Irritation och succé

Teoridelen

Denna vecka surprise, surprise fortsatte vi med QGIS programmet men till första hade vi igen teori. I teorin gick vi igenom databaser. Vi gick igenom WFS, WMS, WMTS och WCS. Ville skrev i sin blogg om hur Arttu Paarlahti nämnde under föreläsningen om hur mer material har blivit gratis under de senaste årtiondena.

På grund av min dåliga koncentration förstod jag inte allt men kanske jag överlever och kan senare lyssna på föreläsningen på nytt.

Det praktiska

Teoridelen kändes mycket kort vilket var bra för mig för jag koncentrerade mig genast bättre när vi började med QGIS programmet.

Största delen av föreläsningen gick åt till att jämföra olika kartprojektioner och deras avstånd- och områdesskillnader. För att göra detta använde jag n Kunnat2020_tilastoja databasen. Jag använde mig av ETRS89-TM35FIN, Robinson och Lambert projektionerna för att göra uppgiften. Jag testade en massa andra också för att se hur Finland ändras men kommer inte mera ihåg vilka alla.

Jag var väldigt chockerad över hur stora skillnaderna verkligen var. Förstås visste jag att från tidigare att det är viktigt att välja rätt projektion för att visualisera det man vill visa då projektionerna kan vara så missvisande. Jag hade inte tidigare fysiskt sett framför mig hur Finland ändrar form så markant rakt framför ögonen på en bara med att trycka på några ”knappar”. Vi fick som uppgift att mäta avståndet vid Finlands tjockaste del och från sydväst till nordost för att bättre se skillnaderna mellan de olika projektionerna.

Bild 1. Mätning av Finlands tjockaste del.
Bild 2. Mätning på Finland från sydvöst till nordost.

 

 

 

 

 

 

 

Upprepning och övning

Efter föreläsningen fortsatte jag med att jämföra hur Finland ser ut beroende på vilken projektion man väljer. Jag hade redan till en stor del glömt vad vi gjorde under föreläsningen och då jag kollade på kartan jag skapat blev jag inte alls klokare.

Under föreläsningen skapade jag en karta om Finlands kommuners arealskillnad mellan Lambert projektionen och Mercator projektionen (bild 3). När jag efter föreläsningen gick tillbaka och kollade på kartan ifrågasatte jag starkt om vart mina hjärnceller tappat vägen då jag gjorde kartan och ifrågasatte min existens då jag inte förstod något av den. Efter att ha läst Miljas blogg insåg jag att kanske jag inte sen heller hade tappat mina hjärnceller då hon hade gjort en likande karta ”Suomen kuntien pinta-alojen moninkertaisuus Robinsonin projektion ja ETRS89-TM35FIN -tasokoordinaatiston välillä”. Jag hade bara formulerat min rubrik på kartan så dåligt att jag inte mera förstod vad jag riktigt gjort. Tyvärr kunde jag inte gå tillbaka och ändra på saken för QGIS ansåg att jag inte skulle göra det och bestämde sig för att inte öppna min sparade uppgift.

Bild 3. Ifrågasättbara Mercator jämfört med Lambert kartan.

Efter att ha läst andras bloggar kom jag bättre ihåg vad vi gått igenom och fortsatte med att jämföra olika projektioner.

Jag bestämde mig för att jämföra olika projektioner till ETRS89-TM35FIN och började med Mercator projektionen. Jag hade ren jämfört Mercator projektionen med Laberts projektionen men hade inte jämfört den med ETRS89-TM35FIN. Skillnaden uppe i Lappland är skrämmande stor (bild 5) och jag förstår bra varför människor får så fel bild av världen, speciellt av Grönland då de mest allmänna världskartorna består av denna projektion.

Först satte jag ETRS89-TM35FIN som grundkarta och gjorde en karta på det sättet men förstod sedan att då ser man ju inte hur Finland blir och ser ut med de olika projektionerna. Därför har jag en extra bild av hur Finland ser ut med Mercator projektionen (bild 5). Då man jämför bild 5 och 6 ser man att Finland blir smalare och längre i bild 6. Dessutom blir Finlands ”huvud” enormt jämfört med resten av kroppen.

Bild 4. Finlands kommunernas arealskillnad mellan Mercator projektionen och ETRS89-TM35FIN.
Bild 5. Hur Finland ser ut med Mercator projektion.

Till näst jämförde jag Winkel Tripel projektionen med ETRS89-TM35FIN. Jag var inte den enda som valde att jämföra denna kartprojektion då även Iiris använt sig av denna i sin blogg. Från Iiris blogg såg jag att även Juliana och Liisa använt sig av denna projektion.

Det första jag reagerade på var att Finland nu inte var helt rak utan i en vinkel. Skillnaderna mellan Winkel tripel och ETRS89-TM35FIN är inte så stor men Finland ser kortare och plattare ut ur denna vinkel.

Bild 6. Finlands kommunernas arealskillnad mellan Winkel tripel projektionen och ETRS89-TM35FIN.

Till sist jämförde jag Robinsonprojektionen med ETRS89-TM35FIN. Här var skillnaderna inte heller så stora, speciellt jämfört med Mercator projektionen. Men som i de tidigare projektionerna växer felet norrut, fastän de inte är stora är de synliga. Med denna projektion ser Finland ännu kortare och fyrkantigare ut än med Winkel tripe projektionen.

Bild 7. Finlands kommunernas arealskillnad mellan Robinsonprojektionen och ETRS89-TM35FIN.

Vad jag lärde mig

Jag lärde mig att hålla mig koncentrerad, eller i alla fall försöka göra det lite bättre. Då vi höll på med QGIS märkte jag att jag ibland blev och lekte med vissa verktyg och missade att vi gick vidare. Det var inte ett stort problem fast jag blev stressad ibland men ju mer komplicerade saker vi gör desto skarpare måste jag vara. Så med andra ord skall ja se till att jag dricker passligt med kaffe före föreläsningen.

Jag ska också kolla på QGIS och göra uppgifterna snabbt efter föreläsningen, gärna inom dom två nästa dagarna och inte lämna det till nästan en vecka senare. Jag hade redan hunnit totalt glömma vad vi gjort under föreläsningen. Programmet kom jag nog snabbt igång med på nytt men kände mig frustrerad med mig själv då jag hunnit glömma saker på så kort tid.

Då jag på nytt efter föreläsningen gjorde flera kartor efter varandra blev jag mycket mer självsäker med programmet. Repetition med att göra samma sak om och om igen fast slutresultaten förstås blev olika var mycket bra för mig då jag på det sättet fick programmet intryckt i min hjärna.

 

Källor:

Ville Väisänen. Övning 2: Suomen kuntien pinta-aloja eri projektioissa. Taget 1.2.2021. https://blogs.helsinki.fi/villvais/

Milja Mäki-Rahkola. Övning 2: Sähläystä, väreillä leikkimistä ja pieniä onnistumisen murusia. Taget 1.2.2021. https://blogs.helsinki.fi/miljmaki/

Iiris Turunen. Övning 2: 2. kurssikerta: projektioiden vertailua. Taget 1.2.2021. https://blogs.helsinki.fi/iiristur/

Juliana Häkkilä. Övning 2: Projektioita ja tietokantoja (Harjoitus 2). Taget 1.2.2021. https://blogs.helsinki.fi/julihakk/2021/01/29/projektioita-ja-tietokantoja-harjoitus-2/

Liisa Ahokas. Övning 2: Kurssikerta 2. Taget 1.2.2021. https://blogs.helsinki.fi/ahokliis/

 

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *