Hösten 2023 hade utbildningsprogrammen i historia två prao-elever som besökte oss under en vecka var. I november hade vi besök av Rauni från Vihdin yhteiskoulu. Om du vill läsa om hennes praoupplevelser på finska hittar du dem här. I oktober samma höst hade vi en praoelev från Winellska skolan i Kyrkslätt, Liam Staffans.
Prao eller praktisk arbetslivsorientering ska ge elever i årskurs 9 praktisk erfarenhet av något yrke och en arbetsplats. Vid sidan av att Helsingfors universitet är en arbetsplats för över 8000 forskare och lärare är det också en ”arbetsplats” för över 30 000 studerande inom en mängd olika ämnen. Våra prao-praktikanter bekantade sig med arbete och studier vid universitetet genom att delta i föreläsningar, diskutera med våra studenter och lärare samt besöka universitetets olika byggnader och avdelningar. De besökte allt från bibliotek till studentmatsalarna, och de senare gjorde intryck på både Rauni och Liam. Båda konstaterade efteråt att maten är mycket godare på universitetet än i grundskolan.
Varför vill man då göra sin prao på ett universitet? Liam berättar att han valde att kontakta utbildningsprogrammen i historia eftersom han har varit intresserad av historia sedan lågstadiet. ”Jag ville se hur det skulle vara att studera det på universitet eftersom det kändes, och ännu känns, som att det skulle vara något för mig”, konstaterar han. För att få en inblick i historiestudier och vardag vid universitetet fick Liam följa med Henrika Tandefelt som är universitetslektor i historia.
Under veckan deltog Liam i föreläsningar på svenska för första årets historiestuderande och en föreläsning på engelska för studenter inom ett internationellt magisterprogram i Europa- och Nordenstudier.
En skillnad till studierna i grundskolan som Liam noterade är att universitetsstuderande inte har många föreläsningar från morgon till kväll varje vardag, utan att de kan ha bara en eller några föreläsningar per dag och studiedagarnas längd kan variera mycket under en vecka. Vid universitetet måste studenterna ta mera ansvar för sitt eget arbete för vid sidan av föreläsningarna ska studenterna läsa och göra uppgifter inför de kommande föreläsningarna och annat självständigt studiearbete.
En annan skillnad är att alla studenter har valt att studera just det här ämnet. ”Under lektionens gång märkte jag att alla verkligen tyckte om att följa med och att ingen var uttråkad. Tvärtom så satt de flesta raka i ryggen och följde noggrant med under hela timmens gång”, konstaterade Liam efter Henrikas föreläsning som handlade om osmanska riket och Europa. ”Jag märkte även att när vi under föreläsningen skulle prata i små grupper så pratade alla sansat och enat utan konflikter. Summa summarum brann alla i klassen för historia.”
Derek Fewster föreläser i Topelia på kursen Introduktion till historievetenskapen i oktober 2023.
Följande dag började med Derek Fewsters föreläsning under vilken han visade och pratade om gamla föremål. ”Derek visade till exempel gamla tidningar, som hade både stora nyheter och mindre reklam i sig. Dessa var väldigt spännande att läsa.” Derek hade också tagit med sig annat än skriftliga källor. ”Bland Dereks prylar fanns till exempel en romersk oljelampa, ett gammalt krutmått för gevär och en snäcka som pilgrimer hade på sig för att visa deras resmål och som ett litet skydd mot tjuvarna under deras resa. Det tycker jag var det mest intressanta”, berättade Liam.
En eftermiddag pratade Liam med några av de svenska förstaårsstudenterna som ställde upp för att berätta om sin studiestart och varför de valt att börja studera historia. Liam undrade bland annat vad studenterna hade för favoritperioder i historien. Bland svaren fanns det Edo-perioden i Japan (1600–1863), romerska rikets tid (31 f.Kr.- 476 e.Kr.) och industrialiseringen på 1700- och 1800-talet.
Veckan vid universitetet var lärorik och spännande, men det kunde också vara utmanande att kastas in i ett främmande studiesammanhang. ”Den största skillnaden mellan skola och prao är nog kompisar och lärare”, konstaterade Liam efter sin praovecka. Att vara helt ny och känna ingen är inte lätt, fast alla är snälla och vänliga. ”Jag märkte verkligen hur tråkigt det skulle vara i skolan utan vänner att ha att göra med under skoldagen”. Att ta tåget hem på eftermiddagarna med egna vänner som också gjorde prao i Helsingfors kändes skönt.
Det här är nog något som många nya studenter kan känna igen sig i tror jag. När man börjar studera på universitet eller högskola är det ofta lika viktigt att hitta studiekamrater och vänner att dela sin nya vardag med som det är att studierna är intressanta och att man får ordning på studietekniken.