Metoder inom geoinformatik 2020

God dag!

QGIS kaoset fortsätter… Under hälften av lektionen visste jag inte vad vi gjorde, jag bara följde med Arttu Paarlahtis musklickar på hans skärm. Att göra en komplicerad uppgift utan att veta exakt vad målet är, tycker jag är väldigt förvirrande.

Stundvis blev jag efter i Paarlahtis musklickar och tappade bort mig i programmet. Det märktes denna kursgång att jag var frånvarande från första lektionen, då grunderna för programmet etablerades.

Trots svårigheterna lyckades jag underligt nog trolla fram en karta över förvrängningen av Mercator projektionen. Kartan visualiserar hur mycket mer Mercator projektionen förvränger ytstorleken procentuellt i norr jämfört med Lambert Azimuthal Equal Area, ETRS89 / LAEA Europe. Lamberts projektion rekommenderas av Europa kommisionen för att den förvränger ytor, storlekar och avstånd relativt lite.

Karta 1. Koroplet karta över den procentuella förvrängningsgraden av Mercator projektionen. 

Som Anna Nuutinen nämner i sin blogg,  “berättar inte [kartan] ändå problemet i sig själv, öppnar inte kontexten, den bara demonstrerar skillnaden” . Detta stämmer och därför bör det alltid förklaras väl vad kartan skall visualisera så att missförstånd och missinformation inte skall spridas.

Under lektion gick vi också igenom hur man använder vissa verktyg inom programmet för att välja endast vissa delar av databaser som man vill arbeta med och andra välbehövliga tekniska verktyg för att producera geomedia.

Trots att jag var färdig att ge upp i början när jag inte förstod vad jag gjorde, varför jag gjorde och egentligen också hur, så fick jag hoppet upp igen då jag lyckades göra en koroplet karta som visade det som jag hade svettats med.

På återseende,

Micki

Källor:

Nuutinen, A. Förvirringen fortsätter.  Läst 29.1.2020 https://blogs.helsinki.fi/annanuut/

 

I och med att jag var bortrest under den första skolveckan efter jullovet missade jag givetvis första lektionen för GEM-1 kursen. Trots att jag inte var närvarande på kursgången har jag läst andra kursdeltagares bloggar och fått en ganska bra bild av vad de gick igenom under första lektionen. Jag tycker att blogg iden för kursen är riktigt bra för att jag upplever att jag redan har fått något ut av det fast vi bara är en vecka in i perioden.

I denna kurs kommer vi att använda QGIS geospatial programmet vilket är öppet för allmänheten. Jag laddade ner programmet, öppnade det och suckade. Programmet verkade komplicerat och svårt på basis av utseendet. Efter att jag bekantade mig med QGIS och gjorde min första tematiska koroplet karta (med hjälp av Mathilda, tack!) kändes programmet logiskt och intressant men förstås också krävande. Jag ser framemot att lära mig använda programmet självständigt och att förstå det samt alla dess funktioner.

Den första uppgiften jag gjorde var en koroplet karta baserat på data från Statistikcentralen. Jag valde det ämne som jag redan visste ganska långt hur kartan skulle bli och se ut, det var svenskspråkighet i Finland. Jag valde detta ämne för att se hur väl programmet klassificerar data som är väldigt geografiskt koncentrerat, jag använde naturliga gränser som klassificering. Jag upplever att programmet gjorde det väl, men förstås så ser inte min tematiska koroplet karta ut som en fin och jämn koroplet karta för att värdena är så extremt koncentrerade.

Karta 1. Svenskspråkighet procentuellt i kommunerna. 

Det som jag skulle själv ha kunnat göra bättre är att ändra färgskalan så att den skulle vara lite mer extrem, då skulle de små detaljerade skillnaderna ha synts bättre. Luoma hade producera samma karta som jag men hon hade en mörkare färg för de största värdet. Enligt henne gör det skillnaderna mer radikala vilket ger illusionen om att skillnaderna är större (Luoma 2020). Detta håller jag med om medan jag tycker att mitt färgval på de största värdet på min karta är lite för ljus. Att hitta en kompromiss mellan färgerna skulle vara optimalt. Jag skulle även tillägga enheten i legenden och tillägga kommunandelen för varje klassificering.

Källor:

Luoma (17.1.2020) Tutustumista QGIS-ohjelmistoon, läst 22.1.2020 https://blogs.helsinki.fi/luomanni/