Afrikas stjärna

Som i Afrikas stjärna väckte spelet (föreläsningen och dess uppgifter) en känsla av spänning, stress, irritation då det inte går som man vill, hopp, och strävan till vinst. Jag är inte säker om jag skulle ha vunnit spelet om jag spelade mot andra men slutsatsen blev i alla fall estetiskt vacker.

För (frustations) ord

För det första var jag mycket distraherad under denna föreläsning, jag kunde inte koncentrera mig 100% för jag stressade över min bil som var på service och över fel och obokade tider (från deras sida) … De blev en sådan rumba att jag blir irriterad när jag tänker tillbaka. Detta påverkade ju sen min prestation under föreläsningen.

Men till själva föreläsningen

Denna föreläsning hade vi ingen teoridel, vi doppade inte tån först i utan hoppade blint i och började arbeta i den enorma oceanen av databaser. Med Milja Mäki-Rahkola reagerade vi på detta på samma sätt och jag anser hennes anekdot väldigt passande och beskrivande. Jag studerar inte modersmål och har förträngt det flesta jag lärt mig på de lektionerna, vet inte om man kan kalla det till anekdot men det tänker jag nu göra.

Då jag såg att vi hade Afrika som kartbas blev jag väldigt glad, det var skönt med lite variation. Det samma ansåg tydligen andra också, tex. Annika Innanen.

Vi lärde oss lägga till information utifrån, alltså få en Excel tabell in i QGIS och kunna använda den informationen i en karta.  Vi lärde oss också att sammanfoga databaser, generalisera och producera ny data baserat på den gamla. Sammanfogningsverktygens funktion förstod jag bra men har ännu smått svårt och veta när jag ska välja merge och när jag ska välja dissolve men kanske det klarnar sig förr eller senare. Under föreläsningens gång fick jag problem ett par gånger, informationen i tabellerna blev inte rätt. Ibland då jag gjorde samma sak på nytt lyckades det. Målet med föreläsningen var att lära sig funktionerna, så som Alexander Engelhardt struntade jag i vissa av mina misstag och fortsatte vidare.

Africa loading

Vi producerade en karta på Afrika där vi definierade konfliktområden, oljefyndigheter och diamanter på kontinenten. Målet var sedan att undersöka ifall det finns några intressanta samband där. Jag vill inte medge hur länge jag försökte hitta en bra bottenfärg för Afrika (bild 1) men jag är extremt nöjd med slutresultatet. Mamma mia it’s a masterpiece.

Bild 1. Karta på Afrika och dess konfliktområden, diamantfyndigheter och oljefyndigheter.

 

Afrika var dömt från början. Att ta fram en linjal och drar streck på en karta som sedan blir länders gränser utan någon tanke eller respekt för olika stammar, folkgrupper och kulturer är ett recept för katastrof. Tyvärr är detta ganska långt ut vad som hände till Afrika. Jag anser att konflikterna grundar sig i kolonialismen då européerna tvingade de lokala att arbeta för att européerna själva skulle få naturresurserna och dra i väg hem med dem. De lokala har förstås velat hålla naturresurserna för sig själva då de arbetat för dem och naturresurserna befinner sig på deras land. Kampen om naturresurserna började redan då. Alla vill hålla resurserna för sig själv och utnyttja dem själv.

Spänningarna som orsakats av de totalt idiotiska landsgränserna och olika folkgruppers uppfattning om gränser blir ett problem. Folkgrupper som inom samma område har olika åsikter om vad som ska göras med naturresurserna kan och har ofta lett till konflikter.

I kartan fick vi information om konfliktområden, oljefyndigheter och diamanter men också om internetanvändares andel per år. Då man kollar på åren då man hittat oljefyndigheter och diamanter och jämför dessa med åren då konflikter börjat ser man en väldigt stark korrelation. Detta är förståeligt då både olja och diamanter är väldigt värdefulla. Åren med konflikter och internetanvändare per år har också en korrelation. Under konflikter är fokuset inte på internet och ökning av landets internetanvändning.

Det skulle vara intressant och se hur farliga konflikterna varit och hur länge de tagit. Detta kan man tyvärr inte se på en punktkarta. Det skulle också vara intressant och veta exakt vad som orsakat konflikterna vid naturresursområdena för att kunna jämföra med varför det inte skett konflikter på alla ställen med naturresurser. Sydafrika har flera diamantfynd men väldigt få konflikter. Uganda, Rwanda, Burundi, Sierra Leone och Liberia däremot har en hel del konflikter, så många att det blir svårt att utskilja ifall de har naturresurser. En annan intressant fråga som Martta Huttunen också var inne på är att började konflikterna före man tagit i bruk naturresurserna, i samband med att man tagit i bruk dem eller som resultat av det.

Sjöar och översvämningar

Efter föreläsningen då jag kollade på uppgiften märkte jag att detta kommer bli kaos, som tur gjorde jag uppgiften tillsammans med Milja och tillsammans lyckades vi se ljus i andra sidan av tunneln och lyckades ta oss dit efter några om och men. Ärligt talat spenderade vi den största tiden på att kolla på olika färgkombinationer och nyanser för vi ville skapa fina kartor.

Denna uppgift var inte den lättaste och jag stötte på problem under vägen. Ett av detta problem var att jag blandade MHQ och MNQ sinsemellan vilket inte gjorde uppgiften lättare.

Bild 2. Finlands översvämningsindex i förhållande till avrinningsområdens procentuella andel sjöar.

Kartan (bild 2) beskriver översvämningsindexets förhållande till avrinningsområdets procentuella andel sjöar. De mörkaste områdena ligger vid kusten medan det i mellersta Finland är väldigt ljust. Detta beror på att det finns så många sjöar som motarbetar översvämningar. I norra Finland sker det också lite översvämningar, en av orsakerna till detta är den långa vintern. Allmänt för översvämnings känsliga områden är brist på sjöar och jämna ytformer. En annan påverkande faktor är bebyggelse, jordbruksområden och dikade sumpmarker. I bebyggda områden kommer vattnet inte åt att rinna ner i marken, alla dessa ökar vattenflöden diken, bäckar och åar.

 

Vägen till färgvalet på översvämningsindexet var en mycket krokig och slingrande väg, slutresultatet blev bra enligt mig. Först valde jag den blåa färgen som QGIS har som färdigt alternativ men ansåg att den inte var tillräckligt tydlig. Speciellt de två sista klassernas färger var allt för lika och då de befinner sig så nära varandra på kartan måste jag ändra på detta.

De lila ringarna i kartindexet som visar procentandelen sjöar enligt olika storleks ringar är smått otydlig. Jag försökte ändra på detta väldigt länge och lyckades till slut göra det men ansåg då att procentandelen sjöar tog över översvämningsindexet. Till slut kompromissade jag och gjorde procentandelen sjöar mindre igen då detta är en karta som ska visa båda och då ska båda vara lika representerade och lika mycket i fokus.

Allmänna tankar jag måste få ut

Nu skriver jag denna bloggpost hela 15 dagar senare märker jag att jag lätt glömmer bort vad vi gjort under de tidigare veckorna då vi lär oss så mycket. Till en början hade jag inte en aning om vad jag skulle skriva då jag inte kom ihåg något från den föreläsningen men då jag kollade igenom kursmaterialet och läste andras bloggar kom jag bättre och bättre ihåg föreläsningen. Att måsta gå tillbaka och kolla på vad du gjort i QGIS och ordentligt gräva fram dina minnen, känslor och tankar från föreläsningen får en att komma ihåg på nytt. På ett sätt kändes det som att jag tvingade min hjärna att uppleva föreläsningen på nytt, det låter som att jag säger det som en dålig sak. Som att jag skulle återuppleva mitt värsta minne, det är inte vad jag menar. Vad jag menar är att då du tvingar dig själv komma ihåg på nytt och på nytt lär du dig också varje gång. Vi lär oss en otrolig mängd ny information varje föreläsning så varje gång jag tänker tillbaka och gräver i minnets arkiv lär jag mig en ny sak som jag sedan kommer ihåg utan att måsta anstränga mig så.

Då jag öppnade kursens allmänna blogg blev jag på nytt påmind om hur ljuvligt det skulle vara om bloggarna inte skulle vara i alfabetisk ordning utan ordnade efter aktivitet. Den som postat ett inlägg senast ligger längs upp på listan. Detta skulle underlätta enormt då man försöker hitta ett blogginlägg att läsa.

 

Källor:

Milja Mäki-Rahkola. Internet-palloja ja konfliktispekulaatiota. Besökt 16.2.2021. https://blogs.helsinki.fi/miljmaki/2021/02/14/internet-palloja-ja-konfliktispekulaatiota/

Annika Innanen. Harjoitus 3: Tulvaindeksikartta. Besökt 16.2.2021. https://blogs.helsinki.fi/anninnan/2021/02/04/harjoitus-3-tulvaindeksikartta/

Alexander Engelhardt. Lesson 3. Blood Diamonds and River regimes. Besökt 16.2.2021. https://blogs.helsinki.fi/alwengel/2021/02/06/lesson-3-blood-diamonds-and-river-regimes/

Martta Huttunen. Harjoitus 3: Tiedon tuonnin tulvaa. Besökt 16.2.2021 https://blogs.helsinki.fi/humartta/2021/02/05/harjoitus-3-tiedon-tuonnin-tulvaa-paivittyy/

 

 

One thought on “Afrikas stjärna”

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *