Lost Boys – Vad innebär etnografisk forskning i verkligheten?

Då vi intervjuade vår forskare Harry Lunabba fick vi veta mycket mera om forskning än vi trodde. Utöver hur forskningsprocessen praktiskt hade gått till berättade Lunabba öppet om de känslorna som präglade tiden då han genomförde sin forskning.

Som många andra av forskarna vi intervjuat under kursens gång, har Lunabba gjort en etnografisk studie. I hans fall innebar det att han under ett läsår deltog i högstadieundervisning precis som resten av eleverna i skolan. Han deltog lektioner och raster, åt i matsalen med de andra eleverna, gjorde allt eleverna förväntades göra. Men han var ändå aldrig en av eleverna…

Lunabba berättade att han gick en ständig balansgång mellan elev och vuxen. Han berättade att vissa forskare försöker “go native”, dvs. att helt smälta in med de man undersöker. Men enligt Lunabba är det naivt att tro att han som 30 åring skulle kunna smälta in bland 14-16 åringar. Han fick även kämpa med att inte bli sedd som lärare. I en situation blev han tvungen att vikariera en lärare och till och med slänga ut en elev från klassrummet, vilket såklart påverkade hans relation med den eleven. I ett annat fall handlade det om ifall han borde förbjuda eleverna att röka eller helt ignorera det.

Den här typen av moraliska dilemman kan göra etnografiska studier tunga att genomföra.

Som vi nämnt i vårt tidigare inlägg konstaterade Lunabba att inom etnografisk forskning pratas det mycket om hur mycket energi det går till att komma in i forskningen, t.ex. att bygga upp förtroende till eleverna och få dem att öppna upp till forskaren. Men sällan talas det om hur svårt det kan vara att “komma ut ur forskningen”, att ta avstånd till materialet samt sina egna känslor och tankar. Att kunna granska materialet analytiskt men ändå ta med sina egna tankar från observationerna.

Lunabba erkände att en lång tid efter att han slutfört observationerna gick åt till att “vara förvirrad”. Forskningen tog upp mycket av hans energi vilket han nog hade varit helt oförberedd på. Det handlade om oklarheter med fortsatt finansiering, saker som hände i hans privatliv, och vad han över huvud taget skulle göra med materialet han samlat in.

Det var väldigt intressant att få en sådan inblick i vad forskning verkligen innebär. Det finns inget färdigt arbetsschema att följa, ingen som talar om för en hur man ska göra, inget tydligt rätt och fel.

Matilda – Lost Boys

4 thoughts on “Lost Boys – Vad innebär etnografisk forskning i verkligheten?”

  1. Det förblir rätt oklart hur er forskare riktigt har analyserat? På vilket sätt bearbetade han sitt material rent konkret?
    // Sanna – Musikerna

  2. Håller med Sanna, men tycker att blogginlägget annars är mycker klart och tydligt. Det är lätt att läsa vad ni vill säga för att det finns ett bra flyt i texten!

    Emilia – Medelklassen

  3. Hej Lost Boys och tack för en intressant läsestund! Jag blev och fundera på hur objektiv Lunabba kunde vara i sin forskning ifall han skapade personlig kontakt med eleverna… Hur gjorde han för att ta avstånd från sina känslor då han analyserade materialet? Kunde ni se någon form av sympatisering i hans forskningsartikel då ni läste den eller lyckades han skriva helt objektivt?

    Polly – Musikerna

  4. Hej,
    verkligen ett intressant sätt att som forskare “infiltrera” sig i undersökningmiljön. Jag tycker också forskaren är modig då han vågar berättar så öppet om sitt forskningsdilemma, med risk för att trovärdigheten lider. Men man kan fråga sig hur forskningsresultatet kan bli objektivt ens på något plan, då han själv var så inblandad.
    Han råkade ju också ut för en direkt rollkonflikt då han fick agera vikarie och slänga ut en elev. Så här efteråt kan man ju efterklokt säga att han kanske borde ha låtit bli att vara vikarie?

    hälsar Carola / Staveflet

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *