Helsingin yliopisto
Under de kommande månaderna publiceras blogginlägg där olika forskare från DIDIA intervjuas om hur de arbetat inom de olika delprojekten inom DIDIA. Detta inlägg behandlar delprojektet Kaksi. Kaksi står för Kaksikielinen kotimaisten kielten didaktiikka. Projektet studerar finsk- och svenskspråkiga lärarstudenters attityder till flerspråkighet, flerspråkig undervisning och till finska och svenska samt hur attityderna ändras under en tvåspråkig kurs, som betonar språkmedvetenhet och interaktion mellan språkgrupperna. I detta blogginlägg får läsaren dyka in i post doc-forskaren Tuuli Froms tankar om att forska inom Kaksi. I DIDIAs anda, kommer inlägget vara skrivet dels på svenska och dels på finska.
VEM? | KUKA?
Tuuli From
Post doc -forskare
Tutkijatohtori
Språk | Kielet: Suomi, svenska, engelska, tyska samt grunderna i spanska och pågående studier i franska
Pedagogie magister sedan 2013 |Kasvatustieteiden maisteri vuodesta 2013
Disputerade i oktober 2020 | Väitteli tohtoriksi lokakuussa 2020
Har med diskursanalytiska metoder forskat om identitet och tvåspråkighet samt om språkpolitik, språkförhandling och maktstrukturer mellan språk i vardagen, med utgångspunkt i samlokaliserade och tvåspråkiga skolor. | On tutkinut aiemmin diskurssianalyyttisesti identiteettiä ja kaksikielisyyttä sekä arjen kielipolitiikkaa kieliparikouluissa ja kaksikielisissä kouluissa.
Arbetar som post-doc inom DIDIA | Työskentelee DIDIAn eri osaprojekteissa tutkijatohtorina
Är intresserad att forska i språkpolitik och utbildning ur ett samhälleligt perspektiv | On kiinnostunut erityisesti kielipolitiikan ja koulutuksen tutkimuksesta yhteiskunnallisesta näkökulmasta.
Vad var det som intresserade dig i just DIDIA?
Forskningsprojektet DIDIA erbjöd forskning inom de teman jag tidigare forskat i, alltså om språkpolitik samt två- och flerspråkighet. Eftersom DIDIA består av många delprojekt utgör det en bra synergi för forskningen.
Kaksi-projektissa ollaan kiinnostuneita siitä, miten kielestä ja kielenkäytöstä puhutaan, miten kielellisistä käytännöistä neuvotellaan ja millaista kielitukea näillä kursseilla tarjotaan opiskelijoille.
Miksi olet mukana Kaksi-projektissa?
Tässä projektissa yhdistyy todella moni minua kiinnostava aihe. Suomessa koko koulutusinstituutio perustuu kansalliskielten eriyttämiseen. Myös yliopistolla on todella selkeät rakenteelliset/institutionaaliset linjanvedot kielten välillä. Kaksi-projekti rakentuu kaksikielisten kurssien ympärille. Kaksi-projektissa ollaan kiinnostuneita siitä, miten kielestä ja kielenkäytöstä puhutaan, miten kielellisistä käytännöistä neuvotellaan ja millaista kielitukea näillä kursseilla tarjotaan opiskelijoille.
Vad önskar du att forskningen inom Kaksi skulle åstadkomma?
Jag önskar att man med hjälp av forskningen kunde komma åt att analysera centrala hinder, som upprätthåller uppdelningen mellan språkgrupper. Då man vet utmaningarna är det lättare att överkomma dem med hjälp av pedagogiska och didaktiska metoder. Dessutom skulle det vara väldigt fint om man kunde utveckla språkstöd så att svenskspråkiga skulle våga gå mera finskspråkiga kurser vid universitetet och vice versa.
Mitä olet oppinut Kaksi-projektin tutkimusprosessista tähän mennessä?
Seurasin tutkijana sekä kurssin suunnittelua että itse opetusta. Opin todella paljon etäetnografiasta ja kaksikielisen kurssin järjestämisestä etäopetuksena. Haluaisin etenkin nostaa esille sen, kuinka tärkeää turvallisemman tilan luominen opetuksessa on niin, että kaikki osallistuisivat neuvotteluun siitä, miten kieliä käytetään. Myös kielituki on erittäin tärkeässä roolissa kaksikielisillä kursseilla.
Det visade sig, att man i distansundervisning inte på samma sätt kan bygga upp en gemenskap, som vid närundervisning och att all spontan och vardaglig kommunikation fattades.
Vad var mest överraskande under forskningen?
Mest överraskades jag av hur distansundervisning och Zoom passiverar studerande, vilket är väldigt förståeligt och absolut inget att fördöma. Det visade sig, att man i distansundervisning inte på samma sätt kan bygga upp en gemenskap, som vid närundervisning och att all spontan och vardaglig kommunikation fattades. Det var också väldigt svårt att följa med studenternas lärande eftersom läraren inte får samma respons som i närundervisning då man från miner och gester redan kan läsa mycket. Dessutom upplever jag att distansundervisning gör det ännu svårare att överskrida strukturella språkgränser.
Jos saisit vapaat kädet ja resurssit tutkia ihan mitä vain, mitä se olisi?
Tutkisin juuri niitä teemoja, joita nytkin tutkin. Etnografina haaveilen kuitenkin mahdollisuudesta syventyä pidemmän ajan johonkin koulutuksen kontekstiin ja viettää aikaa arkea havainnoiden. Nykyisessä tiedepoliittisessa tilanteessa se on harvoin mahdollista ja kuitenkin juuri tällaista syvällistä ymmärrystä arjesta tarvittaisiin kieli- ja koulutuspoliittisen päätöksenteon tueksi. Monien muiden tutkijoiden lailla, toivoisin enemmän työrauhaa tutkimukseeni.
