Tankar kring Forskartenten

Alla grupper i kursen skulle förbereda frågor till den forskare som skrivit den artikel som man jobbat med under hela kursen. Själva tenten skulle ta en halv timme, vilket gjorde att vi måste ha en ganska exakt plan för hur tiden skulle distribueras så att vi skulle hinna ställa alla de frågor som vi ansåg vara viktiga och intressanta.

Det var flera saker som gjorde störst intryck efter tenten. Vår första fråga handlade om användningen av sekundära material(sekundääriaineisto). Susanna Hannus som alltså då skrivit vår artikel, hade fått tillgång till intervjuer från en tidigare forskning. Vi undrade ifall dessa intervjuer ledde henne i hennes val av ämne och vinkling av ämnet. Vi såg det kanske som en negativ sak. Enligt Hannus så vägledde den tidigare forskningen henne, men i en positiv bemärkelse; de gamla intervjuerna öppnade vinklingar för henne som hon inte annars hade lagt märke till.

Det som vi också ansåg vara intressant var att vi märkte att de frågor vi ställde och ansåg vara väldigt kritiska visade sig vara mycket mindre kritiska än vad vi tänkt oss. Det som vi kanske skulle ha kunnat bättra på var att göra fågorna mycket kortare och mera exakta och kanske ännu mera kritiska i förhållande till artikeln. Det märktes också att vissa begrepp inte var så klara för oss som vi kanske själva trodde, tills vi hörde Hannus förklara dem på nytt. Tenten öppnade alltså upp forskningen på ett helt annat sätt än då vi själva läste den.

Forskartenten var verkligen en intressant upplevelse och en första inblick i hur det är att fungera som opponent. Det är bra att man genast från början av studierna i ett visst ämne börjar tänka kritiskt och ifrågasätt saker. Det är ju det forskar arbetet går ut på.

Hoppas alla andra hade en lika positiv upplevelse som vår grupp!

Glad fortsättning och God Jul!
-Isoveli valvoo gruppen

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *