Vi shoppar kläder som aldrig förr. Den globala klädindustrin tillverkar för tillfället 80 miljarder plagg per år. Det här är 400 % fler plagg än vad som tillverkades för bara 20 år sedan. Klädföretag lanserar 52 så kallade mikrokollektioner per år istället för de vanliga två säsongskollektionerna. De flesta kvinnor i västvärlden använder endast 20 % av alla kläder i sin garderob. I medeltal använder vi ett plagg sju gånger innan vi slänger det. Det här resulterar i att vi producerar i medeltal 35 kg klädavfall per år per person.

Julia Degerth har bloggat om hållbarhets- och miljöfrågor i närmare 10 år samt skrivit boken Min lilla gröna. Tips för en ekologisk vardag (S&S, 2019). Hon gläder sig åt att diskussionen om klädindustrin verkligen kommit igång och att vi som konsumenter blivit betydligt mer medvetna under de senaste åren.

Under samma tidsperiod som vår klädkonsumtion accelererat mer än någonsin har alltså allmänhetens medvetande om hur ohållbar den globala klädindustrin är ändå ökat. Mycket av vår fokus läggs på såväl den ekologiska som etiska ohållbarheten inom klädproduktionen i utvecklingsländer där de flesta av våra plagg kommer ifrån. Det känns behändigt att peka finger på globala klädföretagsjättar som fortsätter att driva samma ohållbara koncept i en allt snabbare takt och kräva ett större ansvar. Men var kommer den enskilda konsumenten in i bilden? Vilket är mitt och ditt ansvar i konsumtionsfesten?

”Kläder är ju något vi alla använder och därför borde vi vara mer medvetna om vår klädanvändning. Om vi alla skulle minska vår klädkonsumtion ens lite skulle det på det stora hela göra en enorm skillnad”, menar Julia Degerth.

Överkonsumtionen undergräver ekologiska produktionsframsteg
De stora globala klädföretagen har fortfarande långt att gå för att skapa en genuint hållbar klädproduktion. Ändå har det skett en hel del ekologiska framsteg inom klädproduktionen under de senaste 20 åren. Samtidigt som den industriella utvecklingen skapat förutsättningar för en klädindustri som orsakar en mindre belastning på klimatet har konsumtionen ökat kraftigt och med den produktionen. Dagens överkonsumtion undergräver effektivt miljöförbättringarna som den teknologiska utvecklingen skapat. Jordens naturresurser räcker helt enkelt inte till för att täcka dagens överkonsumtion.

Second hand inte lösningen
Enligt Julia Degerth är cirkulärekonomins breda genomslag definitivt ett stort steg i rätt riktning för att uppnå en hållbarare klädkonsumtion men hon poängterar samtidigt att det inte löser alla problem att köpa kläder second hand.

”Många av second hand butikerna är fulla av fast fashion plagg. Fast det inte är meningen bidrar second hand shopping till en större konsumtion – också av nya kläder. Tröskeln är så låg att sedan sälja kläderna vidare. Alltid är det inte så men ofta kan second hand shopping ses som konsekvensen av vår överkonsumtion.”

”Det köps enorma mängder plagg som inte används och så är det bara att sälja dem vidare. Det problemet borde vi lösa och second hand är inte lösningen. Såklart är det bra att kläderna inte slängs utan att någon annan använder dem men det viktiga skulle vara att kunna ändra på attityden att vi borde shoppa shoppa shoppa och alltid ha nya kläder varje säsong”, konstaterar Julia Degerth.

Värna om drömgarderoben
”Vi borde istället bli betydligt bättre på att värna om det vi redan har samt fundera på vad vi egentligen tycker om och på det sättet utforma vår egen stil istället för att blint jaga efter trender”, säger Julia Degerth och beskriver sin egen drömgarderob:

”Den ska vara extremt välfungerande men ändå liten. Alla plagg ska göra mig glada, de ska passa för så många olika tillfällen som möjligt och de ska passa med så många andra av mina plagg som möjligt. Dessutom ska de vara av så pass hög kvalitet att de inte behöver bytas ut vartannat år.”

Genom att använda de plagg vi redan äger dubbelt fler gånger än vi gör idag kunde vi minska på klimatavtrycket med hela 40 %. För att öka på plaggens livslängd borde vi tvätta dem mer sällan samt reparera dem flitigare. Under de senaste åren har det uppstått fler, lättillgängliga företag som vill reparera våra trasiga kläder. Vissa företag har också börjat erbjuda reparationstjänster för de plagg de själva producerat och sålt.

”Det händer mycket positivt på den här fronten vilket är bra eftersom hur vi behandlar våra plagg, inte bara vilka plagg vi köper och hur vi gör oss av med dem, är en viktig del av en hållbar konsumtion”, konstaterar Julia Degerth.

Idag finns det till exempel över 1 500 så kallade ”Repair cafés” på olika håll i världen. Där kan människor själva reparera söndriga saker (hemelektronik, cyklar, kläder etc). Volontärer som hjälper och lär ut nya praktiska färdigheter samt all tänkbar behövlig utrustning finns tillgängliga på kaféerna. Syftet med initiativet är att minska på avfallsmängden, lära ut nya färdigheter och främja lokal sammanhållning.

Vi är på väg mot ett jätte bra håll
Julia Degerth ser överlag ljust på klädindustrins framtid. Hon lyfter fram den större konsumentmedvetenheten, nya genuint hållbara klädföretag samt nya förhållningssätt och förändringar hos fast fashion företag som tecken på att utvecklingen kommer att fortsätta i rätt riktning. Dessutom förutspår hon att klädernas material och design kommer att bli allt bättre och på så sätt ännu mer gynna cirkulärekonomin. Reparationstjänsterna samt kläduthyrning kommer också att ha en stark roll i framtiden.

”Jag är hoppfull och tycker att vi på en ganska kort tid sett stora och fina förändringar överlag samt innovationer kopplade till klädproduktionen. Jag tror att vi är på väg mot ett jätte bra håll.”