Tre olika miljöaktörer ger sin syn på hållbar utveckling. Vera Kauppinen är kampanjkoordinator på kampanjen för ett kolfritt Finland, ”Hiilivapaa Suomi”. Annika Lindblom är generalsekreterare på Finlands kommission för hållbar utveckling vid Miljöministeriet. Den tredje personen är en anonym miljöaktivist, som har både organiserat och deltagit i klimataktivism.

1. Hur förstår ni, eller hur förstår den aktör som ni representerar ’hållbar utveckling’ som ett begrepp?

Vera Kauppinen anser att det är en komplicerad fråga. Hon säger att det här begrepp är inte ens så klart, hållbar utveckling är en av de begrepp eller termer vilka är bestämd på så olika sätt, tycker hon. Kauppinen förstår att hållbar utveckling är verksamhet vilken tar i beaktande de gränserna av miljöbarkraft, men också de sociala och de ekonomiska synvinklarna så att de alla tre aspekter är hållbara. Men hon fortsätter att kanske så att miljö och dessa gränser ska bestämma gränser för all aktion och alla andra ska anpassa sig i de gränserna. Kauppinen tycker att eftersom hon inte har intensivt deltagit på Finlands Jordens Vänners verksamhet (Hiilivapaa Suomi-kampanj är en autonomisk del av Finlands Jordens Vänners verksamhet), är hon inte så säkert på organisationens linje. Ändå tror hon att organisationens synvinkel kan vara lika som hennes synvinkel eller mer kritisk. Att vara kritisk betyder här att om man bara dryftar begreppet lite noggrannare kan man märka att de verksamheter under hållbar utvecklings paraply, är inte alla äkta hållbara.

 Annika Lindblom anser att hållbar utveckling är en av de centrala samhällspolitiska mål och en process. Hon anser att även om man har tragglat om det begrepp eller term, är det inte tillräckligt förstått. Lindblom tycker att när man diskuterar om hållbar utveckling måste man lägga märke till en balans av ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet och deras bindande verkan. Hon tycker att det betyder att man måste kolla dessa saker ihop och hitta synergier. Hon också anser att även om det inte har varit så alltid, alla de aspekter funktioner parallell mot ett mål. Istället att skilja ekonomiskpolitisk, socialpolitisk och miljöpolitik måste synergier upptäckas, påstår Lindblom. Men hon också framhäver att det finns intressekollisioner eller ’trade-offs’ mellan dessa aspekter. Lindblom påpekar också att där finns en annan central aspekt av hållbar utveckling; dess global karaktär vilken betyder att hållbar utveckling inte kan hända utan att man alltid tänker om verksamheters globala inverkan. Hon förklarar att någon verksamhet kan vara hållbart på nationell nivå men att dess externa effekter kan vara negativa antingen på miljös eller social nivå, även på ekonomisk synvinkel. Då tycker Lindblom att man inte talar om ’hållbar utveckling’ utan om något helt annat.

Miljöaktivist säger att han ser begreppet komma igen från nutidens kontext och att det anknyter i hållbar ekonomisk utveckling, och general i hur ekonomi kan operera hållbart vid nutidens föränderliga strukturer, särskilt när man tänker på miljöbarkraft. Han anser att hållbarhet är först och främst ett tal om ekologiskt hållbar kapitalism och sociala verksamheter, vilket försöker att ingripa dess orättvisa så att hålla kapitalismens basstruktur förvarad.

2. Vad tycker ni att är det allmänsätt att förstå ’hållbar utveckling’?

 Kauppinen finner att när man talar om hållbar utveckling, menar man att tre dimensioner (ekologiska, ekonomiska, sociala) ska vara passad ihop. Men hon tycker att även om man talar om det, förstår människor inte tillräckligt vad det betyder att passa in alla verksamheter vid gränser av miljön och att det skulle kräva   ganska stora och breda förändringar i den här samhällsystem.

Lindblom anser att det finns två platser av feltolkningar. En av dem är traditionellt i vilken man förstår hållbar utveckling som en miljöpolitik (dvs. att hållbarhet ligger vid sidan om utveckling). Hon påstår att i engelska är det mera fyndig, eftersom man talar om ’sustainability’ och ’sustainable development’ som är förstått mera vidsträckta. Hon anser att även om man har jobbat hårt att befrämja vidsträckt förståelse om hållbar utveckling, det finns människor som inte alldeles förstår det. Men hon lägger till att efter den godkännande i 2015 av Agenda 2030 märkte hon att hållbar utveckling var uppfattad en del av utvecklingspolitik. Lindblom tycker att särskilt för de som kommer från utvecklingsbransch har haft utmaningar att förstå att man måste därtill fattigdom behandla ekologiska och ekonomiska frågor.

 Miljöaktivisten undrar vilka aktörer har makt att bestämma ’hållbar utveckling’ som begreppet. Han spekulerar att kanske det just återgår till att hur den saken har behandlat inom ramen för internationella institutioner, offentlig förvaltning och sambandade organisationer. Dessa aktörer har intresse för att konservera och fortsätta existens av nutidens strukturer, dvs. de har makt att bestämma begrepp, förklarar han. Miljöaktivisten tycker att hållbar utveckling [som begreppet] kunde ha varit mera radikal eller mera   sökande av olika världar, om de radikala förståelse hade möjligheter att spridas. Men i nutidens bestämningskampår det dominerande sätt att förstå termen har uppnått en dominerande ställning, tycker han.

3. Hur hoppas ni att begreppet ska vara förstått och varför?

Kauppinen anser att det är omöjligt att uppnå ett samförstånd om ett begrepp så abstrakta som det här är.  Det är svårt eftersom olika aktörer förstår det på olikt sätt. Men man kan se att begreppet har varit nödvändigt eftersom man har börjat att tänka på hållbarhet genom olika dimensioner, tycker hon. Kauppinen önskar att miljön ska vara den vilken sätter gränser till allt, sociala och ekonomiska aspekter hållbart kommer sedan, eftersom utan miljö finns det ingen social och ekonomisk hållbarhet.

 Lindblom hoppas att begreppet ska vara förstått att vara en överlevnadsstrategi av finländare, européer och generellt världens folk. Lindblom tycker att på sätt och vis kan agenda 2030 aktionsprogram vara förstått att vara en kompas för världens stater och andra aktörer. Hon anser att det ska vara viktig om man förstått hållbar utveckling att betyda, på mellanlånga eller långa tidperioden, att möjliggöra livet för människor i stabilt och ekonomiskt förmöget samhälle i gränser av den här planeten. Lindblom anser att förutnämnd ska behöva några uppoffringar, men till sist är det en överlevnadsstrategi och därför ett centralt samhällspolitiskt mål.

 Miljöaktivist önskar att termen skulle vara förstått mycket bredare än bara i ramen av nutidens ekonomisk-politisk systemen. Han menar att inte liksom bara hur i nutidens samhällsystem man kan finjustera några saker mera hållbara. Aktivisten anser att det inte skulle vara centralt hur det har varit hittills, utan att börja med hurdana äkta behov folk har och hurdant är miljöns härdighet i verklighet. Grund av det skulle man börja tänka på dessa sociala lösningar och sedan kunde man förverkliga dessa behov, tycker han. Miljöaktivisten tycker att för tillfället är den tänk av grön (ekonomisk) tillväxt på dominerande position i miljörörelse och allmänt i samhälle. Han tillägger att även politiska partier försöker lösningar från ’grön socialdemokrati’ eller de talar om ’grön återuppbyggning’. Det problemet med detta tal är att de är anpassad i den ursprungligt sätt att förstå hållbar utveckling, vilken inte ska frigör sig från den grundande ekonomisk struktur, förklarar han. Han anser att den dominerande sätt att förstå begreppet har inte varit riktig utmanad även om man kan se att det tal om ekonomiskt system har förändrat förra decennium.  Förre har det inte varit så vanlig att prata om kapitalism eller socialism eller någon annan ideologi så rakt än nu. Men han understryker att även om olika kritik kommer igen mot hållbar utveckling som ett begrepp, är den kritiken likadant som det var mot globalisering på 2000-talet och ska inte framhäva nödvändiga strukturella förändringar.

Artikeln baserar sig på telefonintervjuer vilka har varit översätt från finska till svenska.

• Jara Kollei, samhälle i förändring-program, Helsingfors universitet