Denna föreläsning handlade mest raster format och raster i QGIS. Föreläsningen började med teori, en trevligt smooth start för hjärnan.
I QGIS började vi med att skapa ett rutnät med, Grid verktyget, ovanpå en simpel karta av huvudstadsregionen. Kartan över huvudstadsregionen bestod av kustlinjer, hav, sjöar, åar och kommuner. Kartlagret Kommuner innehöll en massa data om alla byggnader i huvudstadsregionen och dess invånare. Vi bestämde manuellt vilket område rutnätet skulle täcka så allas rutnät såg då lite olika ut. Efter detta samlade vi in data i rutnätet för att sedan kunna skapa en temakarta i rutformat av valfritt ämne.
Alltid gillar man inte allt man skapar
Jag valde att göra en karta på andelen svenskspråkiga i huvudstadsregionen (bild 1). Jag skulle ha kunnat välja något annat men som finlandssvensk var jag intresserad av svenskspråkiga i huvudstadsregionen. Datat är angivet i absoluta värden och inte relativa värden som i blogginläggen hit tills. Detta kan göras då vi använder oss av ett rutnät var varje ruta är lika stor. Tyvärr ser man bara skillnaderna mellan rutorna och inte inom enskilda rutor. En ruta kan bra ha alla sina värden i ett litet hörn men värdena visualiseras sedan som hela området.
Resultatet är inte mycket överraskande, största delen av svenskspråkiga bor i eller kring Helsingfors centrum. Jag är inte överraskad av att det bor mer svenskspråkiga i Esbo än Vanda men jag är överraskad över hur mycket mer svenskspråkiga det bor i Esbo jämfört med Vanda.
Ett misstag jag gjorde då jag skapade kartan var att jag inte skrev upp hur stora rutorna är. Nu när jag försökte kolla upp det i QGIS gick det inte för detta var en scrach layer och fanns då inte kvar mer. Jag tänkte att jag inte behöver göra denna karta på nytt utan visar i stället den med sina misstag för att lära mig av dem. Skulle jag göra denna karta på nytt skulle jag absolut skriva rutornas storlek då de är den centrala del av visualiseringen. Hur vi ser beror helt på vilken rutstorlek jag använder mig av. Då jag läste Tapios blogg såg jag att han hade samma tema och samma storleks rutor, så storleken på mina rutor är då också 1km x 1km. Jag tror att resultatet skulle se mycket annorlunda ut om jag skulle ändra på rutstorleken.
Jag skulle också ha kunnat sätta kommungränserna kartlagret ovanpå rutdatat för att se andelen svenskspråkiga i de olika kommunerna på ett mycket lättare sätt. Från denna karta kan man t.ex. inte urskilja Grankulla som ligger inom Esbo. I alla fall förstod jag att sätta kustlinjer och vattendragen ovanpå rutdatat så man förstår något om kartan. Min karta har många fel men jag lär mig av dem. Färgvalet är inte heller min favorit även om den är mycket informativ och rak på sak. I legenden skrev jag finlandssvenskar men borde ha skrivit andelen svenskspråkiga.
Nåt jag inte förstår är varför vissa områden inte har en ruta även om min lägsta klass är 0–79. Det måste vara på grund av materialet men jag undrar ändå varför. I Villes blogg ser man samma fenomen.
Hillshade
Jag gjorde inte uppgiften inom de närmaste dagarna efter föreläsningen, fick stress då jag inte kom ihåg vad den innebar och förträngde då tanken om att göra den. När jag äntligen började med uppgiften märkte jag och kom sedan ihåg att det inte var så svårt eller krävande. Jag hade bara gjort det jobbigt för mig själv genom att övertänka situationen.
Uppgiften gick ut på att först sammanfoga fyra olika bitar av terrängskuggning ihop till en enhet. Sedan skapade jag egna höjdkurvor med verktyget Contour, jag använde mellanrum på 5 m och 10 m för att kunna se skillnaden mellan dessa (bild 2 & 3). Så som Anton reagerade jag också på att höjdkurvorna inte är numrerade vilket försvårar kartläsandet.
Liisa skrev i sin blogg om att hon börjat skriva upp vissa steg i uppgifterna vi gör under föreläsningen för att inte glömma bort allting. Detta tycker jag är en otroligt bra idé som jag måste börja med. Jag har tidigare skrivit om att jag lätt glömt vad vi gått igenom så detta skulle motverka mitt glömmande.
Källor:
Turpeinen, T.: 4: Ruuduista rastereihin, Tapios blogg, 11.2.2021 (besökt 19.2.2021). https://blogs.helsinki.fi/tapiotur/2021/02/11/4-ruuduista-rastereihin/
Väisänen, V.: Ruutuja ja rastereita, Villes blogg, 14.2.2021 (besökt 19.2.2021). https://blogs.helsinki.fi/villvais/2021/02/14/ruutuja-ja-rastereita/
Granqvist, A.: Fjärde veckan, Antons blogg, 16.2.2021 (besökt 19.2.2021). https://blogs.helsinki.fi/antongra/2021/02/16/fjarde-veckan/
Ahokas, L.: rasteria ja muuta kivvaa (neljäs kurssikerta), Liisas blogg, 13.2.2021 (besökt 19.2.2021). https://blogs.helsinki.fi/ahokliis/2021/02/13/rasteria-ja-muuta-kivvaa/