Finska – svårt för den som aldrig hör det.

I Österbotten bor det ställvis lika många svenskspråkiga personer i kommunerna som på Åland. Det är vanligt att man på de här områdena endast använder sig av svenska för att sköta dagliga ärenden. Finskan känns mer eller mindre obekant för en del, eftersom de så sällan kommer åt att använda den. Detta kan lätt leda till att unga människor inte uppfattar ett behov av att lära sig finska i skolan.  

Frågorna 

Jag ville ta reda på hurdan motivation enspråkigt svenska elever i Österbotten har för att lära sig finska. Samtidigt var jag intresserad av att få veta hur lärarna beaktar elevernas motivation i planeringen av finskundervisningen. Är det så att finskan känns onödig och svår bland eleverna i landets svenskspråkiga delar? Om så är fallet – vilka bakomliggande orsaker finns det? Vad gör finsklärarna på orten för att locka eleverna till att vilja lära sig finska? För att få svar på mina frågor intervjuade jag elever i årskurs åtta och därtill även finsklärare som undervisar dessa. Samplet kom att bestå av åtta elever och fyra finsklärare. Intervjuerna gjordes under åren 2005 och 2018 med lärarna och 2019 med eleverna 

Den teoretiska referensramen i min forskning utgörs av Självbestämmandeteorin av Deci och Ryan (2002) och  Eccles ocWigfields (2000) teoretiska modell för Förväntan-värdeteorin. Jag har med kvalitativa metoder försökt förstå lärarna och eleverna utgående från deras respektive perspektiv. Min analysmetod är tematisk, vilket innebär att jag plockat fram återkommande teman som både lärarna och eleverna berättar om i intervjuerna. Jag ville att frågorna skulle vara så öppna och intressanta för informanterna som möjligt för att ge rum åt varje enskild lärares och elevs tankar. Detta var ett koncept jag följde vid samtliga intervjutillfällena. 

och svaren. 

Ord som “svårt”, “frustrerande”, “måste”, “behöver finskan i framtiden”, “grammatik lösryckt från talandet” är sådant som kom fram i både lärarnas och elevernas svar. Det visade sig dock att eleverna vill lära sig finska. Både lärarna och eleverna var enade denna åsikt. Problematiken ligger närmast i hur inlärningen av finska kan förverkligas. Det är sällan eller aldrig som man i de svenska delarna av Österbotten kommer i naturlig kontakt med finskan. Tandempedagogiken kan vara en fungerande lösning på detta. Genom e-klasstandemundervisning kan elever från finskspråkiga och svenskspråkiga skolor mötas digitalt över nätet och en naturlig språkinlärning kan ske mellan eleverna. 

Resultaten… 

Eleverna tycker att det är svårt att förstå och tala finska, men de flesta känner att det är viktigt att i framtiden behärska båda inhemska språken. Eleverna var väl medvetna om att man behöver kunna finska för att jobba i Finland. Lärarna hade utvecklat sina undervisningsmetoder en hel del från år 2005 fram till år 2018. Det hade blivit mera viktigt för lärarna att beakta elevernas intressen i undervisningen när jag intervjuade dem år 2018. Under de senaste åren hade drama och olika former av finsk populärkultur tagits in i undervisningen för att motivera eleverna. Lärarna ansåg inte längre att motivationen är något som eleverna själva ansvarar för. Jag upplever att läroplanen har stor påverkan på hur undervisningen förverkligas i skolan. Både lärarna och eleverna ansåg att det är bristen på autentiska språkmiljöer som gör att finskan känns svår och obekant.  

…och framtidsplanerna.

Som följande tema skulle det vara intressant att undersöka hur tandemundervisningen kunde utvecklas så att den blir en fast del av språkundervisningen i våra skolor. Jag hoppas att språkundervisningen kan göras intressant och motiverande för alla elever. Det har visat sig i min studie att samarbete mellan skolor med olika språk är lönsamt och att eleverna uppskattar det. Det här behöver vi absolut jobba vidare på! 

Lotta Yliaho-Lehtonen 

Finska – att inte behärska det man känner att man måste kunna. Elevers och finsklärares tankar kring enspråkigt svenska elevers motivation för att lära sig finska. 

  

Leave a Reply

Your email address will not be published.