Så fortsätter livet för min geoinformatik blogg. Jag tänkte publicera alla mina uppgifter jag gör under GEM-2 kursen på bloggen från förra läsåret. Så får jag olika GIS uppgifter sparade och samlade på ett trevligt ställe.
Under andra lektionen i GEM-2 gjorde jag fyra stycken uppgifter på ESRI Academy. I dessa uppgifter använde jag mig av GIS programmet ArcGis Pro samt webbversionen ArcGis Online. De tre första uppgifterna var relativt enkla då ESRI har klara och tydliga anvisningar och instruktioner men den sista uppgiften Perform a site suitability analysis for a new wind farm var betydligt mer krävande. Alla dessa analyser och metoder fungerade väl och är användbara i stora skalor på privat och statliga nivå.
Första uppgiften Managing Map Layers in ArcGIS Pro handlade om att förstå olika skalor på kartor och hur skalorna kan användas för att visa information i rätt skala. Jag lärde mig hur jag kan själv bestämma ifall ett kartlager är synlig vid en viss skala i ArcGis Pro. På skärmbilden nedan synns en satellitbild av staden Oamaru i Nya Zeeland där skalan på kartan är 1:45,373. På bilden synns inga järnvägsspår eller järnvägsstationer.
Bild 1. En skärmbild på staden Oamaru i Nya Zeeland, skala 1:45,373. ArcGisPro
Bild 2. En skärmbild på staden Oamaru i Nya Zeeland, skala 1:37,811. ArcGisPro
På skärmbilden (bild 2.) av staden Oamaru i Nya Zeeland synns järnvägsspår till skillnad från bild 1. På bild 2 är skalan 1:37,811. Enligt anvisningarna för denna uppgift skulle man välja olika gränser på skalor där kartlagren skulle synnas samt inte synnas. En skala mindre än 1:40,000 och större än 1:1,000 skulle endast visa kartlagret av järnvägsstationer och järnvägsspår. Först var järnvägsstationer och järnvägsspår skilda kartlager men jag använde mig av ett grupperings verktyg som sammanslöt kartlagren till ett lager. Detta underlättar analyser och gör arbetet mer strukturerat.
Den andra uppgiften Understanding Spatial Relationships handlade mest om att läsa teori om hur man gör vissa analyser och väljer olika verktyg. Denna uppgift kändes gaska onödig och betydelselös.
Först i den tredje uppgiften Introduction to Proximity Analysis började det kännas som att jag höll på med en geoinformatik uppgift. Uppgiften handlade om närhetsanalys och i hurdana situationer man skall använda olika verktyg som t.ex buffer zoner. Uppgiften bestod av flera delar där man först måste bearbeta datan för att sedan möjliggöra en närhetsanalys. Man skulle enligt anvisningarna göra buffer zoner på 5 mil kring de gröna stjärnorna på kartan nedan som föreställer gym. De blåa prickarna på kartan föreställer potentiella kunder och var de är bosatta. Uppgiften var att selecta alla de kunder som inte bor inom något gyms buffer zon. Med en analys som denna kan man avgöra ifall det skulle vara lönsamt att öppna ett nytt gym i staden för alla de potentiella kunderna som nu faller utanför buffer zonen.
Bild 3. Skärmbild av buffer analys runt gym samt potentiella kunder som är bosatta utanför buffer zonen. ArcGisPro.
Den sista uppgiften Perform a site suitability analysis for a new wind farm var betydligt mer tidskrävande och svårare men jag tyckte mest om denna uppgiften som helhet. Denna uppgift kändes verkligen som en geoinformatisk uppgift där man använde flera olika verktyg och processen bestod av flera olika skeden för att uppnå resultatet för uppgiften. Iden med uppgiften var att hitta det lämpligaste stället för vindkraftverk i Colorado. För att området skulle vara ändamålsenligt för vindkraftverk måste vissa krav uppnås med området.
Dessa krav var följande:
-
-
-
- Located within the state of Colorado.
- In a county where the local or target population is at least 20,000, to ensure an adequate demand.
- Within 10 miles of existing power lines that have a capacity of at least 400 kilovolts (kV), to take advantage of nearby existing energy infrastructure.
- Within 5 miles of existing wind farms containing turbines where the rotor diameters span at least 100 meters.
- Wind power class is at least 4. (Annual wind speeds at 10 meters off the ground are 5.6 meters per second, or 12.5 mph, and at 50 meters off the ground are 7.0 meters per second, or 15.7 mph.)
-
-
Så för att slutföra uppgiften måste jag vart efter bearbeta datan och använda diverse verktyg för att skala bort egenskaper som inte lämpar sig för vindkraftverket. Jag använde mig bland annat av verktygen union, overlay och buffer för att få mitt önskat resultat.
Anläggningens ena krav var att vindkraftverket bör ligga inom 10 mil av redan existerande kraftledningar som kan anta 400 kV. Med hjälp av diverse verktyg skalade jag bort alla andra kraftledningar som inte har 400 kV kapacitet. Vart efter gjorde jag en buffer zon på 10 mil runt omkring de valda kraftledningarna. Inom denna buffer zon fanns det en ideal plats för anläggningen. Denna buffer analys synns i bild 4.
Bild 4. Skärmbild på buffer analys runt kraftledningar över 400 kV, Colorado ArcGisOnline
Med diverse verktyg, t.ex verktyget Add expression kunde jag utesluta flera områden som inte lämpade sig för vindkraftverk på basis av kraven. Efter detta arbetsskede fanns det endast fyra områden som potentiellt kunde vara lämpliga för anläggningen av vindturbiner. Med hjälp av verktyg kunde jag på basis av kraven utesluta två av dessa områden. Så endast två områden, Limon och NE Colorado var lika lämpliga på basis av kraven för anläggningen.
Bild 5. Skärmbild på orter som är lämpliga för vindkraftverk i Colorado. ArcGisOnline.
Till sist skulle jag räkna avståndet mellan dessa orter och Denver för att besluta vilken dera av dessa är mer lämplig. De båda orterna hade sina styrkor och svagheter men uppgiften avslutade med dessa två alternativ. Detta var uppgiften i korthet.
Bild 6. Web map på den färdiga kartan och rutten mellan Limon och NE Colorado. ArcGisOnline, https://arcg.is/10m1b51
Jag tycker att dessa uppgifter var relativt bra uppgifter att börja med efter ett halvt år paus i GIS. De två första uppgifterna tyckte jag var mer onödiga och tråkiga medan de två sista uppgifterna krävde mera fokus och koncentration. All in all så var det ett bra packet att börja denna kurs med.
Stay tuned for more GIS posts.