Forskningsprojektet Senmodern spatialitet i finlandssvensk prosa 1990–2010 (2014–2017)

I början av 1990-talet förändrades den finlandssvenska prosan på ett iögonenfallande sätt: dess rum utvidgades, den växte i antal perspektiv, fann nya miljöer att skildra och tog nya språkliga och narrativa strategier i bruk. Författare såsom Monika Fagerholm, Lars Sund, Fredrik Lång, Ulla-Lena Lundberg, Kjell Westö, Pirkko Lindberg, Thomas Wulff och Agneta Ara använde sig av fabulerande och fantasi, metafiktivitet, blandande av högt och lågt, frekvent intertextualitet, parodi och pastisch, episk bredd, historiemedvetenhet och flerspråkighet. Subjektivitet, identitet, kropp och rum tematiserades på färska sätt. Resultatet var ett uppsving för den finlandssvenska prosan.

Nya sätt att berätta pekar på förändringar inte bara i litteraturen, utan också i samhället. Forskningsprojektet Senmodern spatialitet i finlandssvensk prosa 1990–2010 granskar den finlandssvenska prosans förändring med utgångspunkt i spatialitet, ett nyckelbegrepp i beskrivningar av det senmoderna västerländska samhället och dess kultur, präglat av ökande globalisering, ny informationsteknologi och senkapitalism. Forskare menar att det senmoderna samhället har förändrat människans sätt att uppfatta tid, rum och identitet och rent av skapat nya former av rumslighet. Genom att analysera verk av Fagerholm, Sund, Lindberg, Hannele Mikaela Taivassalo, Malin Kivelä, Henrika Ringbom, Kjell Westö, Marianne Backlén, Johanna Holmström, Zinaida Lindén och Kaj Korkea-aho bidrar projektet med ny kunskap om en viktig fas i den finlandssvenska litteraturens utveckling, dess centrala författarskap och dess verk. Romanernas sätt att gestalta spatialitet analyseras i relation till ett antal teorier om senmodernitet, vilket ökar kännedomen om en minoritetslitteraturs sätt att gestalta sin position i en allt mer global värld.

Projektets teorier hämtas främst från forskare såsom Fredric Jameson, Gilles Deleuze och Félix Guattari, Michel Foucault, Rosi Braidotti och Judith Butler.

I projektet ingår forskare från Helsingfors universitet, Åbo Akademi och Åbo universitet, och det leds av docent, universitetslektor Kristina Malmio vid Helsingfors universitet. Projektet finansieras av Svenska litteratursällskapet i Finland.