Nya mål för digitaliseringen: utvecklingen 2017–19

Universitetets Digiloikka-projekt anlände till Soc&kom redan under den första finansieringsrundan 2017 då medel delades ut för digitaliserandet av inledningskursen inom Biämneshelheten i ledarskap (Johtamisen sivuainekokonaisuus). 2018, i den andra finansieringsrundan, finansierades å sin sida enhetens båda undervisningsprogram: kandidat- respektive magisterprogrammet i samhällsvetenskaper.

I kandidatprogrammet ursprungliga Digiloikka-ansökan var målet att digitalisera två introduktionskurser inom socialt arbete och socialpolitik. Dessa skulle också i det långa loppet fungera som en ansökningslinje till Soc&kom. Projektet gick på flera stötestenar redan under sin första vår. Problemen föll i allmänhet i en av tre olika kategorier: praktiska, juridiska eller institutionella.

Den första av dessa var huvudsakligen en fråga om tidsbrist: i och med förvaltningsreformen, Stora hjulet och andra pågående projekt var det mycket att stå i för var och en, och väldigt få hade tid och intresse att förkovra sig i nya och oprövade metoder. Att hitta information om vad det finns för digitala verktyg tar redan sin beskärda tid, för att inte ens tala om att lära sig hur de fungerar och hur de kunde tillämpas i ens egen undervisning. Vidare fanns det många olika idéer om vad digitalisering betyder och hur det bäst skulle lösas.

De juridiska problemen kretsade till stor del kring upphovsrätt, men också kring det faktum att det inte fanns några standarder för bl.a. kontrakt och ersättningar för gästföreläsare. Inga standarder för detta finns på universitetsnivå. Här stötte även planerna på att använde de digitala kurserna som antagningsrutt på utmaningar, i och med att det inte ännu finns något pålitligt sätt att säkertställa identiteten på fjärrsökande.

Sist men inte minst fanns det inte riktigt något institutionellt stöd för digitalisering inom enheten. Digiarbetsgruppen hade just påbörjat sitt arbete, och digitalisering var inte ännu ett allmänt diskussionsämne. Fastän många entusiastiska lärare jobbade med enskilda personliga digitaliseringsprojekt var det svårt att få den stora massan av personal intresserad.

Samtidigt skedde det många framgångar inom enheten. Det ordnades flera korta ”digi after lunch”-evenemang där nya verktyg och erfarenheter med digitalisering presenterades, som snabbt blev populära bland personalen. Marknadsförings- och rekryteringsprojekt som Soc&kom360 och enhetens nya presentationsvideor involverade både personal och studerande, och visade hur digitala verktyg kan brygga många olika syften samtidigt. Framgångarna med magisterprogrammets Digisprång gjorde även andra lärare intresserade av interaktiva fjärrföreläsningar, vilka prövades på i samarbete med universitet annanstans i Norden och världen. Sist men inte minst gav enhetens digiarbetsgrupp riktning till utvecklingen genom att börja utforma en konkret vision och strategi för digitaliseringsarbetet.

Den viktigaste insikten som alla de varierade mot- och framgångarna gav var dock att digitalisering är en process som måste börja inifrån enheten. Personalen måste vara engagerad och inspirerad, och för att de ska bli detta behövs det stöd från institutionens sida.

Att detta stöd saknades då Digiloikka-projektet infördes på Soc&kom är en av orsakerna till varför det under 2018 blivit relevant att justera projektets mål. Som resultat av årets erfarenheten valdes det att i stället rikta resurserna på att producera en helt ny, helt digital kurs. Detta fick formen av en titta-in-kurs (från fi. kurkistus- eller, numera, tutustumiskurssi) som kombinerar lärdomarna från projektet: det har allokerats nog med tid och resurser; kursen utnyttjar digitala produkter och verktyg; kursen engagerar personalen brett och uppfyller flera funktioner, från marknadsföring till vetenskapskommunikation och rekrytering. Kursen har getts namnet Samhällsvetenskapernas förunderliga värld, och kommer att vara klar tills våren 2020. Mer om kursen kan man läsa på blogs.helsinki.fi/titta-in och på denna blogg.

Samtidigt kommer allokeringen av personal för digitalisering att bättre möjliggöra spridandet av information och bildandet av nätverk bland intresserade lärare. Hoppet är att dessa lärare ska kunna fungera som föregångare, försökskaniner, samt stöd och inspiration för sina kolleger, och att digitalisering på detta sätt ska kunna komma igång från gräsrotsnivå. Digitaliseringen har redan slagit rot på Soc&kom, frågan är vad som växer fram under vårens lopp!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *