Sååja.. QGIS förvirringen minskar. Under denna lektion fick jag mer mod att trycka på olika knappar för att se hurdan funktion de har, jag litade på mina (icke existerande) QGIS skills att jag inte raderade något viktigt.
Som uppgift jobbade vi först med en karta av Afrika. Före vi kunde börja med det ”roliga” måste vi först fixa den tekniska delen med att se till att onödig och överlops data tas bort från attributtabellen och är rätt lagrad med mera. Som Elias Hirvikoski skriver i sin blogg ” Tai näin ainakin sen maallikkona ymmärsin. Sata prosenttisen varma en kuitenkaan enää ole siitä, mitä me teimme, mutta ainakin taulukko yksinkertaistui.” Jag kan väl relatera till Hirvikoskis kommentar om de tekniska arbete, vi tryckte flera musklickar och ändrade flera saker men kartan ändrade sig inte, endast datan i en tabellen. När man inte ser en konkret förändring i sitt arbete, blir det ofta oklart vad man ens gör. Men efter de tekniska var avklarat kartlade vi var olja, diamanter och konflikter har förekommit i Afrika.
Karta 1. En tematisk prickkarta över naturresurser och konflikter i Afrika.
På kartan ser man ett mönster på de geografiska omständigheterna. Till exempel är Sahara så gott som konfliktsfritt, på grund av dess öken klimat och omständigheter bosätter sig inte människor där. Och där det inte finns människor, finns det inte heller konflikter. Däremot var det finns naturresurser eller ädelstenar finns det oftast också konflikter. Detta synns vid den så kallade “slavkusten”, speciellt vid Liberia och Sierra Leone. Överlag har det skett flera konflifter i Afrika som nog till stor del har sina grunder i kolonialismen och imperialismen. Centralafrikanska republiken har t.ex varit en Fransk koloni som blev självständigt år 1960. Efter att landet blev självständigt var systemet europeiskt och bristfälligt. Iakttar man Centralafrikanska republiken på kartan är konflikts mängden stor om man jämför det med landets areal. Angola har likaså präglats av inbördeskrig sedan landet blev självständigt från Portugal vilket konflikt punkterna på kartan tydligt påvisar.
Det som blev oklart i mitt arbete var att från vilket år framåt räknas dessa konflikter. Detta skulle vara nyttig information om man skulle villa göra en analys över konflikter i Afrika baserat på min karta.
Karta 2. Ett kartogram över flod indexet vid avrinningsområden i Finland.
Efter uppgiften om Afrika skulle vi producera en karta över avrinningområdenas översvämmnings index i Finland. På kartan kan man iaktta att de subakvatiska områdena är mer benägna att översvämma än de suprakavatiska, alltså östra och norra Finland. Speciellt i södra Finland och i Österbotten är det stor risk för översvämmning. Dels för asvaltering men också för att t.ex Österbotten är väldigt platt så de området är mer benägen att översvämma. Däremot i Lappland som inte är lika platt som södra Finland och betydligt mindre asvalterat utsätts för översvämmning speciellt på våren då snön smälter men de finns ännu tjäle.
Källor:
Hirvikoski, E. Kolmas. Läst 30.1.2020
https://blogs.helsinki.fi/eliashir/