Pengarna eller lyckan? 

Hbl kolumn 21.1.13 http://hbl.fi/i-dag/2013-01-21/pengarna-eller-lyckan

Uttrycket ”den lilla skillnaden” används ofta när det gäller män och kvinnor, kanske oftast av dem som tycker att den där skillnaden är stor. Och handlar om sex. Men hur ska vi veta när skillnader mellan könen är något att bry sig om?
Professor Pertti Töttö är oöverträffad mästare i den osannolika genren underhållande essäer om statistisk metodik. Hans senaste bok heter Paljonko on paljon?
Hur mycket är mycket? Ja, det kan avgöras på olika sätt. Ifall man ritar kurvor över mäns och kvinnors egenskaper och fördelar kommer de så gott som alltid att överlappa varandra. Medellängden är kortare bland kvinnor än män, men det finns också många kvinnor som är längre än vissa män. Samma gäller självkänsla eller sätt att förklara framgång (män tycker de var duktiga, kvinnor att de hade tur).

Det vanligaste måttet för hur nära eller långt från varandra kurvorna ligger kallas ”d” (skillnaden i de två gruppernas medelvärde i förhållande till standardavvikelsen). En vanlig tolkning är att d blir stort först då det överstiger 0,35. Med den gränsen är män ”mycket” annorlunda än kvinnor bland annat i att tänka tredimensionellt och godkänna sex utan kärlek. Kvinnor är däremot ”mycket” bättre på att le och att vara indirekt aggressiva.
Men de flesta av alla de könsskillnader man forskat i är inte så betydande. En klar majoritet, tre fjärdedelar, är små. Den redan nämnda självkänslan får bara ynkliga 0,2 i d-tal. Det kan tolkas som att 85 procent av kurvorna sammanfaller och 15 procent ligger åtskilt. Vi får inte överdriva olikheterna: det finns skillnader, men de saknar betydelse. Hypotesen om könens likheter, heter artikeln av Janet Hyde som kom till den här slutsatsen.
Vackert så. Men, påpekar Töttö, vad ska vi då tycka om löneskillnaderna? Det talas ofta om att den finska kvinnans euro är bara 80 cent. Det är ett erkänt samhälleligt problem som EU och regeringen vill avskaffa. Töttö beräknar d-värdet för löneklyftan och märker att det rör sig kring 0,2.

Så hur ska vi ha det? När är 0,2 så litet att det beskriver hur lika vi är, och när blir samma skillnad till en skriande orättvisa?
Man kan invända att pengar är viktigare än de flesta andra egenskaper. Då ger sig Töttö i kast med lyckokänslan. Vilket kön du är förklarar en väldigt liten del, bara någon procent, av hur lycklig du känner dig. Men ser man till Europas länder är Finlands kvinnor bland de allra lyckligaste. Och jämför man mäns och kvinnor risk att vara antingen superlycklig eller djupt olycklig är skillnaden mest dramatisk hos oss.
”Kvinnornas försprång i lycka ser ut att vara av samma storleksordning som deras relativa efterblivenhet i lönenivån”, sammanfattar Töttö. ”Har männen gjort misstaget att med sin hela euro köpa 80 procent av kvinnornas lycka?”
Men det är ingen tävling i vilket kön som har det sämre ställt. Tvärtom: öka jämställdheten genom att kräva samma skalor för alla.
Anna Rotkirch är familjeforskare på Befolkningsförbundet.

Published by

rotkirch

Anna Rotkirch is a family sociologist at Väestöliitto and a Docent at the University of Helsinki. Her current research focuses on siblings, grandparents, and friendship. She also writes for several newspapers in Finnish and Swedish.