Mot ljusare (GIS)tider

God dag!

Tisdagens fjärde kursgång gick förvårnansvärt bra. Jag hängde med hela lektionen och det kändes som att jag verkligen har börjat förstå hur QGIS fungerar. Temat för lektionen var raster, vektor och punktdata (pisteaineisto på finska). Vi gick igenom hur man producerar rutdata och hur man presenterar geografisk information i rasterformat.

Efter att vi laddat ner dagens material till QGIS  började vi och bearbeta materialet som var över befolkningstätheten i Helsingforsregionen. För att vi skulle kunna göra en raster karta över befolkningstätheten måste vi först fixa olika tekniska delar. Först skapade vi grid cells över kartan som delade in materialet i 1kmx1km (500mx500m i mitt fall) stora rutor. Data presenterat i rasterformat presenterar geodata i form av jämnstora pixlar som alla lagrar lägesdata och attributdata i rutnätet. Efter att vi hade gjort de tekniska aspekterna började vi göra olika rutkartor över Helsingforsregionen.

Karta 1.  Karta över befolkningstätheten i Helsingforsregionen, 500mx500m. 

Kartan ovan gjorde vi under lektionen, den visualiserar befolkningstätheten  i Helsingfors. Vissa mönster kan man iaktta från min karta, först och främst kring pendlingsrutter. Från Helsingforscentrum går motorvägen E12 nordvästerut, längs vägen är det mer tätbefolkat än där de inte går någon trafikled. Dessutom längs tågspåren är det en ökad befolkningstäthet. Kring metron som går från Mattby till Mellungsbacka/Nordsjö finns det en hög befolkningstäthet, speciellt vid metrostationerna. Jag vet inte från vilket år denna data är som vi använde i uppgiften. Om datan är ett par år gammal så tror jag att befolkningstätheten kring metrostationer har ökat, speciellt vid väst metrosstationerna. I Helsingfors centrum är befolkningstätheten väldigt hög medan desto längre bort från centrumet man kommer, desto mindre blir befolkningstätheten. I trendiga stadsdelar som Drumsö, Berghäll och Fiskehamnen är befolkningstätheten också väldigt hög. I Mattby, Grankulla, Alberga, Haga, Malmgård och Hagalund samt östra helsingfors är det också relativt tätbefolkat. Medan mindre förorter mellan de ovannämnda har betydligt lägre befolkningstäthet.

Hemma gjorde jag två kartor, en karta över finlandssvenskarnas bosättning i Helsingfors och en karta över bosättning av folk med utlänska språk. Dessa kartor skiljer sig ganska markant från varandra vilket är intressant.

Karta 2. Karta över bosättningen av finlandssvenskar  i Helsingforsregionen, 500mx500m.

Kartan ovan visualiserar finlandssvenskarnas bosättning i Helsingforsregionen, med tydlig koncentration i Helsingfors centrum, Drumsö, Byholmen, Munksnäs, Mattby och Grankulla. I och med att den svenskspråkiga populationen i Finland är kring 5% av befolkningen så tror jag att finlandssvenskar tenderar  att bosätta sig relativt nära varandra.  Speciellt där det förekommer tjänster på svenska som skolor, daghem och vård, bidrar till koncentrationen av folket.

Karta 3.  Karta över bosättningen av folk med utländska språk i Helsingforsregionen, 500mx500m. 

Bosättningen av folk med utländska språk skiljer sig mycket från karta 2. Bosättningsområdena är mycket mer utspritt, speciellt österut. Som Venla Moisio nämner i sin blogg att man tydligt ser på kartan hur låginkomsta invandrare placeras i områden, t.ex östra Helsingfors där det är betydligt lägre hyra än i Helsingfors centrum (Moisio 2020). Esbo centrum är också tätbefolkat med folk med utländska språk och av personliga erfarenheter så har jag märkt det då jag har vistats i Esbo centrum.  Emma Ward anmärkte på något väldigt intressant i sin blogg, hur mängden män som är bosatta i Otnäs är större än mängden kvinnor på samma område. Enligt hennes teori har det och göra med Aalto universitet och alla teknologiska mansdominerande linjer på universitetet (Ward 2020). På karta 3 ser man tydligt hur tätbefolkat det är i Otnäs, detta kan vara för att utländska studerande och utbyteselever studerar vid Aalto universitet.

Jag är riktigt nöjd med mina kartor från denna kursgång men jag märkte i slutskedet av denna text att rutstorlekarna på kartorna är 500mx500m trots att de borde ha varit 1kmx1km. Egentligen så stör det mig inte så mycket för att jag tycker att datan blir bara mer tydlig och detaljerad än om rutstorlekarna skulle ha varit 1kmx1km.

Tack och Hej,

Micki

 

Källor:

Moisio, V (5.2.2020) Viikko 4-Ruudukoiden hyödyntämistä ja rasteriainestoihin tutustumista. Läst 7.2.2020. https://blogs.helsinki.fi/moivenla/

Ward, E (4.2.2020) Yllättäviä juonenkäänteitä neljännellä kerralla. Läst 7.2.2020. https://blogs.helsinki.fi/emmaward/