Frihetspaniken

Sista kursgångens uppgift var att före föreläsningen samla in eget material om ett ämne och ställe man själv valt. Ordet var fritt, man fick välja precis vad man ville, inga begränsningar. Jag satte ner mig framför datorn kvällen före föreläsningen och började tänka på vad jag ville göra (bra tidsplanering). Jag ansåg att det var lättast att först begränsa området, vilket land jag skulle fokusera på och gå vidare därifrån. Att välja ett land var väldigt svårt då jag är intresserad av så mycket. Jag valde att inte använda Finland då vi har under kursen arbetat så mycket med Finland och jag ansåg att det skulle vara för lätt att hitta data om Finland. Jag har i en annan kurs varit inne på Europas databaser och gillade inte den nätsidan så uteslöt då också det alternativet. Jag tänkte länge mellan Storbritannien, Sydkorea och Kanada. USA tänkte jag också på men tänkte sedan att det finns säkert en hel del som väljer det, vilket jag hade rätt i. Annika och Roosa valde bland annat att göra om USA. Bådas kartor är väldigt fina och de har undersökt intressanta ämnen i sina bloggar.

Till slut bestämde jag mig för Kanada, jag var rädd att Sydkorea skulle ha stor del av sin data på koreanska så jag skulle inte förstå nåt då jag knappt kan presentera mig själv på koreanska och just och just kommer ihåg hur man skriver ”Hej, jag heter Paola”. Storbritannien kändes på nåt sett enkelt fast det kanske inte skulle ha varit det.

Jag hittade en massa data då jag orienterade runt olika nätsidor i flera, flera, flera timmar. På nåt konstigt sätt såg kanadensiska regeringens nätsidors sökverktyg olika ut beroende på vilken länk du använde för att komma dit och sökresultaten var olika. Mitt problem blev att jag gått in i labyrinten så långt att jag inte mera hittade tillbaka, om jag i misstag stängde en flik hittade jag inte datat på nytt. Att överföra data från nätsidan in i QGIS gick för det mesta som smort. Jag hade mer problem med att vissa mappar var tomma, vissa innehöll annat material än de skulle och ofta innehöll de bilder eller text som inte gick att få in i QGIS, fast än de skulle vara shapefiles. Jag blev flera gånger så frustrerad då mina planer inte gick att verkställa på grund av att jag inte sen heller hade material för det jag velat.

Då jag insåg att vissa mappar inte innehöll det jag trodde fick jag en känsla av att jag MÅSTE hitta mera data. Detta var riktigt bra i slutet för ca 40% av allt jag laddat ner på min dator gick inte att använda i QGIS av olika orsaker. Ofta måste jag ladda ner zip filer för varje provins skilt för sig och sedan sammanfoga materialet med Merge vector layers verktyget. Detta var inte svårt i sig men tog tid.

Själva arbetet i QGIS börjar

Jag började med att få in en karta på Kanada och sedan också USA:s karta för det såg konstigt ut med ett ensamflytande Kanada. Jag tänkte att människor mer skulle fokusera på vad jag presenterar i mina kartor i stället för att fokusera på hur konstigt det såg ut. Kartorna fick jag från naturalearthdata.com.

Jag började med att sätta in Kanadas ursprungsbefolknings territorium, sedan vattendragen och till sist Nationalparker och nationalreservat. Med nationalparker och nationalreservat hade jag små problem, jag använde Chrome och för nån orsaks skull fungerade det inte att ladda ner zip filen men då jag testade att ladda ner filen med Firefox gick det utan problem. Jag tog bort alla svarta kanter på alla tre kartlager för det finns så många små områden som annars såg helt svarta ut i stället för den färgen de skulle vara.

Att översätta Aboriginal Lands of Canada Legislative Boundaries för att skriva in det i kartan var svårt då jag ville översätta det så korrekt som möjligt. ”Av Canadas lagstiftning” kunde jag bra lämna bort men för resten hamnade jag ta en stund och tänka på översättningen. Jag valde att översätta Aborgines till Kanadas ursprungsbefolknings och Lands till territorium. Land och mark lät inte som bra alternativ enligt mig.

Nationalparker och naturreservat finns det mycke mindre av än jag tänkt. Då jag var i Kanada spenderade jag några dagar i ett av nationalparkerna och fick då bilden att kanadensare tar väldigt bra hand om sina nationalparker och det fanns en hel del inlandsturister där. Baserat på denna uppfattning skulle jag ha trott att det skulle finnas mycke mer Nationalparker och naturreservat. Jag är överraskad av att det finns mer Kanadas ursprungsbefolknings territorium än Nationalparker och naturreservat. Förstås vet man inte baserat på denna data hur jämt territorierna är delade mellan de olika ursprungsbefolkningsgrupperna. I norr finns det mycket fler av Kanadas ursprungsbefolknings territorium och nationalparker och naturreservat. De är också mycket större till ytan i norr vilket är försåeligt då norra Kanada till stor del är obebyggt.

Färgvalen var svåra för mig och jag lekte runt med färgerna en god stund. Jag ville att de skulle vara lika dominanta färger men inte för lika eller inte passa ihop. Slutresultatet blev riktigt bra enligt mig.

I bild 1 och 2 presenteras samma sak men Kanada ser helt annorlunda ut med de olika projektionerna. Lambert conformal conic map projektion används ofta för allmänna kartor över Kanada och kan ses i bild 1. Bild 2 är däremot presenterat i World Geodetic System 1984 vilket projektet hade som grundprojektion.

Kanada har också mycke mer sjöar än jag tänkt mig. Vet inte varför detta överraskar mig, då konstant åkte förbi olika sjöar när jag var där. För nån orsaks skull hade jag fått för mig att det inte skulle finnas så många sjöar i mellersta Kanada. Verkligheten är ju totalt annorlunda, det finns mest sjöar i centrala Kanada.

Till näst eller mer som till sist gjorde jag en karta över metallarbete, producerande gruvor och olja och gas. Och en karta med Kanadas ursprungsbefolknings territorium, nationalparker och naturreservat, metallarbete, olja och gas och producerande gruvor. Jag valde att sätta kartorna här för det är det mest logiska stället för dem.

Metallarbete och producerande gruvor är utspritt runt Kanada, koncentrerade i södra Kanada. Olja och gas finns till största dels i Alberta och mängden ställen där är väldigt stor, vilket ses tydligt i bild 3.

I bild 4 ser man metallarbete, olja och gas och producerande gruvor med Kanadas ursprungsbefolknings territorium och nationalparker och naturreservat. Jag ville se hur mycket gruvor mm. det finns i Kanadas ursprungsbefolknings territorium men är överraskad över hur lite det finns.

Färgvalen med dessa kartor var också svåra då jag ville använda färger som syns med små punkter. Först hade jag gul, röd och grå men gråa synttes inte och i bild 4 blev det två faktorer med röd färg. Slut resultatet kan man se i bild 4, blåa och lila är lite nära varandra men då metallarbete till största dels finns i södra Kanada medan nationalparker och naturreservat finns för det mesta i norra Kanada tänkte jag att det ändå går.

I bild 3 är nordpilens N är inte rakt ovanför vilket stör mig sååååååå mycket.

1000 years later

Vägnätverk materialet var enormt och fällde QGIS några gånger. Varje gång jag försökte öppna det eller börja editera tog det tusentals år för QGIS att reagera. Mina nerver blev testade ordentligt, speciellt i slutet ville jag slå vägnätverks materialet i ansiktet men då det inte är möjligt tänkte jag kasta datorn ur fönstret i stället.

Jag ville sammanfoga väg datat så jag skulle kunna använda mig av datat istället för att bara presentera det på en karta. Vägnätverket var en så enorm fil att varje gång jag rörde filen funderade QGIS i tusen år och tänker falla. Orasken varför jag inte ville lämna datat och bara presentera det så som det är på en karta är att det finns sååååååå många vägar i Kanada att man inte förstår då mycket av kartan och den blir onödig. På bild 5 kan man se antalet features total, dessa är alla vägar i Kanada enligt denna data. Vägarna är indelade i 5 olika ”ranks”, 1 är Trans-Canada motorväg, 2 är  det nationell motorvägssystem, 3 är huvudvägar, 4 är sekundär motorväg, huvudväg och 5 är alla andra vägar.

Jag började med att radera alla vägar i klass 5 för att underlätta användningen av QGIS. Det gick ganska lätt, tog en tid då QGIS funderade så länge men fick det gjort. Jag gjorde det genom att använda verktyget select features by value och sedan helt enkelt radera dem. Sedan sammanfogade jag alla vägar i klass 1, jag valde alla vägar med value 1 och använde sedan merge funktionen. Jag gjorde samma med kalss 2 vägarna, detta tog nån timme för QGIS att göra men det gick. Efter detta fick jag problem för QGIS ville inte sammarbeta med vägarna i klass 3. Efter att ha väntat i fyra timmar hade bara 20% laddats så jag gav upp. Jag var i kontakt med Arttu och försökte med honom komma på nå lösningar, han föreslog sedan att jag skulle låta QGIS snurra på detta över natten och jag gjorde sedan det. Jag märkte att QGIS laddade mycket långsammare då jag inte rörde datorn på några timmar vilket resulterade i att jag försökte sammanfoga dem några gånger. Under första försöket slocknade min dator istället för att bli och ladda men nästa natt laddade den och efter över 24 timmar var det färdigt.

Efter detta förstod jag att jag måste vara taktisk och planera när jag kunde samman vägarna i klass 4 enligt min egen tidtabell och när jag kunde vara hemma och väcka i liv min dator med jämna mellanrum. Även denna gång bara slocknade min dator några gånger istället för att ladda på materialet. Då jag försökt sammanfoga materialet flera gånger blev datorn så ansträngd att den tillslut flippa och jag blev tvungen att sluta. “It’s Collapsing!” “It’s Collapsing!”

Jag ville sammanfoga materialen för att underlätta användningen av QGIS så att programmet inte skulle ladda i flera minuter utan att nåt händer. Jag hade också tänkt göra en interpolering men det gick ju inte.  Jag kunde inte heller göra nåt annat med mitt samlade material under tiden som QGIS lekte stenålders dator. Detta resulterade i att jag hamnade ta över en veckas paus i mitt arbetande. Jaaaaa jag hade QGIS i bakgrunden konstant och ladda på mitt material men det kändes irriterande att inte kunna göra nåt annat än vänta.

Nu kanske man kan fråga sig att varför inte då avgränsa mitt material till ett område. Svaret är att jag ville använda materialet på kartan över hela Kanada och visa skillnader i mängden vägar i olika provinser. Dessutom var detta material inte sådant att jag hamnade ladda ner shp filer skilt för varje provins och i materialets tabell var det väldigt oklart skrivet var vägen befann sig, det stod inte tydligt vilken provins så kunde inte ta ut alla vägar i British Columbia så där bara. Jaa jag skulle ha kunnat avringa ett område på kartan men jag var envis och ville inte göra det. Jag var helt enkelt inte intresserad av att göra det heller, i min hjärna skulle det ha blivit jobbigare att jämföra olika provinser och måsta sammanfoga varje provins vägar skilt. “Sometimes You Have To Fight For The Things That Are Worth Fighting For” detta tänkte jag i början men till slut blev det “Well, I give up. You can’t win against fools.”

Då det jag velat göra inte fungerade men jag använt så stor del av min tid på detta material ville jag ändå visa det på nåt sätt i denna blogg. I bild 6 ser man Trans-Canada motorvägarna (rank 1) som finns i södra Kanada. I bild 7 ser man Trans-Canada motorvägarna och det nationell motorvägssystemet (rank 2). I bild 8 ser man rank 1 & vägarna och huvudvägar (rank 3) och i bild 9 ser man rank 1, 2 & 3 vägar och sekundära motorvägar, huvudvägar (rank 4). Jag har inte en bild på alla vägar då jag raderat klass 5 vägarna.

Som man kan se ökar antalet vägar och i bild 8 är det redan svårt att urskilja nåt. Alla vägarna koncentrerar sig i södra Kanada och det finns inga vägar som går till nordligaste Kanada. Vägar är inte lika behövliga där men jag tycker det är intressant att det inte finns en endaste en väg dit. Ett undantag är en klass två väg i västligaste Kanada.

Jag gjorde en karta med Kanadas tågnätverk (bild 10) och en karta med tågnätverket och vägarna i klass 1 och 2 (bild 11). Tågnätverket är också koncentrerat i södra Kanada men som man ser i bild 10 sträcker sig tågbanorna på vissa ställen längre in i landet än vägarna. Jag gjorde en karta med tågnätverket, vägarna i klass 1 och 2, metallarbete, producerande gruvor och olja och gas där man kan se att vissa av dessa gruvor inte finns nära tågbanor eller vägar (bild 12). Det finns även flygfält som inte har tågbanor eller vägar som leder till dem. Vissa av vägarna och tågbanorna går från större vägar och städer rakt ut 7ill flygfälten och slutar där (bild 13).

Kanada har mycket färre tågbanor än jag tänkt mig, i södra Kanada finns det massor men inga som går till norra Kanada vilket överraskade mig. Jag försökte använda ”toto railway” men det blev så otydligt att det inte gick att använda fastän jag ändrade på sträckens längd och brädd. Vägarnas och tågnätverkets sträckens bredd ändrade jag också på flera gånger för att få det att se bra ut. Fun fact Kanada har 94 flygfält enligt databasen.

Tankar och annat

Planen var att tillsätta ett lager med diamantfynder i Kanada till kartan med metallarbete, producerande gruvor och olja och gas men det gick inte. Jag laddade ner SHP filen och skulle öppna den i QGIS men lyckades inte då det inte fanns data i filen utan en bild och en PDF version av bilden (bild 14). Diamanterna fick jag alltså inte in i QGIS men måste dela med mig av vad jag i stället fick då denna karta är så otroligt vacker. Skulle gärna själv ha den på väggen.

Allt som allt är jag nöjde med det jag åstadkommit. Slutresultatet blev inte perfekt men det blev nånting. Jag tycker det är väldigt intressant att se hur vi tacklat denna uppgift på olika sätt och åstardkommit helt olika saker. Juliaana gjorde fina kartor om USA, Liisa gjorde om Finland, Sanna gjorde om skogstyper i Isojärvi och Oona om medelhavet. Dessa är bara några exempel och alla mycket olika.

Källor:

Ahokas, L.: vika(7.) kurssikerta, Liisas blogg 7.3.2021 (besökt 10.3.2021). https://blogs.helsinki.fi/ahokliis/2021/03/07/vika7-kurssikerta/

Innanen, A.: Harjoitus 7: Karttoja omavalintaisista aineistoista, Annikas blogg, 3.3.2021 (besökt 10.3.2021). https://blogs.helsinki.fi/anninnan/2021/03/03/harjoitus-7-karttoja-omavalintaisista-aineistoista/

Harmonen, R.: Seitsemäs kurssikerta – loppusuoralla!, Roosas blogg, 2.3.2021 (besökt 10.3.2021). https://blogs.helsinki.fi/harmoroo/2021/03/02/seitsemas-kurssikerta-loppusuoralla/

Häkkilä, J.: 7: Omavalintaisen datan visualisoimista, Juliaanas blogg, 3.3.2021 (besökt 10.3.2021). https://blogs.helsinki.fi/julihakk/2021/03/03/7-omavalintaisen-datan-visualisoimista-paivittyy/

Jalkanen, O.: Viikko 7: Luotto omiin paikkatietotaitoihin, Oonas blogg, 4.3.2021 (besökt 10.3.2021). https://blogs.helsinki.fi/jaoona/2021/03/04/viikko-7-luotto-omiin-paikkatietotaitoihin/

Jantunen, S.: The Final Countdown, Sannas blogg 3.3.2021 (besökt 10.3.2021). https://blogs.helsinki.fi/smjantun/2021/03/03/the-final-countdown/

Airports – Open Government Portal. (2015). Taget 2.3.2021, från Canada.ca website: https://open.canada.ca/data/en/dataset/3a1eb6ef-6054-4f9d-b1f6-c30322cd7abf

‌Aboriginal Lands of Canada Legislative Boundaries – Open Government Portal. (2017). Taget 2.3.2021, från Canada.ca website: https://open.canada.ca/data/en/dataset/522b07b9-78e2-4819-b736-ad9208eb1067

Government of Canada, Statistics Canada. (2021). Alternative format. Taget 2.3.2021, från Statcan.gc.ca website: https://www12.statcan.gc.ca/census-recensement/alternative_alternatif.cfm?l=eng&dispext=zip&teng=lpr_000b16a_e.zip&k=%20%20%20%2027960&loc=http://www12.statcan.gc.ca/census-recensement/2011/geo/bound-limit/files-fichiers/2016/lpr_000b16a_e.zip.

Government of Canada, Statistics Canada. (2021). Alternative format. Taget 2.3.2021, från Statcan.gc.ca website: https://www12.statcan.gc.ca/census-recensement/alternative_alternatif.cfm?l=eng&dispext=zip&teng=lrnf000r20a_e.zip&k=%20%20%20323335&loc=http://www12.statcan.gc.ca/census-recensement/2011/geo/RNF-FRR/files-fichiers/lrnf000r20a_e.zip

Government of Canada, Statistics Canada. (2020). Table 4.5 Rank. Taget 2.3.2021, från Statcan.gc.ca website: https://www150.statcan.gc.ca/n1/pub/92-500-g/2020001/tbl/tbl_4.5-eng.htm

Map projection. (2012, February 8). Taget 4.3.2021, från Statcan.gc.ca website: https://www150.statcan.gc.ca/n1/pub/92-195-x/2011001/other-autre/mapproj-projcarte/m-c-eng.htm

National Parks and National Park Reserves of Canada Legislative Boundaries – Open Government Portal. (2016). Taget 2.3.2021, från Canada.ca website: https://open.canada.ca/data/en/dataset/9e1507cd-f25c-4c64-995b-6563bf9d65bd#wb-auto-6

National Railway Network – NRWN – GeoBase Series – Open Government Portal. (2016). Taget 2.3.2021, från Canada.ca website: https://open.canada.ca/data/en/dataset/ac26807e-a1e8-49fa-87bf-451175a859b8

Principal Mineral Areas, Producing Mines, and Oil and Gas Fields (900A) – Open Government Portal. (2020). Taget 2.3.2021, från Canada.ca website: https://open.canada.ca/data/en/dataset/000183ed-8864-42f0-ae43-c4313a860720#wb-auto-6

Water File – Lakes and Rivers (polygons) – 2011 Census – Open Government Portal. (2011). Taget 2.3.2021, från Canada.ca website: https://open.canada.ca/data/en/dataset/448ec403-6635-456b-8ced-d3ac24143add