Fjärde veckan

Den här veckans uppgifter gick bland annat ut på att utforska rasterdata och försöka framställa lite eget data från givna databaser. Vi framställde till att börja med ett rutnätverk över en karta på huvudstadsregionen. Vårt egna rutnät bestod av 1km x 1km stora rutor som vi manuellt bestämde vilket område de skulle täcka, i det här fallet vår ursprungliga karta över huvudstadsregionen.

Iden bakom det hela var att regiondatat i sig självt innehöll info om byggnader och deras invånare. Tanken är att kunna utrycka en viss information inom en ruta där t.ex. en ruta kan innehålla fyra byggnader i vilka det bor x-antal människor i olika åldrar och med olika ursprung. Då kan man framställa ett rutdata som beskriver en viss egenskap och dess mängd i varje ruta. I den ursprungliga uppgiften vi gjorde på lektionen visualiserade vi andelen svenskspråkiga i varje område.

Bild 1 föreställer mitt egna försök där jag valt att visualisera byggnadernas medelålder i varje ruta. Tanken är att man kan se på kartan var det finns mer gamla byggnader och på vilka ställen det förekommer nyare byggnader. Själv valde jag att rutorna skulle vara 500m x 500m för att få en mer exakt bild och jag hade en del jobb med att gallra bort vissa rader i det originala datat för att de inte hade årtal och på såvis beskrivits som 99999999 men jag kom runt problemen med lite enkelt googlande och genom att pröva mig fram. Slutresultatet syns ju på bild 1 och jag funderade nog på hur bilden skulle kunna förbättras så jag tillade ett av de vägnätsdata som fanns att tillgå.

Rutstorleken tycker jag är ganska bra men jag är  ännu lite osäker om jag borde haft fler punkter/färger så att fler tidsintervall kommit bättre fram.

Bild 1. Rasterkarta över ibruktagningsår för byggnader i huvudstadsregionen. Varje ruta är 500m x 500m.

I kursgångens andra uppgift skapade vi egna höjdkurvor från ett givet rasterdata där vi använde oss av terrängskuggning från fyra olika bitar av områden över Borgnäs med omnejd.

Vi fogade samman de här fyra olika bitarna till en enda snygg helhet och skapade egna höjdkurvor för dem genom att använda ett verktyg vid namn “Contour” där jag använde mig av ett mellanrum på 5m för varje representation av stigning i terrängen som man kan se på bild 2.

Till höger på bilden syns mina egna tillverkade höjdkurvor och till vänster är ett kartbotten, hämtat från Lantmäteriverket med sina tillverkade höjdkurvor. Den tydligaste skillnaden är att Lantmäteriverkets karta har märkt sina höjdkurvor med en siffra som jag själv saknar på min karta. Lantmäteriets grundkarta är också mer exakt än min egna då de verkar ha använt en noggrannare skala för kurvorna än jag själv vilket är en poäng som också Johnatan Loo poängterat i sin blogg om att Lantmäteriverkets hljdkurvor ör mer avrundade eftersom deras karta är längre bearbetad för att göra den lättare att läsa.

Bild 2. Jämförelse mellan höjdkurvor hos två rasterkartor. Till vänster Lantmäteriverket och till höger en egen skapad karta.

Källor:

Jonathan Loos blogg. Hämtad 17.02.2021: https://blogs.helsinki.fi/joloo/2021/02/15/raster-och-rutor/

One thought on “Fjärde veckan”

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *