Author: Deleted User

Mansikka har använt sig av transkriberade, kvalitativa gruppintervjuer av lärare som undervisar musik i varierande grad i någon av de valda svenskspråkiga skolorna. Varje regional lärargrupp träffades två gånger, i mån av möjlighet tillsammans. Skolorna har plockats ut från fyra olika regioner i Finland; Tammerfors, Östnyland, Österbotten och Huvudstadsregionen för att få spridning i landet och blanda olika svenskspråkiga miljöer.

Forska ensam eller tillsammans?

Mansikka upplever att studien får mer infallsvinklar om man forskar tillsammans med någon. Han påpekar att när man inte är ensam så får man värdefull information (nya inputs) om hur man under studiens gång kan gå till väga i fortsättningen. Under denna studie var det speciellt viktigt då det inte var säkerhetsställt åt vilket håll studien skulle i slutändan betonas mot och krävde öppenhet av forskarna för tanken var att få en översiktlig bild i ett nytt forskningsområde och de inte på förhand visste vad de skulle ta fasta på.

“Arbetet kan aldrig fördelas jämnt” – Jan-Erik Mansikka, HU

När Maria Westvall från Örebro universitet hade fått finansiering för att forska om mångkultur i musikundervisning i Finland kopplades Jan-Erik Mansikka och Marja Heinonen från Sibeliusakademin in. Mansikka stod för mångkulturell pedagogisk expertis och Heinonen för vetande inom musikundervisningens historia och kontakten med studiens medverkande skolor i Finland. Mansikkas skrivna delar i studien är tillsammans med Westvall dominerande, vilket har sin förklaring i att studien riktades ditåt under utförandets gång. Mansikka stod för det teoretiska pedagogiska analyserandet och de två andra forskarna skötte bland annat intervjuerna. Heinonen var närvarande på plats under alla intervjuer. I början av studiens planering var Mansikka rätt lite involverad och menar att arbetet aldrig kan fördelas jämnt då de skrev om de områden som kändes bekväma för dem och inte visste innan studien var färdig hur stor del av områdena omfattade i studien. Hur stor del områderna fick berodde på om de uppfattades som kollektivt meningsfulla i sammanhanget.

– Sanna och Sara/Musikerna

Vi träffade vår forskare, Minna Törmänen, den 19 oktober. Vi diskuterade då hennes forskning och ställde frågor angående forskningen.

Minna Törmänens forskningsfråga var: ”Påverkar träning med Audilex elevernas resultat i läs- och skrivtesten samt auditorivisuella matchings test?”

Törmänen har samlat information från tre olika lågstadieskolor som fanns i samma kommun som hon själv jobbade i, i Sverige. Tolv skolor fick förfrågan, men endast tre stycken kom med i undersökningen. Orsak till detta anges inte. Kravet var att de undersökta skulle ha diagnostiserad dyslexi. Diagnosen gjordes av skolans speciallärare och psykolog. Törmänen kunde inte påverka detta. Eleverna som undersöktes var svenskspråkiga och hade genomgått hörseltest. De genomgick inte ett IQ test, utan deras IQ antogs vara normalt. Samplet bestod av 41 elever. 21 elever deltog i testet och 20 var i kontrollgruppen. Slumpen avgjorde vem som hamnade i vilken grupp. Specialläraren var medveten om i vilken grupp barnen fanns. Åldern var mellan 7 och 12. Det finns en stor mognadsskillnad enligt oss men Törmänen använde en K-varians för att åtgärda skillnaden

En enskild elevs övningstid var två gånger i veckan á la 15 minuter i 8 veckors tid. Övningstiden var under lektionstid eller rast. I och med att eleverna hade en enskild övningstid så skedde undersökningen under en längre tid, ca 2 år.

Test gjordes före och efter Audilex träningen men uppgifterna var olika för att eleverna inte skulle komma ihåg uppgifterna. Testerna var svenska standardtest:

• Ordsegmentering
• Bokstavssegmentering
• Läshastighet
• Stavning
• Auditory-visual matching test
• Läsning av nonsenord

Det fanns vissa problem med materialinsamlingen. Det var t.ex. svårt att få ihop tillräckligt stor grupp. Fastän tolv skolor tillfrågades kom endast tre skolor med i undersökningen. Dessutom är dyslexi relativt ovanligt. Det finns dessutom dyslexi på olika nivå, vilket kan ha påverkat resultaten, eftersom detta inte togs i betraktande i undersökningen, antagligen för att samplet då helt enkelt skulle ha blivit för litet.

Kritik:

• Att  Törmänen antog att alla barnens IQ var på normal nivå
• Olika nivå på dyslexi togs inte i betraktande i undersökningen

// Staveflet

Artikeln “Meillä on siis kouluja, joista ne tulee: siis Suomen eliitti”- keskiluokan lasten kouluvalinnat pois lähikoulusta är en del av ett större projekt där det forskats kring skolval hos medelklassen i Finland. Forskaren Sonja Kosunen har redan i sin pro gradu-avhandling forskat kring skolvärlden och även doktorerat i ämnet. Eftersom Sonja deltagit i flera delar av detta större projekt, och artikeln endast är en del av detta, så blev det ibland oklart för oss när hon specifikt talade om artikeln och när om hela projektet.

Under vår träff med Sonja berättade hon att man som forskare tvingas bestämma hurudan position man som forskare skall ta. Hennes teoretiska perspektiv grundar sig på Bourdieus tankar om samhällsklasser och skillnader mellan dem, begreppet kulturkapital och reproduktion. Källorna i hennes artikel, de övriga forskarna hon hänvisar till, utgår alla ifrån Bourdieus tankesätt. Sonja kallade reproduktion för “sosiaalinen vinoutuma” men påpekade att det i jämförelse med t.ex. Storbritannien och Frankrike (som varit jämförelseländer i projektet och där privatskolor är allmänna) ändå är lättare för människor med olika bakgrund att i Finland få samma möjligheter att studera vidare.

Artikeln baserar sig på en empirisk studie från 2011 där finskspråkiga sjätteklassisters föräldrar i Vanda besvarade en enkät om skolval. Enkäten skickades ut till alla dessa föräldrar via Wilma-portalen. Längden på enkäten var en sida lång. Utgående från enkätsvaren ringde Sonja upp de föräldrar som var i processen att välja bort närskolan. Sju mammor passade in på forskarnas definition av medelklass. I artikeln presenterades alltså endast sju mammors argumentationer till varför de valt bort närskolan. Intervjuerna ägde rum på olika platser (caféer, hemma etc.) och räckte runt en timme. Sonja hade en trappstegsmodell som visade olika nivåer av socioekonomisk bakgrund och utgående från den skulle mammorna peka ut var de själva tyckte att de befann sig. Enligt Sonja upplevde många att de tillhörde medelklassen fast de i princip hörde till en annan klass. De flesta vill tillhöra medelklassen och hade man utgått från en subjektiv bedömning av huruvida mammorna hör till medelklassen så skulle personer som “tillhör” medelklassen vara betydligt fler men ha väldigt olika förutsättningar. Intervjuerna bandades in. Sonja hade ytterligare en person som hjälpte henne i intervjuprocessen. Under hela intervjuprocessen behandlades alla medverkande parter anonymt, både personerna som intervjuades och skolorna. Enligt Patel och Davison (2011) är det speciellt viktigt att deltagarna är medvetna om hur deras medverkande används och om svaren behandlas konfidentiellt. För Sonja var anonymiteten och deltagarnas integritet något mycket viktigt och tidskrävande. Hon nämnde att ca 80 % av hennes tid gick åt till att garantera anonymiteten och konfidentialiteten. Det största problemet under hela forskningen var att hålla skolorna anonyma.

Studien som artikeln baserar sig på strävar till att utreda hurudana argument mammorna använder sig av när de diskuterar skolval. Metoden som använts kallas kritisk diskursanalys. Idén med diskursanalysen är inte enbart att beskriva det som sägs under intervjuerna utan även – och framförallt – det som inte sägs, dvs. hur mammorna i det här fallet konstruerar sin argumentation. Sonja berättade själv att ämnet är aktuellt men att det krävs ytterligare forskning. Man vet att fenomenet existerar, framförallt i vissa städer, men varför existerar det, med Sonjas egna ord: “vad är på gång?”.

Nedanför finns vår egen modell över materialinsamlingsprocessen:

Då vi diskuterade materialinsamlingen ur en kritisk synvinkel ifrågasatte vi många saker. Det första, och kanske det mest väsentliga, är artikelns snäva sampel. Hur generaliserbart är resultatet av sju mammors svar? Hur stor tyngd kan man sätta på dessa sju mammors svar ur ett större samhällsperspektiv? Enligt Patel och Davison (2011) är generaliserbarhet ett begrepp som uppfattas problematiskt i kvalitativa studier. Generaliserbara resultat kan ändå fås i en kvalitativ studie, men främst fås en större förståelse av ämnet ifråga (Patel & Davison 2011). Vi frågade Sonja varför endast mammornas röster är hörda i artikeln och fick som svar att ofta när det gäller skolforskning så är det främst mammorna som svarar. Det skulle ha funnits en pappa att intervjua i Vanda men Sonja hade valt att exkludera honom “av forskningspraktiska orsaker”. Vi anser att man kan ifrågasätta en sådan avgränsning. Pappor hade nog ändå deltagit i intervjuerna vid sidan av mammorna även om vi inte vet om det här gällde för Vanda eller de övriga städerna som var med i det större projektet. Sonja använder också en hel del utländskt material som vi ifrågasätter eftersom det inte direkt går att jämföra med situationen i Finland, eller närmare bestämt Vanda, då vi inte har privata skolor. Dessutom var en del av källorna relativt gamla allt från 1979. Sedan dess har det skett många förändringar i samhället.

Sonjas artikel är skriven och analyserad ur Bourdieus synsätt på samhällsklasser och detta synsätt präglar artikeln både när det gäller materialinsamling och analys. Synsättet påverkar inte direkt själva materialinsamlingen i sig, men det utgör utgångspunkten och artikelns teoretiska perspektiv. Sonja medgav också att när man valt ett synsätt för sin artikel utesluter man följaktligen de andra.

Vi diskuterade ytterligare huruvida Wilma-portalen är det bästa sättet för att skicka ut en enkät till föräldrarna. Skulle det ha funnits lämpligare sätt att nå ut till föräldrarna? Därutöver ställer vi oss fortsättningsvis en aning kritiskt till definitionen av medelklassen, vilket präglat hela materialinsamlingen och urvalet. Sonja menade att det fortsättningsvis är tabu att diskutera klasskillnader i Finland och i övriga nordiska länder. Dock ansåg Sonja att det är godtagbart att prata om medelklass och klasskillnader i forskningssyften. Hon menade att man nog kunde kringgå begreppet och i stället tala om t.ex. socioekonomiska skillnader men slutresultatet skulle ändå bli detsamma.

//Grupp Medelklassen

Källa:

Patel, R. & Davison, B. (2011) Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera. Lund: Studentlitteratur

På onsdagen fick vi träffa vår forskare, vilket var mycket givande. Vi var alla nervösa och hoppades på en effektiv timme tillsammans. Vår timme med Sonja Kosunen, som vår forskare heter, överträffade mina förväntningar. Hon hade förberett sig väl och kunde ge bra och konkreta exempel ur sin forskning med hjälp av material hon använde sig av då hon gjorde forskningen.

Vi fick fritt ställa frågor som hon sedan besvarade tydligt och övergripande, vilket gjorde att vi fick svar på flera frågor samtidigt och inte behövde fråga dem. Det tycker jag att sparade tid och vi hann med allting vi ville gå igenom, vilket vi i början var nervösa för om vi skulle eller inte.

Jag snappade även upp att Sonja Kosunen använde sig av begreppet betonad undervisning och inte specialiserad undervisning! Dessutom lägger jag ännu upp videon som min grupp gjorde!

Emilia Nieminen / Medelklassen

Vår forskning handlar om mammor till sjätte-klassister som vill välja en annan skola än närskolan för sina barn. Jag vet att detta fenomen existerar att föräldrar vill välja den bästa möjliga skolan för sina barn men ändå tycker jag att det är tråkigt att föräldrar inte kan nöja sig med närskolan. Det är klart att det finns små skillnader i finländska grundskolor. En del skolor är mera homogena, vilket kan underlätta lärandet för lärarna men skillnaderna är inte så stora, enligt min uppfattning. Det fanns flera orsaker varför mammorna vill välja en annan skola för sina barn men vanligaste är rädslan av att sina barn faller ner från medelklassen.

Jag tycker det är tråkigt att mammorna i denna forskning väljer en bättre skola som har en specifik inrikting t.ex. i konst fast barnet inte har något intresse för ämnet. Jag tycker det är fel att mammorna gör beslutet för barnen bara beroende på skolornas nivå. (I forskningen tog man inte i beaktande barnens åsikter.) Tänk att måsta byta skola och träffa nya människor just då när eleven håller på att utveckla sig själv som mest och försöker hitta sig själv. I högstadieåldern provar sig eleverna fram och gör misstag. Inlärningen är inte nödvändigtvis det vad man satsar på i den åldern, då är kanske vänner viktigare och fritiden. Detta tycker jag är helt okej, man har senare tid att satsa på skolan. Om man är lite slappare i högstadiet tror jag inte man har förstört sin framtid. Jag tror att föräldrarnas inflytande är nästan viktigare än skolans under högstadieperioden.

För att bli framgångsrik och tillhöra medelklassen som mammorna önskar för sina barn är den egna motivationen och intresset viktigt. Fast man är duktig i skolan behöver det inte nödvändigtvis betyda att man blir framgångsrik. Alla har olika intresseområden och fast man vet att man troligtvis får bättre lön av att studera till läkare och man skulle kunna klara sig helt bra med studierna behöver det inte betyda att man vill studera till det. Alla har inte samma passion för att bli framgångsrik och förtjäna bra. Vissa vill ha ett lugnt liv och göra det de är intresserade av fast det inte är ett bra förtjänat yrke. Jag tror inte att byte till en så kallad bättre högstadieskola förbättrar barnens möjlighet till ett mera framgångsrikt liv.

Sonja Larma/Medelklassen

Under tisdagens föreläsning gick vi igenom skillnaderna på forskningsobjekt, studieobjekt och forskningsfrågor. Därefter skulle vi i våra forskningsgrupper diskutera dessa ämnen utifrån vår valda forskning/artikel, och sedan tillämpa det som vi lärt oss. Det vill säga, vi skulle hitta svar på forskningsobjektet, studieobjektet och vad är forskningsfrågorna utifrån vår forskares artikel.

Detta var lättare sagt än gjort. Det kändes att vi kom fram med samma svar gällande våra forskningsobjekt och studieobjekt. Det gällde att på riktigt fundera ut skillnaderna mellan dessa begrepp, och nedan kan ses vårt resultat. Den röda texten representerar vårt forskningsobjekt, med avgränsning. Den blåa texten representerar vårt studieobjekt och till sist den rosa färgen representerar vår mest centrala forskningsfråga.

En av uppgifterna vi fick till nästa gång var att reflektera över centrala begrepp i vår forskning. I boken Forskningsmetodikens grunder (Patel & Davidson 2003 s. 19) definieras begrepp enligt följande:

“Ett begrepp är en bestämning eller en rad inbördes relaterade bestämningar som betecknar ett föremål, en grupp av föremål eller en förståelse.”

När jag googlade runt på vår artikels namn fick jag upp följande nyckelord från en sida: yläkoulu; peruskoulun yläaste; valinta; oppilasvalinnat; vanhemmat; äidit; keskiluokka; Vantaa (källa: http://www.doria.fi/handle/10024/92675). Det skall bli intressant att se att om vi i gruppen sedan kommer fram till att någon av dessa nyckelord även skulle kunna representera centrala begrepp. För enligt min uppfattning, och rätta mig om jag har fel, så kan centrala begrepp och nyckelord ses som synonymer.

//Maria L, grupp Medelklassen

Även om jag aldrig tidigare gjort ett blogginlägg (och inte heller följt med särskilt många bloggar) så tänkte jag ändå öppna spelet här med att helt enkelt berätta om min frustration över att det inte alls är klart för mig vad vi förväntas skriva om i bloggen – och på vilket sätt. Jag valde nu att med några ord kommentera begreppet medelklass som den “forskargrupp” jag tillhör hade svårt att överhuvudtaget använda. Om någon vill undervisa mig i bloggskrivande så tar jag gärna emot kommentarer.

Varken jag eller någon annan av gruppmedlemmarna hade själva valt att forska i varför medelklassens barn undviker sina närskolor. Orsaken är enkel. Vi var rörande ense om att vi inte vill placera människor i olika klasser. Ändå var vi samtidigt ense om att det nog existerar olika typer av sociala skillnader eller samhällsklasser, om man vill använda det ordet.

Om vi ändå hade valt att forska i medelklassens beteende, hur skulle vi då ha definierat vem som hör till medelklassen? Och vem skall/får göra bedömningen? Skall det vara en subjektiv bedömning eller skall forskaren, dvs. vi, komma med en strikt definition? Vi blev något överraskade av att märka att den forskare vi kommer att skugga nog använt sig av medelklassbegreppet och ser nu fram emot att fråga ut henne då vi väl får möjlighet att träffa henne.

Jessica/Medelklassen