Träff med vår forskare

På onsdagen fick vi träffa vår forskare, vilket var mycket givande. Vi var alla nervösa och hoppades på en effektiv timme tillsammans. Vår timme med Sonja Kosunen, som vår forskare heter, överträffade mina förväntningar. Hon hade förberett sig väl och kunde ge bra och konkreta exempel ur sin forskning med hjälp av material hon använde sig av då hon gjorde forskningen.

Vi fick fritt ställa frågor som hon sedan besvarade tydligt och övergripande, vilket gjorde att vi fick svar på flera frågor samtidigt och inte behövde fråga dem. Det tycker jag att sparade tid och vi hann med allting vi ville gå igenom, vilket vi i början var nervösa för om vi skulle eller inte.

Jag snappade även upp att Sonja Kosunen använde sig av begreppet betonad undervisning och inte specialiserad undervisning! Dessutom lägger jag ännu upp videon som min grupp gjorde!

Emilia Nieminen / Medelklassen

Digital labour in school: students discussing Snapchat and other social media use during the school day

Hej!

Vi vill inleda vårt bloggande med en kort översikt om vårt forskningsområde. Rubriken berättar redan ganska långt vad det handlar om. Forskningen fokuserar på ungdomars användning av smarttelefoner under skoldagen och hur klassrumsmiljön därigenom förändras. I artikeln används begreppet digital labour för att beskriva det arbete som utförs av ungdomarna när de producerar innehåll för sociala medier under skoldagen. Vill ni veta något mera?

presentation

Ha en bra fortsättning på veckan och lycka till med arbetet!

/ Someagenterna

Låt barnen gå i sin närskola!

Vår forskning handlar om mammor till sjätte-klassister som vill välja en annan skola än närskolan för sina barn. Jag vet att detta fenomen existerar att föräldrar vill välja den bästa möjliga skolan för sina barn men ändå tycker jag att det är tråkigt att föräldrar inte kan nöja sig med närskolan. Det är klart att det finns små skillnader i finländska grundskolor. En del skolor är mera homogena, vilket kan underlätta lärandet för lärarna men skillnaderna är inte så stora, enligt min uppfattning. Det fanns flera orsaker varför mammorna vill välja en annan skola för sina barn men vanligaste är rädslan av att sina barn faller ner från medelklassen.

Jag tycker det är tråkigt att mammorna i denna forskning väljer en bättre skola som har en specifik inrikting t.ex. i konst fast barnet inte har något intresse för ämnet. Jag tycker det är fel att mammorna gör beslutet för barnen bara beroende på skolornas nivå. (I forskningen tog man inte i beaktande barnens åsikter.) Tänk att måsta byta skola och träffa nya människor just då när eleven håller på att utveckla sig själv som mest och försöker hitta sig själv. I högstadieåldern provar sig eleverna fram och gör misstag. Inlärningen är inte nödvändigtvis det vad man satsar på i den åldern, då är kanske vänner viktigare och fritiden. Detta tycker jag är helt okej, man har senare tid att satsa på skolan. Om man är lite slappare i högstadiet tror jag inte man har förstört sin framtid. Jag tror att föräldrarnas inflytande är nästan viktigare än skolans under högstadieperioden.

För att bli framgångsrik och tillhöra medelklassen som mammorna önskar för sina barn är den egna motivationen och intresset viktigt. Fast man är duktig i skolan behöver det inte nödvändigtvis betyda att man blir framgångsrik. Alla har olika intresseområden och fast man vet att man troligtvis får bättre lön av att studera till läkare och man skulle kunna klara sig helt bra med studierna behöver det inte betyda att man vill studera till det. Alla har inte samma passion för att bli framgångsrik och förtjäna bra. Vissa vill ha ett lugnt liv och göra det de är intresserade av fast det inte är ett bra förtjänat yrke. Jag tror inte att byte till en så kallad bättre högstadieskola förbättrar barnens möjlighet till ett mera framgångsrikt liv.

Sonja Larma/Medelklassen

Forskningsobjekt, studieobjekt och forskningsfrågor

Under tisdagens föreläsning gick vi igenom skillnaderna på forskningsobjekt, studieobjekt och forskningsfrågor. Därefter skulle vi i våra forskningsgrupper diskutera dessa ämnen utifrån vår valda forskning/artikel, och sedan tillämpa det som vi lärt oss. Det vill säga, vi skulle hitta svar på forskningsobjektet, studieobjektet och vad är forskningsfrågorna utifrån vår forskares artikel.

Detta var lättare sagt än gjort. Det kändes att vi kom fram med samma svar gällande våra forskningsobjekt och studieobjekt. Det gällde att på riktigt fundera ut skillnaderna mellan dessa begrepp, och nedan kan ses vårt resultat. Den röda texten representerar vårt forskningsobjekt, med avgränsning. Den blåa texten representerar vårt studieobjekt och till sist den rosa färgen representerar vår mest centrala forskningsfråga.

 

En av uppgifterna vi fick till nästa gång var att reflektera över centrala begrepp i vår forskning. I boken Forskningsmetodikens grunder (Patel & Davidson 2003 s. 19) definieras begrepp enligt följande:

“Ett begrepp är en bestämning eller en rad inbördes relaterade bestämningar som betecknar ett föremål, en grupp av föremål eller en förståelse.”

När jag googlade runt på vår artikels namn fick jag upp följande nyckelord från en sida: yläkoulu; peruskoulun yläaste; valinta; oppilasvalinnat; vanhemmat; äidit; keskiluokka; Vantaa (källa: http://www.doria.fi/handle/10024/92675). Det skall bli intressant att se att om vi i gruppen sedan kommer fram till att någon av dessa nyckelord även skulle kunna representera centrala begrepp. För enligt min uppfattning, och rätta mig om jag har fel, så kan centrala begrepp och nyckelord ses som synonymer.

//Maria L, grupp Medelklassen