Är växtbaserade drycker ett passande alternativ för komjölk?

Enligt Statens näringsdelegations näringsrekommendationer borde man i stället för kött och mjölk konsumera mer produkter från växtriket. Näringsrekommendationer säger också att man borde äta mer grönsaker, baljväxter, bär och frukter. Kunde växtbaserade drycker vara ett sätt att leva hälsosammare och samtidigt mer hållbart?

Olika växtbaserade mjölkdrycker

 

Luke-naturresursinstitutets specialforskare Merja Saarinen tog ställning till växtbaserade dryckers roll i hållbar produktion och konsumtion. Hon har forskat till exempel i matens miljöpåverkan och näringsvärde och hennes expertisområde är därtill exempelvis livscykelanalys och bioekonomiprodukternas hållbarhet.

Spelar växtbaserade drycker någon roll i hållbar produktion och konsumtion? “Rollen är oklar, det här är en bred fråga” berättar Saarinen. “Man kan bearbeta och redigera produktionskedjor, till exempel använda förnybar energi för att få avtryckets storlek att minska.” Vad påverkar också detta svar är att det fortfarande finns bara några forskningar om saken enligt Saarinen. Frågan är således omfattande, vilket gör det svårare att besvara den med bara “ja” eller “nej”.

Finns det hälsoeffekter?

Är växtbaserade drycker hälsosammare än komjölk? “Det beror mycket på vilken diet man betraktar” säger Saarinen och fortsätter “Om vi tittar på den finska dieten, där får vi för mycket mättat fett och växtbaserade drycker saknar detta fett.” Å andra sidan finns det ändå fettfri mjölk också och således är växtbaserade drycker inte de enda drycker som är fettfria.

Komjölk skiljer sig näringsmässigt från växtbaserade drycker. “Växtbaserade drycker innehåller inte så mycket mineralämne och protein som komjölk.” Varför får man så mycket av dessa ämnen beror enligt Saarinen på det att vi konsumerar så mycket mjölk och mjölkprodukter. Drycker kan också berikas med vitaminer vilket kunde kompensera det ringare näringsvärdet av växtbaserade drycker. Vid denna punkt lyfter Saarinen fram en fråga: “Måste vår kost vara sådan att den förutsätter användning av berikade livsmedel?”.

“Det verkar också finnas kost som är allsidig och balanserad och samtidigt har mindre miljöverkning än vad vår nuvarande kost har och kosten skulle kunna innehålla också mjölk och fisk” berättar Saarinen. Alltså skulle inte alla animaliska produkter behöva överges. Å andra sidan är världens matsystem komplicerat vilket gör det svårt att säga hur ett val påverkar någon annan del av systemet. “Om vår kost förändras mycket, i så fall blir vår matproduktion annorlunda. Det kan för sin del möjligtvis påverka utsläppen per enhet och på det viset miljöverkningarna.” “Därför är det ännu svårt att säga vilken miljöpåverkan det skulle ha om vi hade en annorlunda kost.” Hur delas verkningen mellan olika delar av maten t.ex. vilken roll de växtbaserade dryckerna spelar är svårt att säga på grund av denna komplexitet.

 

Växtbaserade drycker och miljön

När man pratar om maten måste man tänka på helheten. Förutom näringsaspekten hör också miljöaspekten till. Om det inte är möjligt att säga att växtbaserade drycker har någon speciell roll i hållbar konsumtion, skulle det vara intressant att veta om de har några för- och nackdelar. Saarinen berättar att vad många tror om växtbaserade dryckers miljöavtryck verkar vara sant: det finns vetenskapliga undersökningar som påstår att växtbaserade dryckers miljöavtryck är mindre än med komjölk per liter. Ett exempel på det är en undersökning av tillverkning av havredryck och komjölk på en svensk gård från Röös, Patel och Spångberg (2016) som visade stor potential för att sänka klimatpåverkan genom att producera havredryck istället för komjölk.

Men det finns ett villkor för att miljöavtrycket ska vara mindre: “Utsläppen från jordmån, koldioxid och förändring av deras mängd tas inte i beaktande inom livscykelanalys.” Varför det är beaktansvärt är på grund av hur komjölk och t.ex. havredryck produceras. “Koldioxid frigörs allmänt mer när man använder annuell odling jämfört med gräsvall” berättar Saarinen. Om jordens koldioxid minskar betyder det att gasen frigörs i luften och det kan påverka klimatförändringen.

Växtbaserade drycker använder just de här ettåriga växterna och sedan är kon ett av de få djuren som kan utnyttja vallen och de hjälper att bevara kolet i jorden genom att beta. “Jordens koldioxidlagers storlek beror ändå på många andra saker, till exempel växtföljd, jordart och skördnivå” säger Saarinen och fortsätter “Å andra sidan, efter att kon har ätit gräs producerar den metan som är en stark växthusgas.” Alltså om man beaktade förändringen av jordens koldioxidlager inom livscykelanalysen, kunde resultaten vara olika. Bedömningen är i alla fall inte enkel att göra och om man behöver ta hänsyn till jordens utsläpp är enligt Saarinen en annan fråga.

“Om vår kost förändras mycket, i så fall blir också vår matproduktion annorlunda. Det kan för sin del möjligtvis påverka utsläppen per enhet och på det viset miljöverkningen.”

 

Havre på åker

Är växtbaserade drycker miljömässigt så hållbara som möjligt?

Om miljöavtrycket av växtbaserade drycker inte är så klart som det kunde vara, finns det någonting man kunde göra för att göra produktionen mer hållbar? Här ställer Saarinen en fråga: “Behöver man egentligen dricka mjölk?” “Om vi vill ha mat med lägsta utsläpp och mat som är mest hållbar, är jag inte säker om drycker gjorda av säd är det bästa alternativet.” Växtbaserade drycker består mest av vatten och Saarinen undrar om det är mest hållbart att transportera och distribuera detta vatten.

Tidigare pratade vi om jordens kollager och dess förändring på grund av odling, och här betonar Saarinen att hur odling av säd påverkar jordens kollager beror mycket på växtföljden. Odlingen borde inte heller vara för ensidig. “Besprutning av åkrar medverkar till biodiversiteten på åkrar och också till biodiversiteten i deras omgivning” berättar Saarinen. Eftersom produktionskedjorna redan är mer optimerade, borde växtdrycksproducenterna möjligtvis fokusera sig mer på dessa frågor.

“Om vi vill ha mat med lägsta utsläpp och mat som är mest hållbar, är jag inte säker om drycker gjorda av säd är det bästa alternativet.”

 

Om man vill dricka växtbaserade drycker, vilken dryck borde man i så fall välja? “Du har ju sådana här lätta frågor”, skrattar Saarinen. Hon funderar en liten stund innan hon svarar. “Det beror på ur vilken synvinkel man ser på frågan – vad man värderar och om man tar hänsyn till näringsämnesinnehållet.” “Till exempel sojaböna är en importerad produkt och där kan man externalisera miljöverkningen av odling.” Om man vill undvika externalisering av miljöverkningarna kan man välja att dricka havredryck som tillverkas av inhemsk havre. På det sättet sker miljöpåverkan närmare.

För konsumenter är det inte alltid lätt att välja någonting som kostar mer pengar även om det skulle vara bättre för miljön. En orsak till att växtbaserade drycker är dyrare än komjölk är det att mjölkproduktionen får stöd genom EU:s gemensamma jordbrukspolitik och det leder till lägre priser på komjölk. Samtidigt vill EU minska sitt växthusgasavtryck med 40%. Vad tycker Saarinen om det här stödet? “Stödens syfte är att upprätthålla jordbruksproduktionen i Finland, vilket är viktigt, men vi borde också fokusera på att diversifiera produktionen” Hon konstaterar ändå att förändringen inte är lätt att genomföra och det sker inte snabbt.

Sammanfattningsvis finns det inget klart svar på frågan “är växtbaserade drycker ett lämpligt alternativ för komjölk?”. Ur vetenskaplig synvinkel finns det inte tillräckligt med forskning om temat för att ge ett entydigt svar, och Saarinen funderar om det är alls möjligt att komma på ett svar eftersom vårt matsystem är så stort och komplicerat – många saker är länkade med och påverkar varandra kontinuerligt. Växtbaserade dryckers roll i hållbar konsumtion och produktion är alltså fortfarande oklar. Men det finns hopp: LUKE har ett pågående projekt som handlar om bland annat komjölk och växtbaserade drycker och Saarinen hoppas att när projektet blir färdigt kan forskarna ha någonting av större vikt att säga.

 

 

Källor:

EU. (9.4.2021). 2030 climate & energy framework. Hämtat från https://ec.europa.eu/clima/policies/strategies/2030_en

Ruokavirasto. (22.5.2020). Närings- och matrekommendationer:vuxna. Hämtat från https://www.ruokavirasto.fi/sv/teman/halsoframjande-kost/narings–och-matrekommendationer/vuxna/

Ruokavirasto. (21.3.2021). Statens näringsdelgation. Hämtat från https://www.ruokavirasto.fi/sv/teman/halsoframjande-kost/statens-naringsdelegation/

Röös, E., Patel, M., & Spångberg, J. (2016). Producing oat drink or cow’s milk on a Swedish farm — Environmental impacts considering the service of grazing, the opportunity cost of land and the demand for beef and protein. Agricultural Systems, 142, 23–32. https://doi.org/10.1016/j.agsy.2015.11.002

THL. (11.1.2019). Elintavat ja ravitsemus: työikäiset. Hämtat från https://thl.fi/fi/web/elintavat-ja-ravitsemus/ravitsemus/suomalaisten-ravitsemus-ja-ruokailu/tyoikaiset

THL. (9.1.2019). Tiedote: Aikuisten ruokavalio on kaukana suositeltavasta. Hämtat från https://thl.fi/fi/-/aikuisten-ruokavalio-on-kaukana-suositeltavasta

Bilder:

https://media02.stockfood.com/largepreviews/MzUzNzQwNjU5/11410989-Various-types-of-vegan-milks-in-glasses-with-their-ingredients-oat-milk-coconut-milk-almond-milk-and-rice-milk.jpg

https://p2.piqsels.com/preview/51/383/775/oats-oat-field-arable-cereals.jpg

Leave a Reply