Som alla omvälvande projekt har digitaliseringen på Soc&kom stött på mångahanda praktiska utmaningar, men den största och överhängande av dessa har ändå varit att digitalisering är en process som händer överallt och ingenstans. Framgångar och bakslag sker isolerat från varandra, och inte som en del av en systematisk förändring. Att koordinera helheten är också svårt när det inte är någons huvuduppgift; med andra ord behövs någon som ansvarar för digitaliseringssatsningar.
På Soc&kom är denna någon harry Lunabba, åtminstone vad rör det nya målet för Kandidatprogrammet i samhällsvetenskapers Digisprång. Lunabba är lektor i socialt arbete och socialpolitik, och under 2019 och våren 2020 har enheten allokerat en del av hans arbetstid till att framställa en sk. titta-in-kurs (tutustumiskurssi) i samhällsvetenskaper. Harry har också egna ambitioner på att koordinera ett nätverk av digi-entusiastiska lärare inom huset.
“Man kunde kontextualisera det [min nuvarande anställning] med att vi försökte hitta en sådan här person utifrån men att det visade sig svårt. Vi tog alltså det andra valet, vilket var att frigöra tid internt”, säger Lunabba. Han understrycker att tanken här inte är att starta ett till enskilt projekt, utan i stället att fråga sig vad digitalisering kan medföra för mervärde i det pedagogiska arbetet på universitetet. “I det här perspektivet är titta in-kursen bara en front för digitaliseringen.”
Inom dessa ramar berättar Lunabba att han framförallt försöker skapa sådant material som stöder personalen i att få in digitalisering i sin egen undervisning. Som exempel nämner han sin egen podcast-baserade kurs från föregående år, de många olika inslagen av att strömma eller banda in föreläsningar, användningen av animationer samt magisterprogrammets globala kurs Governing Online Communication som tack vare sin digitala uppbygnad är oberoende av geografiska realiteter.
“Sist men inte minst ser vi ju den här titta-in-kursen som något jättespännande i sig självt”, fortsätter Lunabba. “Den har ett marknadsföringsvärde, men erbjuder också på ett genuint sätt en möjlighet för personer som inte ännu är inskrivna att delta i universitetets verksamhet.” Han förklarar att husets digiarbetsgrupp har tänkt sig att titta-in-kursen ska vara en ca två studiepoängs kurs som både ska ge inblick i Soc&kom och samtidigt fungera som en introduktionskurs för social- och samhällsvetenskaper. Kursen kommer att redogöra för olika samhällsvetenskapliga traditioner, begrepp, teorier och förståelsemodeller.
I skrivande stund är årets tidtabeller ännu halvflytande, men preliminärt är målet att banda in under sommaren och sköta klipp och produktion under hösten, säger Lunabba. “Det här är en slags piloteringsverksamhet rörande produktionen av digitalt undervisningsmaterial, och det är väldigt viktigt att det inte blir en engångsföreteelse. Vi måste tänka på den digitala infrastrukturen och om vi måste göra nyrekryteringar som stöder digitalisering i framtiden. Personligen ser jag ett framtida behov av in-house producentresurser, särskilt slut- och postproduktionen, så att pedagogerna kan fokusera på innehållet.”
Slutligen återkommer Lunabba till att projekt som detta inte betyder att pedagoger inte behöver lära sig att använda digitala verktyg, men att de inte ska behöva kunna använda dem på professionell nivå. “Det är inte bara mediebolag som behöver produktionsresurser. Dessa behövs på enhetsnivå”, fastslår Lunabba. “Det här är inte en fråga om att tävla med mediabolag, utan om att fundera om vi i framtiden måste ha dessa resurser. Det har redan varit mycket helt annat att arbeta tillsammans med [titta-in-kursens producent] John.”