Under sista lektionen fick vi producera sådana kartor som vi ville bara vi hittade lämpligt material. Jag valde att göra tre stycken världskartor över tre samhälliga fenomen; inkomst per capita, förväntad livslängd och av Gini koefficienten.
Karta 1. Tematisk karta över inkomst per capita globalt 2020, Gapminder.org
Kartan ovanför är en tematisk karta som visualiserar den årliga inkomsten per capita i alla länder. Denna karta förvränger informationen för att inkomsten per capita per land är ett medeltal av alla inkomster i landet. Så enligt kartan har till exempel USA en hög inkomst per capita i året, mellan 45 100-69 400$. Detta är bara ett medeltal av alla de inkomster som finns i landet. I och med att USA är ett land med väldigt polariserade inkomster, både väldigt fattiga och enormt förmögna människor blir medeltalet väldigt overkligt. Denna förvrängning är inte speciell just för min karta utan så är det på alla kartor som endast beaktar inkomster och BNP men inte andra aspekter som t.ex köpkraft.
Norge är också målat rött på kartan men är ett land med betydligt jämnare inkomster (Världs banken 2019). Norges ekonomi har vuxit mycket sedan 1970-talet och köpkraften är hög i landet. I och med att ekonomin går bra och levnadsförhållanderna är dyrare än i USA så får man också högre betalt.
Karta 2. Tematisk karta över den förväntade livslängden globalt 2018, gapminder.org
Den andra kartan jag gjorde under lektionen var över den förväntade livslängden globalt. Stora delar av Afrika söder om Sahara, Papua nya Guinea och Afghanistan har en förväntad livslängd på 0.0-66.6 år vilket är väldigt lite. Joona Käärinen har bland annat publicerat på sin blogg ett självgjort kartogram över barndödlighet och mängden barnmorskor samt sjuksköterskor i Afrika. Iakttar man Afrika på min karta över förväntad livslängd och hans karta över Afrika ser man man en tydlig korrelation. Länderna Tchad, Centralafrikanska republiken, Södra Sudan, Nigeria, Somalien, Mali, Guinea och Sierra Leone har enligt Käärinens karta högst barndödlighet och minst sjukvård. Alla de ovannämda länderna faller enligt min karta i kategorin kortaste förväntad livslängd.
Bland annat de nordiska länderna, väst Europa, Japan, Kanada, Australien och Nya Zeeland har den längsta förväntade livslängden. Det som alla dessa länder har gemensamt är en välfärdsstat med goda sociala förmåner. USA har en hög inkomst per capita men har en kortare förväntad livslängd än t.ex Norden. Detta har och göra med socioekonomiska faktorer som privatisering av hälsovård, ohälsosam matkultur, drogrelaterade dödsfall och stadsplaneringen enligt Svenska Yle ( Yle 2013). Givetvis är artikeln sju år gammal men min karta är gjord på data från 2018 så jag tror att situationen är ganska lika.
Karta 3. Tematisk karta över Ginikoefficienten globalt 2020. Gapminder.org
Till sist men inte minst gjorde jag en karta över Ginikoefficienten i världen. Ginikoefficienten mäter ojämnlikheter i t.ex inkomsten mellan kön. Värdet är mellan 0-1, ju lägre värde desto mer jämnlikt är det medan ett högre värde antyder på ojämnlikheter.
Bland annat Norden, Grönland, central och väst Europa samt vissa enskilda länder har lägsta Gini värdet, alltså är inkomst skillnaderna mest jämnlikt. Globalt finns det inte ett enda land som har värdet 0 på Gini skalan, det lägsta värdet har Slovakien på 0,21 enligt Ekonomi fakta (2020).
USA, Ryssland, Saudi Arabien, Kina och flera Afrikanska länder för att nämna några är rika länder där inkomst skillnaderna är väldigt polariserade. Dessa länders gini värden är mellan 0,37-0,44. De områden med mest ojämnlikheter är bland annat flera länder i Sydamerika och Afrika. Enligt Ekonomi fakta är Ginikoefficienten inte alltid ett optimalt måttenhet “…fokuserar måttet enbart på relativa inkomster och inte på inkomstnivåer i länderna.” beskriver Isabelle Schermer (2020)
Slutsatsen som man kan dra av dessa tre kartor är att Norden faktiskt har det bra ställt vad gäller förväntad livslängd, inkomster och fördelning av inkomsterna. Detta är inte direkt någon nyhet men det är en trevlig påminnelse on hur väl man lever.
Så var sista lektionen avklarad för denna informativa och lärorika kursen. Jag har lärt mig massor, både hur QGIS fungerar men också hur man skall se på data och bearbeta det. Denna kurs har byggt en stabil och säker grund för min framtid inom GIS och arbetslivet, tack Arttu Paarlahti.
På återseende,
Micki
Källor:
gapminder.org
The world bank, Norway. 2019. Läst 29.2.2020 https://data.worldbank.org/country/norway?view=chart
Käärinen, J. Inhimillisen hyvinvoinnin kuvaaminen teemakartoilla. Läst 29.2.2020. https://blogs.helsinki.fi/kaarijon/2020/02/24/teemakarttoja/
Svenska Yle. Amerikanska medborgare har kortare livslängd, 15.1.2013. Läst 2.29.2020. https://svenska.yle.fi/artikel/2013/01/15/amerikanska-medborgare-har-kortare-livslangd