Friskluft, nära död och iver

Denna gång var jag inte i samma föreläsningsgrupp som tidigare utan gick med i måndagens föreläsningsgrupp. Vi började med att gå ut och samla in data i punktform med hjälp av appen Epicollect5. Vi hade 45 minuter på oss och skulle välja fem punkter och sedan svara på frågorna om det stället. Det var väldigt isigt den dagen på grund av underkylt regn så 45 minuter gick väldigt snabbt och för mig tog det smått längre än det. Det blåste väldigt hårt så mina fingrar frös ihjäl under dessa 45 minuter.

Efter nära fingeramputeringen överförde vi det samlade datat till QGIS för att kunna använda det där. Vi undersökte och presenterade datat på olika sätt genom att välja en undersökningsfråga som t.ex. anser man området vara säkert. Frågornas skala är från 1–5.

Sedan började interpoleringen. Först var den bara grå och såg ut som hillshade men när vi ändrade på färgerna förstod man genast bättre materialet. Röda områden på bild 1 är ställen som känns osäkra och blåa känns som säkra områden. Dessa består av personers åsikter och är då varken rätt eller fel men kan användas till att få en bild av hur de som använder området anser om det och på basis av det kunna ändra på området.

Bild 1. Uppfattningen av trygghet enligt studerande.

Jag glömde göra en ordentlig karta under föreläsningen men hade som tur tagit en bild av skärmen. Jag glömde spara det interpolerade datalagret som annat än en scrach layer så kunde inte gå tillbaka och snabbt göra en karta. Så istället får vi duga oss med en bild av skärmen. Det jag interpolerat är alltså hur tryggt man uppfattar området. De gula prickarna är mätpunkterna.

Det var roligt att se hur de andra gruppernas interpoleringar blev och se ut då deras mätpunkter inte var desamma. Julianas karta såg helt annorlunda ut än min då hennes material hade mycket mer utspridda mätpunkter. Jonatans karta hade säkert den mest koncentrerade punktdatan.

Jordbävningar

Vi övade först tillsammans hur man skulle överföra data från en nätsida till QGIS. Vi försökte först överföra datamaterialet till Excel och därifrån till QGIS men det fungerande inte. Arttu försökte fixa saken och förkalare vad han gjorde men jag föll snabbt ur kärran då allt gick så snabbt framåt. Excel ville inte fungera så vi slopade den idén och kopierade materialet till datorns notes i stället. Sedan laddade vi ner det till en csv. fil som vi sedan kunde utan problem öppna i QGIS och använda det.  Att vi inte använde oss av Excel var tur för mig för jag tänkte redan att jag inte kommer få nåt gjort när jag inte kan fixa min Excel.

Som femåringen under Julen

Uppgiften var att analysera material om naturhasarder och deras geografiska läge. Då vi började med egna uppgifter blev jag väldigt ivrig och ville använda alla tre material som fanns till förfogande. Dessa material handlade om jordbävningar (UC Berkeley, 2012), vulkaner (“NCEI Global Historical Hazard Database,” 2021 och meteoritnedfall (Open Calgary, 2015).

Jag började med att skapa en karta över världens jordbävningar med magnitud 6 eller över från år 2002 till 2012 (bild 2). Resultatet är väldigt logiskt, för det mesta har jordbävningarna skett vid de olika gränszonerna mellan litosfärplattorna. Då det skett så många jordbävningar och då de är så koncentrerade vi smala områden blir det svårt att presentera dem på ett bra sätt. Jag använde först röda färger, från ljus till mör röd men det fungerade inte. Jordbävningar av olika magnitud har skett så intill varandra att de röda prickarna var svåra att urskilja. I stället valde jag denna färgtema från rött till blått, färgerna går vrån rött till blått i stället för blått till rött. Detta är smått ologiskt nu i eftertanke men i stunden kändes det som att det blev lättare att urskilja punkterna om färgerna var mot det här hållet. För att använda denna som undervisningsmaterial skulle jag göra små ändringar i färgerna men man de flesta litosfärplattornas gränszoner vilket är bra i undervisningssyfte då man funderar på jordbävningarnas placering. Det skulle också vara bra att ha en karta som visualiserar jordbävningarna och deras effektområde.

Bild 2. Jordbävningar med magnitud 6 uppåt år 2002-2012.

Till näst ville jag undersöka vulkaner och började med att skapa en karta över alla världens vulkaner. Först hade jag problem med att få in datamaterialet i QGIS men fick hjälp av Arttu och efter det gick allt som smort. Denna karta (bild 3) sparade jag sedan i formaten .kml för att sedan kunna öppna den i Google Earth. Jag lade med en bild på kartan från QGIS om alla världens vulkaner för att man lättar skulle kunna se hur olika den ser ut jämfört med Google Earth bilderna (bild 4 & 5). Google Earth bilderna är mer in zoomade vilket förklarar varför alla punkter inte är på varandra men det är också en stor skillnad på att presentera punkterna på en glob jämfört med en 2D karta med en projektion som inte nånsin kommer vara exakt.

Jag skulle kunna spendera flera timmar på att kolla på Google Earth med de utprickade vulkanerna, kände mig som ett litet barn med julklappar.

Bild 3. Bild på alla världens vulkander.
Bild 4. Alla världens vulkaner i Google Earth.
Bild 5. Alla världens vulkaner i Google Earth.

Jag är tydligen väldigt dålig på att namnge mina bilder då jag sparar dem för att senare förstå bilderna bättre. Först blev jag väldigt frustrerad då jag inte var säker vilka vulkaner som presenteras på bild 3 men efter att ha kollat på dem i några sekunder insåg jag att det är ju en karta på alla världens vulkaner. Jag glömde att jag skapat denna karta så därför ifrågasatte jag den tanken att kan det faktiskt vara alla världens vulkaner till en början.

Efter att jag samlat mig och tvingat mig själv stänga Google Earth skapade jag en karta på världens caldera vulkaner (bild 6) men ansåg att denna karta var mycket tråkig och tillsatte mera data i kartan. Jag valde att tillsätta sköldvulkaner, undervattensvulkaner och stratovulkaner. Dessa tre hade skilt data för vulkan och vulkaner. Jag tillsatte båda kategorierna och gav dem samma färg. Så med Orange kan man se både alla världens enskilda sköldvulkaner och sköldvulkaner i plural. Alla tre vulkantypers kategori om vulkaner innehöll bara några fåtal vulkaner, medan kategorin vulkan innehöll hundratals vulkaner.

Bild 6. Caldera vulkaner.
Bild 7. Caldera vulkaner, sköldvulkaner, undervattensvulkaner och stratovulkaner.

Jag skapade också en karta med alla världens vulkaner och jordbävningar med magnitud 6 och över år 2002-2012. Jag hade helt glömt bort denna karta fören jag såg den när jag lade in bilder på kartorna i denna blogg.

Bild 8. Jordbävningar med magnitud 6 uppåt år 2002-2012 och alla världens vulkaner.

Till sist försökte jag få meteoriterna in i QGIS men detta lyckades jag inte med så bra. Jag fick nog tabellen in i QGIS men kom sedan inte ihåg hur man skulle förändra det så att det blir punktdata. Detta skedde under sista minuterna av föreläsningen så hann inte fråga och orkade inte börja försöka hitta svar på min fråga. Nu kommer jag ihåg hur det görs men anser att jag redan skapat så många kartor att jag inte ser en poäng med att sätta en till hit. Huvudsaken är att jag kommer ihåg hur man omformar en tabell till punktdata och att jag övat på att skapa kartor under föreläsningen och lärt mig mycket nytt.

 

Martta gjorde i sin blogg en karta med tsunamier. Detta material hade jag helt missat och är smått avundsjuk över hennes trunamikartor. Ilari hade också väldigt fina kartor i sin blogg, skulle aldrig själv kommit på idén att ha en mörk karta men hans kartor fungerar faktiskt riktigt bra.

Andra kartor

Då jag letade efter kartor på nätet hittade jag en hel del väldigt fina kartor. Jag hittade en karta om Viktiga jordbävningar från år 2150 f.Kr. till 2017 e.Kr, en karta om viktiga vulkanutbrott från år 4260 f.Kr. till 2017 e.Kr. och en karta om havslitosfärplattornas ålder från NOAA. Från USGS hittade jag en karta om vissa av världens 500 aktiva vulkaner och en karta om Jordens seismicitet 1900–2007.

Tankar

Allt jag skapade kändes mycket lätt. Jag skulle ha kunnat utmana mig själv lite mera men var så ivrig över de olika materialen att jag bara ville skapa många olika kartor så snabbt som möjligt för att se de olika materialen framför mig. Meteoritdatat var en utmaning tills jag kom ihåg hur tabeller omformas till användbar data men annars ansåg jag att jag för första gången inte hade ett endaste ett större problem och att jag inte kände mig förvirrad under föreläsningen. Ett undantag är då vi överförde data till Excel för jag missade något steg men sedan skippade vi hela Excel så jag räknar inte med det.

Varendaste en karta skulle bra kunna användas som material för elever, speciellt Google Earth materialet då det är ett annorlunda sätt att presentera vulkaner än vad man traditionellt använder sig av i klassrum. Ända problemet med det är att man inte kan se hela världen samtidigt och det går inte att printa ut på papper, men då undervisningen mer och mer blir digital borde detta inte vara ett så stort problem. Förstås kan det sedan vara att eleverna lätt blir distraherade av att kunna zooma in och ut och skulle spendera mer tid med uppgiften än planerat. Ändå anser jag att det skulle vara bra att visa för eleverna fast i slutet av lektionen för elever uppskattar alltid nya ”coola” uppgifter och material.

Andra geografiska ämnen som man skulle kunna lära med mina kartor är Litosfärplattor och litosfärplattornas gränser. Som jag redan nämnt ser man dem väldigt tydligt speciellt i jordbävningskartan (bild 2).  Google Earth skulle fungera bra till att lära nästan vad som helst.

Blogghänvisningar

Häkkilä, J.: 6: Interpoloimista ja hasardikarttoja, Juliaanas blogg, 28.2.2021 (besökt 4.3.2021). https://blogs.helsinki.fi/julihakk/2021/02/28/6-interpoloimista-ja-hasardikarttoja/

Loo, J.: Punktkartor, Jonathans blogg, 2.3.2021 (besökt 4.3.2021). https://blogs.helsinki.fi/joloo/2021/03/02/punktkartor/

Huttunen, M.: Harjoitus 6: Interpolointia ja pistekarttoja, Marttas blogg, 1.3.2021 (besökt 4.3.2021).  https://blogs.helsinki.fi/humartta/2021/03/01/harjoitus-6-interpolointia-ja-pistekarttoja/

Leino, I.; Kuudes kurssikerta, Ilaris blogg 25.2.2021, (besökt 4.3.2021). https://blogs.helsinki.fi/ilarilei/2021/02/25/kuudes-kurssikerta/

Källor

Müller, R.D., M. Sdrolias, C. Gaina, and W.R. Roest 2008. Age, spreading rates and spreading symmetry of the world’s ocean crust, Geochem. Geophys. Geosyst., 9, Q04006, doi:10.1029/2007GC001743.  Taget 5.3.2021, från Noaa.gov nätsida: https://www.ngdc.noaa.gov/mgg/image/crustalimages.html

‌ National Geophysical Data Center. (2021). Earthquake Data and Information: Significant Earthquakes 2150 B.C. to A.D. 2017 | NCEI. Taget 5.3.2021, från Noaa.gov nätsida: https://www.ngdc.noaa.gov/hazard/earthqk.shtml

National Geophysical Data Center. (2021). Volcanic Data and Information: Significant Volcanic Eruptions 4360 B.C. to A.D. 2017 | NCEI. Taget 5.3.2021, från Noaa.gov nätsida: https://www.ngdc.noaa.gov/hazard/volcano.shtml

NCEI Global Historical Hazard Database. (2021). Taget 5.3.2021, från Noaa.gov nätsida: https://www.ngdc.noaa.gov/hazel/view/hazards/volcano/loc-search

Open Calgary. (2015, April 2). Meteorite Landings. Taget 5.3.2021, från Nasa.gov nätsida: https://data.nasa.gov/Space-Science/Meteorite-Landings/gh4g-9sfh

‌Tarr, A. C. (2016). USGS Scientific Investigations Map 3064: Seismicity of the Earth 1900–2007. Taget 5.3.2021, från Usgs.gov nätsida: https://pubs.usgs.gov/sim/3064/

UC Berkeley. (2012). Historic ANSS Composite Catalog Search. Taget 5.3.2021, från Ncedc.org nätsida: https://ncedc.org/anss/catalog-search.html

Volcanoes: Distibution of Active Volcanoes. (2021). Taget 5.3.2021, från Usgs.gov nätsida: https://pubs.usgs.gov/gip/volc/fig34.html

‌‌

One thought on “Friskluft, nära död och iver”

Leave a Reply

Your email address will not be published.