Docent Kaisa Kurikka, post dok-forskare. Kurikka är intresserad av experimentell prosa, nymaterialistisk filosofi, posthumanistiska frågeställningar och teorier om adaptation. I sin doktorsavhandling Algot Untola ja kirjoittava kone (”Algot Untola och den skrivande maskinen”, Eetos 2013) undersöker Kurikka Untolas polyonymiska författarskap och kommer med nya teoretiska synpunkter på studiet av litterärt aktörskap. Kurikka har publicerat flera artiklar om samtidsprosa, tillsammans med Veli-Matti Pynttäri har hon redigerat antologin Tekijyyden tekstit (Texter om aktörskap”, SKS 2006) och med Ilona Hongisto Toisin sanoin. Taiteentutkimusta representaation jälkeen (”Med andra ord. Konstforskning efter representation”, Eetos 2013). Kurikka har medverkat i olika forskningsprojekt, t.ex. Kirjailijan paluu (Författarens återkomst) och Mukaelman koneistot (Adaptationens maskineri). Numera fokuserar Kurikka på den finländska experimentella prosan och dess kartografi.

Presentation:

Den okända territorialiteten: Senmodern prosa och det släta rummet

Vardagen har förändrats till en ovanlig och mystisk, till och med främmande och våldsam, omgivning i många finlandssvenska romaner skrivna under de senaste årtiondena. Det betyder att den senmoderna människans identitet och tillvaro utspelas i en heterotopisk spatialitet (Michel Foucault), hybrid rumslighet, som består av olika platser samt möjliggör mångsidiga identifikationsprocesser. Hur gestaltar prosan denna förändring? Hurdana textuella territorialiteter skapas i senmodern litteratur?

Utgångspunkten för Kurikkas projekt är att både senmoderna samhällsfenomen och nya humanistiska tanketraditioner (såsom posthumanism och nymaterialism) ifrågasätter uppenbara uppdelningar mellan människa och djur, kultur och natur, verklighet och fantasi. Prosan ger uttryck för denna frågeställning med varierande litterära grepp, t.ex. genre (Marianne Peltomaa: Inget ljus i tunneln 2004; Kaj Korkea-aho: Gräset är mörkare på andra sidan, 2012; Monika Fagerholm: Den amerikanska flickan, 2005), miljöskildring (Korkea-aho, Fagerholm: Glitterscenen, 2010) och berättarperspektiv (Henrika Ringbom: Martina Dagers längtan, 1998; Pirkko Lindberg: Berenikes hår, 2000; Fredrik Lång: Något som liknar en roman av Fredrik Lång, 2000). I alla dessa romaner får skildringen av personer i den materiella världen, i dess olika miljöer och rumsligheter, särskilda betoningar.

Kurikka närmar sig problematiken utifrån den nymaterialistiska begreppsformuleringen (t.ex. Gilles Deleuze och Félix Guattari, Elizabeth Grosz). Kurikka undersöker hurdana textuella strategier (t.ex. rytmiska komposition, fokalisering) dessa romaner använder för att gestalta rörelsen mellan ett räfflat rum (espace strié, enligt Deleuze och Guattari) och ett slätt rum (espace lisse, Deleuze och Guattari).

Publikationer i urval:

”Becoming-Girl of Writing. Monika Fagerholm’s DIVA as Minor Literature.” Novel Districts. Critical Readings of Monika Fagerholm, eds. Kristina Malmio & Mia Österlund. Helsinki: SKS 2016, s. 38–52.

”Sileät ja uurretut tilat. Tilan kuvaukset Henrika Ringbomin romaanissa Martina Dagers längtan.” Kirjallisuudentutkimuksen aikakausilehti Avain 2015: 4, s. 37–52.

”To Use and Abuse, to Write and Rewrite: Metafictional Trends in Contemporary Finnish Prose.” Metaliterary Layers in Finnish Literature, eds. Samuli Hägg, Erkki Sevänen & Risto Turunen. Helsinki: SKS 2008, s. 48–63.

”Tytöksi-tulemisen tilat. Monika Fagerholmin Diva utopistisena tekstinä.” PoMon tila. Kirjoituksia kirjallisuuden postmodernismista, toim. Anna Helle ja Katriina Kajannes. Jyväskylän yliopiston ylioppilaskunnan julkaisusarja numero 74. Jyväskylä: Kampus Kustannus 2005, s. 56–72.

Nuorten naisten lisempi laiffi. 1990-luvun naiskirjallisuuden sinkkunaisia, perhetyttöjä ja siltä väliltä.” Kurittomat kuvitelmat. Johdatus 1990-luvun kotimaiseen kirjallisuuteen, toim. Markku Soikkeli. Turun yliopiston Taiteiden tutkimuksen laitoksen Sarja A n:o 50. Turku 2002, s. 201–226.

Paikkoja ja tiloja suomalaisessa kirjallisuudessa, toim. Kaisa Kurikka, Turun yliopiston Taiteiden tutkimuksen laitoksen Sarja A n:o 37, Turku 1998.

****************************

E-post: kaisa.kurikka(a)helsinki.fi