Kapitel 5, 6 och 7. Belöningar, negativt beteende och konsekvenser. Carolyn Webster-Stratton

Ett blygt barn kan få belöning då hen deltar mera, men också de andra barnen som leker med det blyga barnet får belöning. Sätter fokusen lite bort från det tillbakadragna barnet. Vi använder inte belöningar på vårt daghem. Men jag kom genast på en bra belöning som vi skulle kunna använda vid behov, dvs en extra inne-förmiddag. Det är vad våra barn prioriterar högst av allt just nu.

Som Carolyn Webster-Stratton 2004, också påpekar är det här hur viktigt det är med positiv förväntan till barnen. Även om det inte går så bra som man tänkt sig, ”på frukosten gick det inte så bra att sitta still och ge andra ro, men jag är säker på att på lunchen går det bättre”.

När jag läste om ignorerande i boken, kom jag att tänka på sådana små saker man hör ibland. Tex om en grupp är på väg till parken och någon slöar med kläderna, så kan man höra en pedagog som säger att ”du hinner snart inte med, du får bli på dagis då”.  Det hjälper inte med påklädningen, och barnen vet ju att ingen lämnas på daghemmet.

Ignorerande används till en del hos oss. Ibland tjänar det inget till att tjata på barnen, men det som hjälper är att du lägger din uppmärksamhet på  någon annan som gör något bra. Då vill det andra barnet visa att hen nog också kan vara till lags.

– Titti –

Publicerat av

Deleted User

Special user account.

4 reaktioner till “Kapitel 5, 6 och 7. Belöningar, negativt beteende och konsekvenser. Carolyn Webster-Stratton”

  1. Belöning och ignorering, som du nämnde att ni inte använder belöning på ert dagis kände jag lite igen mig. Jag upplever belöningen lite orättvis men nu efter W-S boken har jag börja tänka om. Vi har satt in en belönings pärla om man tyst och lugnt kan komma in till sovrummet . Belöningen i slutet blir en cykeldag på dagis!
    Och då du nämner om att det är onödigt att tjata på barnen håller jag helt med dig. Känner igen mig i din beskrivning av att ge positiv respons via ett barn för att nå det barnet jag vill uppmärksamma.

  2. Hej Titti!
    Det är nog så sant att det är onödigt att hota med något som man ändå inte genomför. Dessutom tror jag att om något är svårt för ett barn, t.ex. att klä på sig så kan man ju fundera om det går bättre att klä på sig enskilt i ett annat rum, om barnet är först eller sist i tamburen o.s.v. Ibland har barnen själv lösningen på såna här problem, men säkert är ett klistermärke då man är färdig en bra motivation. Jag tror nog att man kunde använda sig mera av belöningar, kanske är vi för rädda att de inte fungerar?
    Sabina

  3. Hej!
    Jag har själv provat ignorering ganska mycket i skolan och istället försökt koncentrera mig på att berömma andra som gör det önskade beteende, t.ex. står tyst i matkön. Som du säger tjänar det oftast inte till att tjata. Tjatandet är tungt för det barn som alltid får höra att hen inte kan bete sig, men det kan också vara tungt för pedagogen att upprepade gånger påpeka att barnet ska vara tyst. Ännu tyngre kan det vara att ignorera ett oönskat beteende, speciellt när man märker att barnet söker uppmärksamhet genom beteendet. Även om det kan vara tungt har jag upplevt att ignorering gett önskat resultat eller att det i alla fall har gått i önskad riktning.

  4. Titti, jag vill ta upp tråden med positiv förväntan. Jag tycker det är så viktigt att vi hjälper barnen att se på sitt eget och andras agerande, med just de proportionerna att misslyckandena får bara ett litet litet utrymme och fokus är på förväntan på att saker och ting ordnar upp sig och blir hur bra som helst:
    ”… ja, han slog och det får man ju inte göra, men vet ni vad, jag tror att han riktigt snart lär sig att i stället SÄGA hur det känns… en del behöver lite mera tid innan de lär sig det… Och sen går det att tillsammans prata om det och hitta en lösning, visst? Vi får hjälpas åt. Han lär sig nog.”
    Det är ett barmhärtigt sätt att se på sig själv och på varann. Och ur det kan viljan att göra rätt växa fram. Med hjälp och stöd, och utan att förlora ansiktet inför alla andra!
    Det där tror jag du är bra på, Titti! Din utstrålning inger förtroende!
    – Mia N

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *