När man studerar historia är ett av uppdragen för studenten att förvärva kunskap, erfarenheter, kontakter och färdigheter för ett kommande arbetsliv. Men vad är det för arbetsliv som finns där i framtiden? Vad jobbar historiker riktigt med, hur hamnade de där och vad gör de exakt i arbetet? Och vad är kontakten mellan framtidens arbetsuppgifter och studierna i dag?

För att tydliggöra arbetsfältet för historiker för våra studenter ordnades vid den svenska lärostolen i historia (den svenska studieinriktningen inom utbildningsprogrammen i historia) hösten 2023 kursen Mentorkurs med alumner. Till programmet hörde besök av tidigare historiestuderande som i dag arbetar på olika områden i samhället, inom massmedier, kommunikation och förlag, stiftelser, museer och utbildning, med företagande, översättning och forskning, forskningsinfrastruktur och utbildning.

Att konkret få höra om olika jobb och karriärer, och få ställa frågor till alumnerna, var nyttigt och ögonöppnande tyckte deltagarna. Att historiker jobbar på många områden hade man ju hört, men vad exakt de här ”många områdena” innebar var mindre klart. Mera kunskap gör det lättare att visualisera olika slag av framtidsscenarier.

”Kursen har väckt intensiv reflektion över vad jag vill och vad jag bör satsa på. Samtidigt har alumnernas erfarenheter verkat lugnande och fått mig att se mera positivt på en oklar framtid”, konstaterade en deltagare efter kursen. I diskussionerna med alumnerna framgick det att alla karriärvägar har sina krokar och osäkerheter. Man måste inte heller bara bli en sak, utan kan växa till nya uppgifter under sitt liv.  Sådant är det viktig att få höra när man är ung, gärna många gånger.

Alumnerna talade också om sina studier och om vilka färdigheter, styrkor och kunskaper som de tyckte att de fått med sig från studietiden till arbetslivet, och vad det är som krävs i det yrke där de själva verkar just nu. ”Då kände jag en viss lättnad och såg att jag egentligen också själv kan något”, skriver en deltagare och fortsätter: ”Det gav mig en känsla av att det jag studerar och lär mig under studierna verkligen är otroligt nyttigt när det kommer till arbetslivet.”

Topelia våren 2020. Foto Yehia Ewis, Helsingfors stadsmuseum. CC-BY-SA 4.0. Topelia är sedan 1998 historiestuderandenas trygga bas. Här ordnas många av våra kurser.

Till uppgifterna på kursen hörde också att varje student gjorde en individuell intervju med en alumn. Studenterna valde att intervjua historiker som arbetar på olika områden, allt från lärare till utvecklingschefer, förlagsredaktörer till forskare. Dessa intervjuer publiceras nu här på bloggen under januari månad 2024. Förhoppningsvis ger de nyttig information om historikerns arbetsliv också för andra.

De publicerade blogginläggen hittas med nyckelorden ”alumnihaastattelut” och ”alumnintervju”.

Följande blogginlägg publiceras:

• Viktor Östman om Laura Oksanen som först blev journalist och nu jobbar med kommunikation inom Helsingfors universitet
• Mina Blomberg om Jimmy Holmberg som har jobbat som historielärare i fem år och är lektor i historia och samhällslära i Karis-Billnäs gymnasium
• Kajsa Väyrynen om Sari Forsström som har jobbat inom förlagsbranschen länge och nu är utvecklingschef på BookBeat Finland
• Emelie Schauman om Eva Ahl-Waris som är både filosofie doktor och teologie magister och har jobbat med museiprojekt, som forskare, lärare, sakkunnig och präst
• Valter Finnäs om Aapo Roselius, filosofie doktorn och forskaren som försörjer sig både med akademiska forskningsprojekt och beställningsarbeten
• Jonas Berg om Nora Ervalahti som ville jobba med böcker, men inte skriva dem själv, och därför är förlagsredaktör på Svenska litteratursällskapet i Finland
• Ragna Moshagen om Kerstin Smeds vars väg från studier i historia i Helsingfors ledde till en professur i museologi i Umeå
• Valdemar Forsman om Martin Nugent som har jobbat som lärare i historia och samhällslära i Helsingfors i många år, numera i gymnasiet Lärkan.
• Emil Eklund om Michaela Bränn som jobbar inom universitetsförvaltning vid Konstuniversitetet men också har grundat en firma som gör beställningsarbeten.
• John Wik om Sara Johansson som hittade museibranschen genom sommarjobbserfarenheter och är amanuens på Jakobstads museum.
• Sigrid Autio om Sophie Holm som är filosofie doktor, forskare och 1700-talsexpert, men också har jobbat med utställningar och med socialt arbete.

Brasklapp:

Det finns så klart andra uppdrag också för den som studerar, än att göra sig anställningsbar. Studietiden är även till för ett helt själviskt och autonomt projekt att lära sig tänka – eller ska vi säga att utveckla förmågan att tänka – och att skriva, och att helt enkelt bli klok och bildad, och för det i första hand privata projektet att mogna som människa. De här senare uppdragen gynnar så klart också samhället i stort, samt studentens medmänniskor, men är inte lika mätbara storheter som frågor som gäller alumners anställningsförhållanden efter utexaminering.

Vill du bekanta dig med siffror om det senare kan du ta en titt här och här. För det är inte helt ointressant med mätbar kunskap heller.

Egentligen är det – menar jag – samma saker studenten ska göra för att uppnå alla dessa mål, att lära sig tänka, skriva, bli klok, mogna och landa i ett arbetsliv. Det gäller att engagera sig i sina studier och i universitetet som studiemiljö. Var och en gör det på sitt sätt, beroende på intressen och fallenhet. Det viktiga är att göra det som är intressant och meningsfullt helhjärtat och med omsorg.