Month: February 2020

God dag!

Förra lektion var en av mina favorit lektioner i denna kurs, vi fick första timmen av lektionen samla själv  in material från närliggande område med hjälp av en geodata app, Epicollect5. Vi skulle gå omkring och svara på fem stycken frågor om området där vi befann oss, med skalan 1=inte alls och 5=väldigt. Hur säkert området är, hur lätt tillgängligt det är för fotgängare, hur visuellt behagligt det är, hur lockande området är för vistelse och hur aktivt människor använder området. Efter rundturen utomhus kollade vi igenom klassens gemensamma resultat och material samt importerade informationen till QGIS där vi började bearbeta det. Vi använde ett nytt verktyg, interpolation som åstadkom resultatet nedan.

Jag valde att göra två extra kartor hemma för att öva på det nya verktyget. Ena kartan visualiserar hur visuellt behgaligt området är och andra kartan visualiserar hur lockande området är för vistelse. Datan jag använde för att göra kartan är den data som hela klassen hade samlat in under lektionen. På kartan nedan ser man hur visuellt behagligt området är enligt GEM-1 klass deltagare. Kring Vallgårds koloniträdgården och den närliggande gåvägen  samt  botaniska trädgården är det väldigt behagligt. Detta förvånar mig inte alls då det är ett fint och skött grönområde med rekreations möjligheter. Arabia stranden, kullen där cafe Bokvillan finns och stadsdelen Gumtäkt upplevs också som visuellt behgaliga. Utsikt mot Gammelhavsfjärden, idylliskt cafe och en gammal idyllisk stadsdel med små söta förggranna hus och smal väg är områden med egenskaper som ofta är objektivt visuellt behagliga för människan. En orsaken till detta är att stadsområden som är byggda på mindre skala är oftast mer anpassade för människan på grund av historiska och evolutionärska skäl, detta hävdar arkitekten Jan Gehl. Före 1960-talet byggdes stadsområden anpassade för människan, så kallade “cities at eye level” som Gehl kallar det. Men under 1960-talet uppstod det en ny ideal, stadsplanering planerades från helikoptrar vilket gjorde att arkitekterna förlorade förmågan att bygga på mänsklig nivå. Enorma betong belagda skyskrapor är inte gjorda för Homo sapiens.

Det går en stor trafikled (E17) mellan Gumtäkt och Arabiastranden som har ett högt pendlingsvärde, konstant är det trafik både kollektiv samt privat. Detta gör området mindre visuellt behagligt, till och med inte alls behagligt. Områden kring moderna bostadshus samt bilvägar anses som mindre behagligt av klassdeltagarna.

Karta 1. Karta över visuell behaglighet.

Man kan se tydliga korrelationer mellan visuellt behaglighet samt hur lockande ett område är för vistelse. Vid grönområdet kring koloniträdgården finns det rikligt med bänkar vilket ökar möjligheten för att folk vistas där. Bänkar installeras vid områden som anses vara vistelse vänliga och ofta då också visuellt behagliga. Samma gäller Arabia straden samt området kring Gumtäkts utomhus pool. Likande mönster kan man se vad gäller mindre lockande områden för vistele och inte visuellt behagligt. Kring E17 där det inte är speciellt fint och mycket oljud anses det inte vara lockande för vistelse. Områden kring bostadshus och vägar är allmänt mindre lockande, dels för inga vistelse möjligheter men också för att det inte är riktigt fint.

Karta 2.  Karta med värden över hur lockande ett område är för vistelse. 

Som hemuppgift skulle vi göra tre stycken kartor som visar olika naturhasarder i världen. Från olika internationella databaser fick jag materialet som jag sedan förvandlade till kartor.

Kartan nedan visar jordbävningar över magnitud 6 på Richterskalan som skett mellan år 1980-2012 samt alla vulkanutbrott sedan år 1964. Man ser väldigt tydligt att jordbävningar sker kring litosfärplattornas gränser, speciellt vid subduktionszoner. Spänningar mellan litosfärplattor utlöses i en enorm kraft som ofta skapar jordbävningar. På kartan känner jag igen vissa jordbävningar som till exempel den förödande jordbävningen år 2004 i Indiska Oceanen som visualiseras som en svart prick. Speciellt kring eldringen (The ring of fire) i Stilla havet sker det mest seismologisk aktivitet i världen på grund av att den Pacifiska plattan trycker mot den Eurasiska och Indisk-Australiska plattan medan den glider från den Nordamerikanska plattan.

Karta 3. Karta över jordbävningar och vulkanutbrott. 

Karta 4 visualiserar olika typs vulkaner i världen, jag valde endast de mest relevanta som det fanns flest av för en generalisering. Stratovulkaner som det finns flest av på kartan finns bland annat vid subduktionszoner (kollisonszoner), där de uppstår då två stycken litosfärplattor kolliderar. Som Siiri Nyman skriver i sin blogg att i Mellanamerika finns det rikligt med stratovulkan för att Kokosplattan och Karibianska plattan kolliderar och förkastar den Nordamerikanska plattan (Nyman 2020).

På kartan synns det även rikligt av sköldvulkaner kring divergenzoner (spridningszon), då litosfärplattorna glider från varandra uppstår det ny berggrund av lava som ofta bildar en sköldvulkan.

Karta 4. Karta över olika vulkantyper. 

Mina kartor över seismologisk aktivitet i världen skulle kunna användas till utbildnings ändamål, inte bara som hasard kartor utan även som vegetations kartor. Bakgrundskartan på jorden visar vegetation någorlunda bra, så att läsaren får en överblick av vegetationszoner.

Karta 5. Karta över litosfärplattorna och deras rörelse riktning. 

Min sista karta visar alla dokumenterade meteoritnedslag någonsin. Jag har klassificera meteoritnedslagen i hur mycke massa meteoriten haft då den träffat jordytan. Desto mer massa, desto större krater. När jag gjorde kartan var jag först förbluffad över hur det inte fanns nästan några meteritnedslag i havet. Efter ett par om och men så verkade det mitt i allt logiskt, först och främt skulle det vara svårare att kartlägga kratrar på havsbottnet. Men också för att knappast finns det många kratrar på bottnet för att havsbottnet är i medeltal 4000m djupt och vattenmassan hinner troligen bromsa stenklumpen före den når havsbottnet.

Karta 6. Karta över alla dokumenterade meteoritnedslag.

I allmänhet är jag riktigt nöjd med mina kartor men som Flaminia Puranen hade jag också svårigheter med att få en vettig skalstock i mina kartor. Jag håller med henne om att det bör frågas om en lösning under nästa lektion, en skalstock i fel proportion kan ge information felaktigt.

Källor:

Youtube, Ted x Talk. In search of human scale, Jan Gehl. Uppladdat 18.12.2015.

Nyman, S. Kuudes Kurssikerta. Läst 22.2.2020. https://blogs.helsinki.fi/nymsiiri/

Puranen, F. Maastosta kerätyn datan käyttö. Läst 22.2.2020 https://blogs.helsinki.fi/flaminia/

Karta 5. Bilaga: https://www.sgu.se/om-geologi/jordklotets-uppbyggnad/jordbavningar-och-vulkaner/

God dag!

Äntligen…… ÄNTLIGEN blev jag klar med förra lektionens uppgifter and booy it took a while.

Förra lektionen gick vi igenom hur man gör bufferzoner och analyser av olika slag.  Jag var faktiskt ganska taggad av att få börja arbeta med matematiska analyser av geodata. Dels för att utvecklas mera men främst för att då när jag läste geografi till studentskrivningarna tyckte jag att det verkade svårt, komplicerat och funderade mycket över ifall jag någonsin skulle använda mig av sådana analytiska modeller. Nu 1,5 år senare när jag har liiite mer hum om GIS och faktiskt gjort analyser tycker jag att bufferanalys i sig inte är speciellt svårt, utan de tekniska aspekterna i QGIS  är betydligt svårare. Jag tycker t.ex att det är relativt lätt att tänka vad man skall räkna och göra för att uppnå ett resultat men hur man gör det är mycket svårare.

Denna vecka, både under lektionen men främst hemma har jag gjort olika bufferanalyser på olika material. Först gjorde jag en buffertanalys på hur många som bor inom en viss radie från Malms och Helsingfors-Vanda flygfält och hur många av dem som påverkas av ljudnivån. Jag räknade rätt hur många som bor inom zonen i fråga men jag tror att jag räknade fel hur många som påverkas av ljudnivån. Orsaken att jag tror så är för att jag läste andra kursdeltagares blogg och mina värden för de som påverkas av ljudnivån var betydligt lägre än flera andras. I till exempel Vilma Koljonens tabell är värdet betydligt högre över hur många som påverkas av ljudnivån över 55 decibel än mina värden.  Överlag när jag kollade igenom bloggar märkte jag att fleras värden varierade från varandra men jag tror att det främst har och göra med att alla har ritat de buffrade linjerna lite olika vilket förändrar resultatet. Så då är värdena korrekta enligt ens egen analys men de resultaten kan inte tillämpas för andras analyser.

Tabell 1.  Tabell över mina resultat på bufferanalyserna.

En annan buffertanalys jag gjorde var över mängden invånare som bor inom 500 meters radie från metro- och tågstationer samt hur många av dem som är i arbetsålder. Det var intressant att se att 69% av alla de som bodde nära stationerna var i arbetsålder, detta verkar logiskt för mig då pendlig är väldigt normalt i arbetslivet så bosättning nära goda transportled verkar logiskt.

Diagram 1. Ett stapeldiagram som visualiserar i staplar hur stor andel som bor nära stationerna och är i arbetsålder av den totala befolkningen.

Jag gjorde även en buffertanalys på hur många av den totala befolkningsmängden bor i stadsområden i  Vanda samt de som bor i mer periferia områden.  Dessutom räknade jag hur stor procent av dem är i skolålder och hur stor andel av barnen i skolåldern som bor i stadsområdet samt utanför i periferia områden. Det var en klar majoritet som bodde i stadsområden, speciellt kring korsningar, vägnät och som sagt stationer. Tättbefolkade urbana områden har flera pull faktorer; bättre service, tjänster och vägnät. Speciellt barnfamiljer bosätter sig i stadsområden för korta avstånd till daghem och skolor, av dessa tjänster finns det ofta rikligt av vid områden som är tättbefolkat. Enligt min graf (diagram 2.) bor 97,4% av alla barn i skolåldern  i stadsområden medan endast 2,6% av alla barn bor utanför stadsområdet.

Tabell 2. Tabell över mina resultat på buffertanalyserna.

Jag valde att göra diagram i Excel, dels för att visualisera resultaten bättre men också för att fräscha upp mina Excel kunksaper så att jag inte totalt glömmer bort dem.

 Diagram 2. Stapeldiagram över mängden invånare och barn som bor i stadsområde samt utanför i mer periferia områden.

Till sist men inte minst gjorde jag en betydligt svårare analys över skol regioner i Helsingfors. Jag skulle ta reda på bl.a hur många barn som börjar årskurs 1 kommande läsår i Helsingin Yhtenäiskoulu. Jag höll på i timmar och funderade  och filade över uppgiften. Först var det något tekniskt fel vilket hindrade mig av att göra uppgiften och sedan hade jag svårigheter med att veta exakt vilka verktyg jag skall använda och i vilken ordning. Men efter flera om och men så fick jag uppgifen gjord vilket var väldigt belönande. Kortfattat avklarade jag uppgiften med att först välja den skol regionen som Helsingin Yhtenäiskoulu finns, vart efter jag valde invånarna inom zonen. Efter att ha uppnått detta räknade jag ut mängden kommande första klassister, hur många barn allt som allt studerar i skolans högstadium samt hur många barn det finns i skol regionen.

‘ Tabell 3: Tabell över mina resultat på bufferanalyserna.

Bufferanalys kan absolut vara väldigt användbart och relevant i flera olika samhälliga situationer. Allt från att kartlägga förödande effekter av olika naturkatastrofer till att planera olika offentliga evenemang i städer. Som Tomi Kiviluoma nämnde i sin blogg att bufferanalyser kan vara användbart i stadsplanering vilket jag absolut håller med om.  Också i byggandet av infrastruktur och avverkning av skog skulle matematiska analyser vara viktiga redskap.

Just nu känns det som att jag någonlunda behärskar matematiska anlyser i QGIS men att jag inte alls kan det ännu så väl som jag skulle villa. Jag känner mig fortfarande lite osäker med de nya verktygen och vad de exakt gör men jag upplever att jag utvecklas mer efter varje vecka. Jag vet att jag för 1,5 år sedan skulle vara enormt stolt över mig själv nu och allt jag har lärt mig inom GIS.

Tack och gonatt,

Micki

 

Källor:

Koljonen, V. Bufferointia & analysointia. Läst 17.2.2020 https://blogs.helsinki.fi/vilmakol/

Kiviluoma, T. Valintojen maailma: bufferointia ja tietokantojen syväluotaavaa suodatusta. Läst 17.2.2020. https://blogs.helsinki.fi/tomingeoblogi/

 

God dag!

Tisdagens fjärde kursgång gick förvårnansvärt bra. Jag hängde med hela lektionen och det kändes som att jag verkligen har börjat förstå hur QGIS fungerar. Temat för lektionen var raster, vektor och punktdata (pisteaineisto på finska). Vi gick igenom hur man producerar rutdata och hur man presenterar geografisk information i rasterformat.

Efter att vi laddat ner dagens material till QGIS  började vi och bearbeta materialet som var över befolkningstätheten i Helsingforsregionen. För att vi skulle kunna göra en raster karta över befolkningstätheten måste vi först fixa olika tekniska delar. Först skapade vi grid cells över kartan som delade in materialet i 1kmx1km (500mx500m i mitt fall) stora rutor. Data presenterat i rasterformat presenterar geodata i form av jämnstora pixlar som alla lagrar lägesdata och attributdata i rutnätet. Efter att vi hade gjort de tekniska aspekterna började vi göra olika rutkartor över Helsingforsregionen.

Karta 1.  Karta över befolkningstätheten i Helsingforsregionen, 500mx500m. 

Kartan ovan gjorde vi under lektionen, den visualiserar befolkningstätheten  i Helsingfors. Vissa mönster kan man iaktta från min karta, först och främst kring pendlingsrutter. Från Helsingforscentrum går motorvägen E12 nordvästerut, längs vägen är det mer tätbefolkat än där de inte går någon trafikled. Dessutom längs tågspåren är det en ökad befolkningstäthet. Kring metron som går från Mattby till Mellungsbacka/Nordsjö finns det en hög befolkningstäthet, speciellt vid metrostationerna. Jag vet inte från vilket år denna data är som vi använde i uppgiften. Om datan är ett par år gammal så tror jag att befolkningstätheten kring metrostationer har ökat, speciellt vid väst metrosstationerna. I Helsingfors centrum är befolkningstätheten väldigt hög medan desto längre bort från centrumet man kommer, desto mindre blir befolkningstätheten. I trendiga stadsdelar som Drumsö, Berghäll och Fiskehamnen är befolkningstätheten också väldigt hög. I Mattby, Grankulla, Alberga, Haga, Malmgård och Hagalund samt östra helsingfors är det också relativt tätbefolkat. Medan mindre förorter mellan de ovannämnda har betydligt lägre befolkningstäthet.

Hemma gjorde jag två kartor, en karta över finlandssvenskarnas bosättning i Helsingfors och en karta över bosättning av folk med utlänska språk. Dessa kartor skiljer sig ganska markant från varandra vilket är intressant.

Karta 2. Karta över bosättningen av finlandssvenskar  i Helsingforsregionen, 500mx500m.

Kartan ovan visualiserar finlandssvenskarnas bosättning i Helsingforsregionen, med tydlig koncentration i Helsingfors centrum, Drumsö, Byholmen, Munksnäs, Mattby och Grankulla. I och med att den svenskspråkiga populationen i Finland är kring 5% av befolkningen så tror jag att finlandssvenskar tenderar  att bosätta sig relativt nära varandra.  Speciellt där det förekommer tjänster på svenska som skolor, daghem och vård, bidrar till koncentrationen av folket.

Karta 3.  Karta över bosättningen av folk med utländska språk i Helsingforsregionen, 500mx500m. 

Bosättningen av folk med utländska språk skiljer sig mycket från karta 2. Bosättningsområdena är mycket mer utspritt, speciellt österut. Som Venla Moisio nämner i sin blogg att man tydligt ser på kartan hur låginkomsta invandrare placeras i områden, t.ex östra Helsingfors där det är betydligt lägre hyra än i Helsingfors centrum (Moisio 2020). Esbo centrum är också tätbefolkat med folk med utländska språk och av personliga erfarenheter så har jag märkt det då jag har vistats i Esbo centrum.  Emma Ward anmärkte på något väldigt intressant i sin blogg, hur mängden män som är bosatta i Otnäs är större än mängden kvinnor på samma område. Enligt hennes teori har det och göra med Aalto universitet och alla teknologiska mansdominerande linjer på universitetet (Ward 2020). På karta 3 ser man tydligt hur tätbefolkat det är i Otnäs, detta kan vara för att utländska studerande och utbyteselever studerar vid Aalto universitet.

Jag är riktigt nöjd med mina kartor från denna kursgång men jag märkte i slutskedet av denna text att rutstorlekarna på kartorna är 500mx500m trots att de borde ha varit 1kmx1km. Egentligen så stör det mig inte så mycket för att jag tycker att datan blir bara mer tydlig och detaljerad än om rutstorlekarna skulle ha varit 1kmx1km.

Tack och Hej,

Micki

 

Källor:

Moisio, V (5.2.2020) Viikko 4-Ruudukoiden hyödyntämistä ja rasteriainestoihin tutustumista. Läst 7.2.2020. https://blogs.helsinki.fi/moivenla/

Ward, E (4.2.2020) Yllättäviä juonenkäänteitä neljännellä kerralla. Läst 7.2.2020. https://blogs.helsinki.fi/emmaward/