Sjätte kursgången

God dag!

Förra lektion var en av mina favorit lektioner i denna kurs, vi fick första timmen av lektionen samla själv  in material från närliggande område med hjälp av en geodata app, Epicollect5. Vi skulle gå omkring och svara på fem stycken frågor om området där vi befann oss, med skalan 1=inte alls och 5=väldigt. Hur säkert området är, hur lätt tillgängligt det är för fotgängare, hur visuellt behagligt det är, hur lockande området är för vistelse och hur aktivt människor använder området. Efter rundturen utomhus kollade vi igenom klassens gemensamma resultat och material samt importerade informationen till QGIS där vi började bearbeta det. Vi använde ett nytt verktyg, interpolation som åstadkom resultatet nedan.

Jag valde att göra två extra kartor hemma för att öva på det nya verktyget. Ena kartan visualiserar hur visuellt behgaligt området är och andra kartan visualiserar hur lockande området är för vistelse. Datan jag använde för att göra kartan är den data som hela klassen hade samlat in under lektionen. På kartan nedan ser man hur visuellt behagligt området är enligt GEM-1 klass deltagare. Kring Vallgårds koloniträdgården och den närliggande gåvägen  samt  botaniska trädgården är det väldigt behagligt. Detta förvånar mig inte alls då det är ett fint och skött grönområde med rekreations möjligheter. Arabia stranden, kullen där cafe Bokvillan finns och stadsdelen Gumtäkt upplevs också som visuellt behgaliga. Utsikt mot Gammelhavsfjärden, idylliskt cafe och en gammal idyllisk stadsdel med små söta förggranna hus och smal väg är områden med egenskaper som ofta är objektivt visuellt behagliga för människan. En orsaken till detta är att stadsområden som är byggda på mindre skala är oftast mer anpassade för människan på grund av historiska och evolutionärska skäl, detta hävdar arkitekten Jan Gehl. Före 1960-talet byggdes stadsområden anpassade för människan, så kallade “cities at eye level” som Gehl kallar det. Men under 1960-talet uppstod det en ny ideal, stadsplanering planerades från helikoptrar vilket gjorde att arkitekterna förlorade förmågan att bygga på mänsklig nivå. Enorma betong belagda skyskrapor är inte gjorda för Homo sapiens.

Det går en stor trafikled (E17) mellan Gumtäkt och Arabiastranden som har ett högt pendlingsvärde, konstant är det trafik både kollektiv samt privat. Detta gör området mindre visuellt behagligt, till och med inte alls behagligt. Områden kring moderna bostadshus samt bilvägar anses som mindre behagligt av klassdeltagarna.

Karta 1. Karta över visuell behaglighet.

Man kan se tydliga korrelationer mellan visuellt behaglighet samt hur lockande ett område är för vistelse. Vid grönområdet kring koloniträdgården finns det rikligt med bänkar vilket ökar möjligheten för att folk vistas där. Bänkar installeras vid områden som anses vara vistelse vänliga och ofta då också visuellt behagliga. Samma gäller Arabia straden samt området kring Gumtäkts utomhus pool. Likande mönster kan man se vad gäller mindre lockande områden för vistele och inte visuellt behagligt. Kring E17 där det inte är speciellt fint och mycket oljud anses det inte vara lockande för vistelse. Områden kring bostadshus och vägar är allmänt mindre lockande, dels för inga vistelse möjligheter men också för att det inte är riktigt fint.

Karta 2.  Karta med värden över hur lockande ett område är för vistelse. 

Som hemuppgift skulle vi göra tre stycken kartor som visar olika naturhasarder i världen. Från olika internationella databaser fick jag materialet som jag sedan förvandlade till kartor.

Kartan nedan visar jordbävningar över magnitud 6 på Richterskalan som skett mellan år 1980-2012 samt alla vulkanutbrott sedan år 1964. Man ser väldigt tydligt att jordbävningar sker kring litosfärplattornas gränser, speciellt vid subduktionszoner. Spänningar mellan litosfärplattor utlöses i en enorm kraft som ofta skapar jordbävningar. På kartan känner jag igen vissa jordbävningar som till exempel den förödande jordbävningen år 2004 i Indiska Oceanen som visualiseras som en svart prick. Speciellt kring eldringen (The ring of fire) i Stilla havet sker det mest seismologisk aktivitet i världen på grund av att den Pacifiska plattan trycker mot den Eurasiska och Indisk-Australiska plattan medan den glider från den Nordamerikanska plattan.

Karta 3. Karta över jordbävningar och vulkanutbrott. 

Karta 4 visualiserar olika typs vulkaner i världen, jag valde endast de mest relevanta som det fanns flest av för en generalisering. Stratovulkaner som det finns flest av på kartan finns bland annat vid subduktionszoner (kollisonszoner), där de uppstår då två stycken litosfärplattor kolliderar. Som Siiri Nyman skriver i sin blogg att i Mellanamerika finns det rikligt med stratovulkan för att Kokosplattan och Karibianska plattan kolliderar och förkastar den Nordamerikanska plattan (Nyman 2020).

På kartan synns det även rikligt av sköldvulkaner kring divergenzoner (spridningszon), då litosfärplattorna glider från varandra uppstår det ny berggrund av lava som ofta bildar en sköldvulkan.

Karta 4. Karta över olika vulkantyper. 

Mina kartor över seismologisk aktivitet i världen skulle kunna användas till utbildnings ändamål, inte bara som hasard kartor utan även som vegetations kartor. Bakgrundskartan på jorden visar vegetation någorlunda bra, så att läsaren får en överblick av vegetationszoner.

Karta 5. Karta över litosfärplattorna och deras rörelse riktning. 

Min sista karta visar alla dokumenterade meteoritnedslag någonsin. Jag har klassificera meteoritnedslagen i hur mycke massa meteoriten haft då den träffat jordytan. Desto mer massa, desto större krater. När jag gjorde kartan var jag först förbluffad över hur det inte fanns nästan några meteritnedslag i havet. Efter ett par om och men så verkade det mitt i allt logiskt, först och främt skulle det vara svårare att kartlägga kratrar på havsbottnet. Men också för att knappast finns det många kratrar på bottnet för att havsbottnet är i medeltal 4000m djupt och vattenmassan hinner troligen bromsa stenklumpen före den når havsbottnet.

Karta 6. Karta över alla dokumenterade meteoritnedslag.

I allmänhet är jag riktigt nöjd med mina kartor men som Flaminia Puranen hade jag också svårigheter med att få en vettig skalstock i mina kartor. Jag håller med henne om att det bör frågas om en lösning under nästa lektion, en skalstock i fel proportion kan ge information felaktigt.

Källor:

Youtube, Ted x Talk. In search of human scale, Jan Gehl. Uppladdat 18.12.2015.

Nyman, S. Kuudes Kurssikerta. Läst 22.2.2020. https://blogs.helsinki.fi/nymsiiri/

Puranen, F. Maastosta kerätyn datan käyttö. Läst 22.2.2020 https://blogs.helsinki.fi/flaminia/

Karta 5. Bilaga: https://www.sgu.se/om-geologi/jordklotets-uppbyggnad/jordbavningar-och-vulkaner/