Kerstin Smeds är professor emerita i museologi vid Umeå universitet där hon jobbade från 2001, på heltid från 2003, och fram till 2018. Hon har gått i pension, men fortsätter att vara anknuten till universitetet.

Smeds inledde sina studier i historia vid Helsingfors universitet år 1974, och doktorerade 1996 med en avhandling om nationell identitet på världsutställningar på 1800-talet. Utställningar har varit ett genomgående tema i hela Smeds karriär, liksom industrihistoria, museer och konstindustri.

Vägen till museer och museologin gick via världsutställningarna. Det fanns ingen plan från början att bli professor, även om hon forskade vid Finlands Akademi och med stipendier i över 15 år. Hon ville gärna ha ett sammanhang som också innebar ett praktiskt förhållningssätt, och tog därför emot ett jobb som utställningschef på Statens historiska museum i Stockholm 2001. Samtidigt fick hon tjänsten som professor i museologi vid Umeå universitet. Hon tog alltså emot båda, professortjänsten först på 15%. Smeds har i sin forskning undersökt vårt förhållande till tiden och tingen på olika sätt, till exempel inom projektet “Object matters”.

Kerstin Smeds disputerade år 1996 vid Helsingfors universitet på en avhandling om Finland på världsutställningarna på 1800-talets andra hälft. Hennes intresse för utställningar ledde henne vidare till arbete med museer och professur i museologi.

Museologiämnet vid Umeå universitet är inom institutionen för kultur och media och inte historia, berättar Smeds, men det passar eftersom museer är medier. Det var naturligt för henne att hamna i Sverige eftersom hon alltid haft en kontakt till Skandinavien. Inom museibranschen i Sverige stötte hon sällan på andra finländare, och aldrig någon från Helsingfors. Enligt henne är skillnaderna mellan Skandinavien och Finland ändå överlag inte så stora, varken inom museibranschen eller inom universiteten. Smeds har också varit aktiv i internationella sammanhang, bland annat inom International Committee for Museology (ICOFOM).

Det var färre studenter vid universiteten på 1970-talet och att studera vid universitetet var mera som en livsstil.

Mycket har förändrats under Smeds tid i universitetsvärlden. Under hennes studietid var studierna vid universitetet mycket friare, man skötte sig själv. Idag är det toppstyrt och fungerar mer som en skola, konstaterar Smeds. Det var färre studenter vid universiteten på 1970-talet och att studera vid universitetet var mera som en livsstil. Enligt Smeds behöver man studera länge för att kunna skriva bra avhandlingar, vilket kräver intellektuell mognad. Det uppnår man inte med bara några få års studier. Studierna formar en som människa och ens sätt att tänka.

Smeds berättar att hon också har haft nytta av sina biämnen filosofi, konsthistoria och informationslära, framför allt filosofin, eftersom den hjälper en att se samhället och den egna verksamheten i ett metaperspektiv. Men alla dessa ämnen är perfekta för just museibranschen. Smeds gjorde en del av studierna på finska, vilket hon tyckte att var bra. Det lönar sig att bekanta sig också med den finskspråkiga sidan av historieämnet vid Helsingfors universitet, att skapa breda nätverk är viktigt.

Smeds jobbade vid sidan av studierna under hela studietiden, bland annat som journalist på radion och med översättning. Efter avslutade studier fick hon jobb som hade med historia att göra – forskning för lön. Det är bra att göra och arbeta med allt möjligt samtidigt för att få andra perspektiv, konstaterar Smeds.

Vilket museum skulle hon rekommendera åt läsarna? Välj gärna mindre, privata museer, föreslår Smeds. Till exempel Holmöns båtmuseum utanför Umeå… De små museerna fångar ofta essensen av vad ett museum egentligen är för existentiellt fenomen: vi och våra föremål. Varför samlar vi, varför ställer vi ut det vi samlat? Ställ er alltid Rumpnissarnas fråga: “vafför-vaffö-då-då, vafför gör de på detta viset”, avslutar Smeds.

Ragna Moshagen är historiestuderande och deltog i Mentorkurs med alumner hösten 2023.

***

Läs vidare till exempel här:

• Kerstin Smeds, Helsingfors – Paris. Finlands utveckling till nation på världsutställningarna 1851–1900, SSLS 598, Helsingfors 1996, akademisk avhandling, tillgänglig här: https://digi.kansalliskirjasto.fi/teos/binding/2653591?page=1
• Kerstin Smeds, ”Vad är museologi”, Rig. Kulturhistorisk tidskrift vol. 90, nr 2, 2007: https://journals.lub.lu.se/rig/article/view/3734/3411
• Kerstin Smeds, ”Holmöns Båtmuseum och tingens mening”, Utställningskritik, 1, 2012: https://utstallningskritik.se/2012-1/holmons-batmuseum-och-tingens-mening/
• Kersten Smeds om små ”vilda museer”, ”Havets varuhus och favelans dröm”, Utställningskritik, 2, 2021: https://utstallningskritik.se/2021-2/havets-varuhus-och-favelans-drom/