesförening att ha de bästa föreningsmedlemmarna!

Kristoffer Carpelan
Ordförande april 2005 - december 2006