Smarta städer blir nutid genom en innovation och ett område i taget: “Vi kommer inte att gå tillbaka till det gamla, utan gå mot det nya”.

Enligt Helsingfors ”Agendasta teoksi”-rapporten för FN är digitalisering en av de lösningar som kan ta städerna närmare de globala målen för hållbar utveckling. Även om vi fortfarande inte lever i den futuristiska teknikvärlden av sci-fi-filmer, används smarta, innovativa lösningar och funktionella e-tjänster redan i stor utsträckning runt om i världen. Begreppet “smart city” eller “smart stad” börjar så småningom att vara vardagsspråk.

Det statsägda företaget Forum Virium Helsinki, som är ett icke-vinstdrivande aktiebolag, ansvarar för Helsingfors innovationsutvecklingsarbete. I vår intervju diskuterade jag med företagets projektledare Maija Bergström om den smarta framtiden i Helsingfors. Fiskehamnen är det mest kända smarta området i Helsingfors, men snart kommer de att vara flera när smarta lösningar sprids till förorter.

 

Vad är en smart lösning?

”Smart city-lösningar betraktas som lösningar som använder digitalitet och data. Jag ser dock att de också bör inkludera innovativa tillvägagångssätt. Ibland är en innovation inte själva lösningen utan ett visst sätt att göra något”- Maija Bergström

Bergström berättar att Forum Viriums mål är att förstå hur olika områden kan fungera som en test- och utvecklingsmiljö för olika digitala lösningar och andra innovationer. ”Vi strävar efter att förstå vad invånarna behöver för att leva bekvämt och i enlighet med sina egna mål, men också vad staden behöver, till exempel genom digitalisering och miljömål”, säger Bergström. Enligt Bergström måste en intelligent lösning vara en som ger resursvishet inte bara när get gäller miljön utan också i fråga om invånarnas vardag. ”Smart city-lösningar betraktas som lösningar som använder digitalitet och data. Jag ser dock att de också bör inkludera innovativa tillvägagångssätt. Ibland är en innovation inte själva lösningen utan ett visst sätt att göra det”, reflekterar Bergström.

 

Bild 1. En vision av Fiskehamnen-projektet. Forum Virium Helsinki.

 

Är det lättare att bygga helt nya eller renovera gamla stadsdelar?

Det mest mediakända innovationsprojektet i Helsingfors är verkligen Smarta Fiskehamnen (”Fiksu Kalasatama”), där Bergström har gjort mycket arbete, särskilt med områdets invånare. Smarta Fiskehamns vision är att ge sina invånare “en timme mer på dagen” bland annat genom att erbjuda alla nödvändiga tjänster och arbetsplatser.

Fiskehamnen fungerar som ett modellområde för Helsingfors klimatmål där investeringar görs i hållbar utveckling, energibeteende och avfallshantering. Exempel på innovationer där är sensorer för soptunnor, som övervakar graden av sopfyllning och berättar när tunnorna behöver tömmas, eller avloppsrörssugning, genom vilket soporna sugs till avfallsstationen via underjordiska rör. Enligt Bergström satsar Forum Virium också i grön infrastruktur, såsom innovationer inom gröna väggar. En grön vägg är en byggd struktur som ökar ytan för växter i städer och på detta sätt ökar biodiversiteten och samtidigt gör staden mer grön. Samarbete med byggarna är mycket viktigt, säger Bergström.

”Det är intressant att se hur olika lösningar på blocknivå bildar en helhet”.

Bergström säger att nästa steg skulle vara att börja arbeta i Helsingfors förorter, bl.a. Malmgård, Malm och Böleområdet. Här är tillvägagångssättet annorlunda eftersom det är “snarare en partiell lösning än ett helt nytt övergripande system” enligt Bergström. Detta har inte gjorts i så stor skala tidigare och det innebär unika utmaningar för företaget. Om Smarta Fiskehamnen-projektet har kunnat skapa något nytt från början, måste renoveringsprojekten börja med befintliga strukturer. Det kan därför till exempel gälla renovering av en specifik byggnad som är av central betydelse. Bergström betonar att lösningarna är unika beroende på region och befolkningens och stadens behov.

Även ur ekonomisk synvinkel är de första stegen i ett innovationsprojekt de svåraste: ”Innovationer är ofta inte genast ekonomiskt lönsamma. Första gången är sällan lönande utan tvärtom. Lönsamheten kommer av att lära sig att upprepa och när processerna blir snabbare”, säger Bergström. Vad innovationer i förorter kommer att kosta är ännu inte känt.

 

Smart City Index 2020

”Helsingfors är precis av rätt storlek för att utveckla och testa innovationer” – Maija Bergström

Förra året rankades Helsingfors på andra plats i Smart City-indexet (Forum Virium 2020) över städer baserat på ekonomiska och tekniska data och invånarnas uppfattning om hur smart deras stad är.

På frågan vad som har bidragit till en så bra ranking i den globala jämförelsen svarar Bergström att Helsingfors är precis av rätt storlek för att utveckla och testa innovationer. Till exempel är nätverken och dialogen mellan staden, olika organisationer och invånare väl utvecklade. De nordiska länderna är också bra partner, eftersom vi har liknande behov och innovationerna kan utvecklas tillsammans.

 

Globala målen för hållbar utveckling och samarbete

Bild 2. Globala målen för hållbar utveckling. Valtiokonttori.

”Samarbete mellan städer är på ett sätt mer praktiskt än till exempel samarbete mellan stater. På detta sätt kan utmaningarna lösas konkret. ”- Maija Bergström

Av alla FN:s globala mål för hållbar utveckling sticker nr 9, 11, 13 och 17 (bild 2) mest ut i arbetet på Forum Virium. Bergström kommenterade det senare målet: ”Samarbete mellan städer är viktigt till exempel för att uppnå klimatmålet. På ett sätt är det mer praktiskt än till exempel samarbete mellan stater. På detta sätt kan utmaningarna lösas konkret. ” Bergström säger att samarbete mellan städer är intressant och givande eftersom lösningarna verkligen kan överföras från en stad till en annan. ”Jag vet att människor från utlandet anser att Finland har lyckats bra i samarbetet mellan städer. Det är ingen mening i att samma lösning uppfinns i olika städer, utan just så att alla kan fortsätta arbetet som andra redan har gjort ”, säger Bergström.

“Vi kommer inte att gå tillbaka till det gamla, utan gå mot det nya” – Maija Bergström

Bergström anser att förändringar i människans livsstil under coronapandemin är den största händelsen i digitalisering under en lång tid, kanske någonsin. Människor fick se sitt dagliga liv i ett nytt ljus: distansarbete, distansundervisning och behovet att lita på teknologi.  “Vi kommer inte att gå tillbaka till det gamla, utan gå mot det nya”, säger Bergström.

Bergström betonar den enorma betydelsen av saker som vi inte är medvetna om. “De senaste två åren har visat att det finns mycket vi inte kan förutsäga”. Det är viktigt att förstå vilken typ av potentiella framtider det finns. Därför kommer Forum Virium att börja göra mer framförhållningsarbete nu på våren. ”Vi utforskar vilka olika vägar som kan finnas. Det kunde vara mycket viktigt att jämföra dem”, säger Bergström.

 

Hur ser framtiden ut?

Forum Viriums vision är Helsingfors som den mest funktionella staden i världen. Detta är dock en komplex process som tar tid. ”Naturligtvis tror vi inte att ett projekt kommer att göra en revolution på stadsnivå”, skrattar Bergström. Här måste man ta ett steg i taget, och det är viktigt att lära sig på vägen.

Bergström hoppas att det kommer att finnas företag i Helsingfors som vågar utveckla såväl boendeorienterade lösningar som lösningar vilka också fungerar utanför Helsingfors. Klimatförändringen utgör ett stort behov av innovationer internationellt, och Helsingfors har alla förutsättningar för en sådan utveckling – utmärkta forskare, ansvarsfulla företag och motiverade studenter.

 

 

KÄLLOR:

BILD 1: https://fiksukalasatama.fi/en/kalasatama-becomes-the-smart-city-district-of-helsinki/

BILD 2: https://www.valtiokonttori.fi/sv/foreskrifter-och-instruktioner/forberedelse-till-statsforvaltningens-enhetliga-ansvarsrapportering/

Är växtbaserade drycker ett passande alternativ för komjölk?

Enligt Statens näringsdelegations näringsrekommendationer borde man i stället för kött och mjölk konsumera mer produkter från växtriket. Näringsrekommendationer säger också att man borde äta mer grönsaker, baljväxter, bär och frukter. Kunde växtbaserade drycker vara ett sätt att leva hälsosammare och samtidigt mer hållbart?

Olika växtbaserade mjölkdrycker

 

Luke-naturresursinstitutets specialforskare Merja Saarinen tog ställning till växtbaserade dryckers roll i hållbar produktion och konsumtion. Hon har forskat till exempel i matens miljöpåverkan och näringsvärde och hennes expertisområde är därtill exempelvis livscykelanalys och bioekonomiprodukternas hållbarhet.

Spelar växtbaserade drycker någon roll i hållbar produktion och konsumtion? “Rollen är oklar, det här är en bred fråga” berättar Saarinen. “Man kan bearbeta och redigera produktionskedjor, till exempel använda förnybar energi för att få avtryckets storlek att minska.” Vad påverkar också detta svar är att det fortfarande finns bara några forskningar om saken enligt Saarinen. Frågan är således omfattande, vilket gör det svårare att besvara den med bara “ja” eller “nej”.

Finns det hälsoeffekter?

Är växtbaserade drycker hälsosammare än komjölk? “Det beror mycket på vilken diet man betraktar” säger Saarinen och fortsätter “Om vi tittar på den finska dieten, där får vi för mycket mättat fett och växtbaserade drycker saknar detta fett.” Å andra sidan finns det ändå fettfri mjölk också och således är växtbaserade drycker inte de enda drycker som är fettfria.

Komjölk skiljer sig näringsmässigt från växtbaserade drycker. “Växtbaserade drycker innehåller inte så mycket mineralämne och protein som komjölk.” Varför får man så mycket av dessa ämnen beror enligt Saarinen på det att vi konsumerar så mycket mjölk och mjölkprodukter. Drycker kan också berikas med vitaminer vilket kunde kompensera det ringare näringsvärdet av växtbaserade drycker. Vid denna punkt lyfter Saarinen fram en fråga: “Måste vår kost vara sådan att den förutsätter användning av berikade livsmedel?”.

“Det verkar också finnas kost som är allsidig och balanserad och samtidigt har mindre miljöverkning än vad vår nuvarande kost har och kosten skulle kunna innehålla också mjölk och fisk” berättar Saarinen. Alltså skulle inte alla animaliska produkter behöva överges. Å andra sidan är världens matsystem komplicerat vilket gör det svårt att säga hur ett val påverkar någon annan del av systemet. “Om vår kost förändras mycket, i så fall blir vår matproduktion annorlunda. Det kan för sin del möjligtvis påverka utsläppen per enhet och på det viset miljöverkningarna.” “Därför är det ännu svårt att säga vilken miljöpåverkan det skulle ha om vi hade en annorlunda kost.” Hur delas verkningen mellan olika delar av maten t.ex. vilken roll de växtbaserade dryckerna spelar är svårt att säga på grund av denna komplexitet.

 

Växtbaserade drycker och miljön

När man pratar om maten måste man tänka på helheten. Förutom näringsaspekten hör också miljöaspekten till. Om det inte är möjligt att säga att växtbaserade drycker har någon speciell roll i hållbar konsumtion, skulle det vara intressant att veta om de har några för- och nackdelar. Saarinen berättar att vad många tror om växtbaserade dryckers miljöavtryck verkar vara sant: det finns vetenskapliga undersökningar som påstår att växtbaserade dryckers miljöavtryck är mindre än med komjölk per liter. Ett exempel på det är en undersökning av tillverkning av havredryck och komjölk på en svensk gård från Röös, Patel och Spångberg (2016) som visade stor potential för att sänka klimatpåverkan genom att producera havredryck istället för komjölk.

Men det finns ett villkor för att miljöavtrycket ska vara mindre: “Utsläppen från jordmån, koldioxid och förändring av deras mängd tas inte i beaktande inom livscykelanalys.” Varför det är beaktansvärt är på grund av hur komjölk och t.ex. havredryck produceras. “Koldioxid frigörs allmänt mer när man använder annuell odling jämfört med gräsvall” berättar Saarinen. Om jordens koldioxid minskar betyder det att gasen frigörs i luften och det kan påverka klimatförändringen.

Växtbaserade drycker använder just de här ettåriga växterna och sedan är kon ett av de få djuren som kan utnyttja vallen och de hjälper att bevara kolet i jorden genom att beta. “Jordens koldioxidlagers storlek beror ändå på många andra saker, till exempel växtföljd, jordart och skördnivå” säger Saarinen och fortsätter “Å andra sidan, efter att kon har ätit gräs producerar den metan som är en stark växthusgas.” Alltså om man beaktade förändringen av jordens koldioxidlager inom livscykelanalysen, kunde resultaten vara olika. Bedömningen är i alla fall inte enkel att göra och om man behöver ta hänsyn till jordens utsläpp är enligt Saarinen en annan fråga.

“Om vår kost förändras mycket, i så fall blir också vår matproduktion annorlunda. Det kan för sin del möjligtvis påverka utsläppen per enhet och på det viset miljöverkningen.”

 

Havre på åker

Är växtbaserade drycker miljömässigt så hållbara som möjligt?

Om miljöavtrycket av växtbaserade drycker inte är så klart som det kunde vara, finns det någonting man kunde göra för att göra produktionen mer hållbar? Här ställer Saarinen en fråga: “Behöver man egentligen dricka mjölk?” “Om vi vill ha mat med lägsta utsläpp och mat som är mest hållbar, är jag inte säker om drycker gjorda av säd är det bästa alternativet.” Växtbaserade drycker består mest av vatten och Saarinen undrar om det är mest hållbart att transportera och distribuera detta vatten.

Tidigare pratade vi om jordens kollager och dess förändring på grund av odling, och här betonar Saarinen att hur odling av säd påverkar jordens kollager beror mycket på växtföljden. Odlingen borde inte heller vara för ensidig. “Besprutning av åkrar medverkar till biodiversiteten på åkrar och också till biodiversiteten i deras omgivning” berättar Saarinen. Eftersom produktionskedjorna redan är mer optimerade, borde växtdrycksproducenterna möjligtvis fokusera sig mer på dessa frågor.

“Om vi vill ha mat med lägsta utsläpp och mat som är mest hållbar, är jag inte säker om drycker gjorda av säd är det bästa alternativet.”

 

Om man vill dricka växtbaserade drycker, vilken dryck borde man i så fall välja? “Du har ju sådana här lätta frågor”, skrattar Saarinen. Hon funderar en liten stund innan hon svarar. “Det beror på ur vilken synvinkel man ser på frågan – vad man värderar och om man tar hänsyn till näringsämnesinnehållet.” “Till exempel sojaböna är en importerad produkt och där kan man externalisera miljöverkningen av odling.” Om man vill undvika externalisering av miljöverkningarna kan man välja att dricka havredryck som tillverkas av inhemsk havre. På det sättet sker miljöpåverkan närmare.

För konsumenter är det inte alltid lätt att välja någonting som kostar mer pengar även om det skulle vara bättre för miljön. En orsak till att växtbaserade drycker är dyrare än komjölk är det att mjölkproduktionen får stöd genom EU:s gemensamma jordbrukspolitik och det leder till lägre priser på komjölk. Samtidigt vill EU minska sitt växthusgasavtryck med 40%. Vad tycker Saarinen om det här stödet? “Stödens syfte är att upprätthålla jordbruksproduktionen i Finland, vilket är viktigt, men vi borde också fokusera på att diversifiera produktionen” Hon konstaterar ändå att förändringen inte är lätt att genomföra och det sker inte snabbt.

Sammanfattningsvis finns det inget klart svar på frågan “är växtbaserade drycker ett lämpligt alternativ för komjölk?”. Ur vetenskaplig synvinkel finns det inte tillräckligt med forskning om temat för att ge ett entydigt svar, och Saarinen funderar om det är alls möjligt att komma på ett svar eftersom vårt matsystem är så stort och komplicerat – många saker är länkade med och påverkar varandra kontinuerligt. Växtbaserade dryckers roll i hållbar konsumtion och produktion är alltså fortfarande oklar. Men det finns hopp: LUKE har ett pågående projekt som handlar om bland annat komjölk och växtbaserade drycker och Saarinen hoppas att när projektet blir färdigt kan forskarna ha någonting av större vikt att säga.

 

 

Källor:

EU. (9.4.2021). 2030 climate & energy framework. Hämtat från https://ec.europa.eu/clima/policies/strategies/2030_en

Ruokavirasto. (22.5.2020). Närings- och matrekommendationer:vuxna. Hämtat från https://www.ruokavirasto.fi/sv/teman/halsoframjande-kost/narings–och-matrekommendationer/vuxna/

Ruokavirasto. (21.3.2021). Statens näringsdelgation. Hämtat från https://www.ruokavirasto.fi/sv/teman/halsoframjande-kost/statens-naringsdelegation/

Röös, E., Patel, M., & Spångberg, J. (2016). Producing oat drink or cow’s milk on a Swedish farm — Environmental impacts considering the service of grazing, the opportunity cost of land and the demand for beef and protein. Agricultural Systems, 142, 23–32. https://doi.org/10.1016/j.agsy.2015.11.002

THL. (11.1.2019). Elintavat ja ravitsemus: työikäiset. Hämtat från https://thl.fi/fi/web/elintavat-ja-ravitsemus/ravitsemus/suomalaisten-ravitsemus-ja-ruokailu/tyoikaiset

THL. (9.1.2019). Tiedote: Aikuisten ruokavalio on kaukana suositeltavasta. Hämtat från https://thl.fi/fi/-/aikuisten-ruokavalio-on-kaukana-suositeltavasta

Bilder:

https://media02.stockfood.com/largepreviews/MzUzNzQwNjU5/11410989-Various-types-of-vegan-milks-in-glasses-with-their-ingredients-oat-milk-coconut-milk-almond-milk-and-rice-milk.jpg

https://p2.piqsels.com/preview/51/383/775/oats-oat-field-arable-cereals.jpg