Om att fånga goda ögonblick…

”De barn som mest behöver kärlek, frågar efter den på det minst kärleksfulla sätten…” (Carolyn Webster-Stratton i Utveckla barns emotionella och sociala kompetens, kapitel 4)

De barn som har svårt att svara på de vuxnas förväntningar, ligger mitt hjärta närmast. De barn som kanske har svag impulskontroll, koncentrationssvårigheter och innerst inne en dålig självkänsla, utmanar oss vuxna mest.

Särskilt de barn vilkas självförtroende vacklar, behöver vår hjälp att bygga upp en gott självförtroende och en sund självkänsla. Ett positivt självförtroende gör det enklare att fungera i grupp. De behöver äkta positiv respons, 100 % utan nedlåtande bisatser eller någon som helst form av sarkasm (”beröm och sänkningar”). Webster-Stratton skriver om att proportionerna berömmande/korrigerande uppmaningar behöver vara minst 4:1. För de barn som upplever sig misslyckad behövs ännu mer beröm.

Webster-Stratton skriver om att det gäller att ”fånga dem” då de gör rätt. Ju mer situationer som blir fel för ett barn, desto viktigare är det att de vuxna omkring dem lyckas se varje litet lyckande eller ens varje försök till att göra bra ifrån sig. Kanske vi rent av kan skapa situationer där barnet får lyckas. ”Kan du hjälpa mig med…?”

Den nonverbala biten av den positiva feedbacken tror jag är oerhört viktig. Vi har skoldagar fulla av ord och uttryck. Särskilt de impulsiva barnen och de språksvaga barnen kan missa också berömmet, om det inte är tydligt. Tummen upp, ”high five”, ögonkontakt, en nickning kan ha oväntade effekter. Kontakt och acceptans.

Samtidigt som vi fokuserar på det positiva hos barnen så har de själva en chans att internalisera gillandet och få en positivare bild av sig själva. Vi kan också helt konkret lära ut självberöm, t ex genom kommentarer som ”Du kan vara stolt över dig själv när du…”

Webster-Stratton nämner också det villkorslösa berömmet; leendet och värmen i mötet med barnen. Om vikten av att tilltala eleverna vid deras namn: ”Trevligt att se dej, Lina!”. Jag ska påminna mig själv om detta vid rastövervakningar, ännu oftare ta tillfället i akt att låta barnen känna sig sedda, unika.

När Webster-Strattons bok har översättningen ”beröm”, skulle jag ibland vilja byta ut ordet till positiv återkoppling eller respons. Känns ibland lite onyanserat med ordet beröm i så stor skala. I grund och botten handlar det om samma sak, oberoende av hur vi benämner det.

Social kompetens och förmågan att inhämta ny kunskap går hand i hand. Att trivas och bli trygg i sig själv är grundpelarna i en bra skola. ALLA barn behöver positiv respons. Alla har rätt att få beröm. De blyga, de oroliga, de osäkra behöver lite extra, det är inte bort från de andra. Alla vinner på att leva i en positiv uppmuntrande miljö där den vuxna är en god förebild, som förstärker det unika och kreativa och uppmuntrar vid misslyckanden.

”En del behöver mer för att få lika mycket.”

Mia