Nordiska språk, nordisk litteratur och svensk översättning vid Helsingfors universitet
Bästa nordist,
Hjärtligt välkommen att fira doktorandföreningen Nordok som fyller 25 år i år! Evenemanget äger rum den 5 december kl. 16–18 i femte våningens kafferum i Forsthuset. Programmet inleds med en skål och välkomsthälsning, och klockan 17 blir det program med nordiskt tema. I övrigt är det fri samvaro med tårtkaffe, bubbel och småtugg.
OSA senast 27.11: https://forms.gle/RH47bZg58kFqAZxm8
Välkomna på seminariet Den finlandssvenske modernismes relationer til den øvrige nordiske poesi 5–6 oktober 2023!
Hvordan er forbindelserne og relationerne mellem den finlandssvenske lyrik og de øvrige nordiske lande?
Der er bred enighed om at den i nordisksammenhæng meget tidlige finlandssvenske modernisme har været enormt indflydelsesrig, særligt når vi kigger på Edith Södergran og hendes universalmodernistiske visioner. Den traditions udstrækning og indflydelse vil vi gerne belyse. Det efterlader samtidig en del spørgsmål om i hvor høj grad andre tidlige finlandssvenske modernister, som Elmer Diktonius og Gunnar Björling, har efterladt sig spor op gennem den nordiske lyriktradition – og hvordan de spor lyder
og ser ud? Det efterlader også spørgsmål om lyrikkens form, fx den ikke så jeg-dominerede modernisme, så hvordan er det med andre
modernistiske udtryk i den finlandssvenske lyrik? Vi ønsker med dette seminar at undersøge om de forskellige modernismeforståelser i Norden kan perspektivere værker på tværs af landegrænserne og om der er noget, der er
blevet overset eller særligt stærkt traderet i de enkelte lande. Det handler for såvidt om traditioner, men også om samtidigheder. Ser fx økokritikken anderledes ud og hvad med de feministiske bevægelser i Norden i 60-70’erne, ses de i poesien, og hvad med de store forskelle på sproglige magthierarkier og mono- og flerkulturelle spørgsmål?
Seminaret stiller i sin helhed spørgsmålet om, hvor og hvordan vi konkret kan se indflydelsen fra den finlandssvenske lyrik i den nordiske poesi, hvordan traditionen folder sig ud op gennem tiden, og om der i samtiden er lignende relationer og forbindelser i norden.
Program: NorLyrseminaret
Arrangör: Claus Madsen, Nordisk litteratur (Helsingfors universitet)
I detta inlägg finns lite information om terminsstarten på Nordica inför läsåret 2023-24.
Orienteringsveckan för våra nya studerande är slut. Det har varit en givande vecka där vi har fått träffa många fina studerande, välkommen till Nordica! Materialet från veckan finns på Moodle-området Nordicastudentinfo.
Vi har en ny lärare i norska språket och litteraturen, Ana Stanićević. Det är fint att vi har en heltidsanställd lärare i norska och norsk litteratur, hjärtligt välkommen!
Som områdesansvarig i nordiska språk fortsätter Jannika Lassus och som områdesansvarig i nordisk litteratur Kristina Malmio. Kontakta oss om det är något du undrar över som berör undervisningen och forskningen i nordiska språk eller nordisk litteratur vid Helsingfors universitet. Du hittar all kontaktinformation i universitetets personalkatalog.
Om du är student är det bra att följa med e-posten (listan nordica-studenter) och vårt konto Nordica Helsingfors på Facebook och Instagram för att få höra om allt som händer på Nordica . Dessutom rekommenderar vi att du följer ämnesföreningarna Saga och Lycksalighetens ö i sociala medier för aktuell information om deras verksamhet.
Period 1 börjar den 4 september. Notera att det ordnas både inskription och öppningskarneval den 4 september, så det är ingen undervisning den eftermiddagen.
Kursanmälningarna görs i Sisu. Om anmälan har stängt kan du höra dig för om en ledig plats i gruppen genom att kontakta läraren. Om du har glömt hur Sisu fungerar, läs instruktionerna. Notera också att alla prestationssätt inte erbjuds varje läsår.
Lycka till med terminsstarten, både äldre och nya studerande och kolleger!
Nordok är en icke-registrerad förening för Nordicas doktorander. Föreningen grundades år 1998 med det primära syftet att “driva doktorandernas intressen vid institutionen och arrangera sociala evenemang”. I dag satsar Nordok på att ordna verksamhet som ger konkret stöd i doktorandernas vardag.
Sedan början av år 2022 har Nordok bjudit in både doktorander och personal till gemensamma skrivpass varje torsdagsförmiddag i personalens kafferum på femte våningen i Forsthuset. Målet med de gemensamma skrivpassen är att erbjuda utrymme för skrivande, sporra till fokuserat arbete och hjälpa varandra att ställa realistiska mål. Skrivpassen inleds med en gemensam kaffestund som efterföljs av två eller flera skrivpass (vanligen á 45 minuter). Efter skrivpassen går vi på gemensam lunch.
Den sista dagen i maj samlades nio taggade nordikaner på Salutorget för att åka ut på en heldagsskrivretreat på ön Lonna. Under dagen varvades koncentrerade skrivpass med frukost, lunch och kaffe och avslutades med en gemensam våffelmåltid. Majoriteten av deltagarna stannade dessutom kvar och njöt av bastu och dopp i det uppfriskande havet.
Under hösten fortsätter Nordok med regelbundna skrivträffar varje torsdag. Under den första torsdagen i månaden inleds skrivträffen med knytkalasbrunch i kafferummet. Utöver skrivträffar ordnar föreningen även övriga gemensamma arbetssessioner där doktorander kan jämföra tankegångar och få kollegialt stöd och uppmuntran när det gäller till exempel uppdateringar av olika forskningsprofiler så som Thessa och Tuhat samt sitt akademiska CV. Nordok vill naturligtvis också se till att det finns en social samvaro mellan doktoranderna och ordnar också afterwork och fikastunder för att fira olika små eller stora bemärkelsedagar. Höstens stora händelse blir i år Nordoks 25-års jubileum som vi kommer att fira den 5 december!
Om du vill ha information om Nordoks verksamhet ska du prenumerera på epostlistan nordica-nordok@helsinki.fi (se instruktioner på Helsingfors universitets webbplats). Vi meddelar också om aktuella evenemang, lunchträffar och så vidare i en intern Whatsappgrupp (ta kontakt med styrelsen för att ansluta dig till gruppen). Om du vill komma med i styrelsen är du välkommen på vårt följande möte 14.9 kl. 12.00 (träff i Nordicas korridor).
Styrelsens sammansättning
Maria Andersson-Koski (ordförande)
Carina Frondén (sekreterare)
Hilda Forss
Sara Rönnqvist
Markus Söderman
Kaneli Kabrell
Lotta Westerlund
(Text och bilder: Nordok/Maria Andersson-Koski)
Hur använder danska talare ett ord som fuck? Vilka skillnader finns det mellan engelskt what och isländskt ha i isländska samtal? Varför förekommer så många engelska ord i värderingar i finlandssvenska poddar? På vilka språk svär man i finlandssvenska poddar?
Torsdagen den 17 augusti 2023 hölls en öppen workshop där dessa, och många andra, frågor diskuterades. Workshoppen arrangerades av PLIS-nätverket, som är ett nätverk där vi forskar i pragmatiska lån i nordiska språk (pragmaticborrowing.info). De lokala arrangörerna var Martina Huhtamäki och Minna Levälahti från finskugriska och nordiska avdelningen samt Elizabeth Peterson från avdelningen för språk. Deltagarna i nätverket kommer från Helsingfors universitet samt från Island, Danmark och Norge.
Under workshoppen berättade även språkvårdare Anna Maria Gustafsson från Institutet för de inhemska språken om hur engelska behandlas av språkvården. Hon delade också med sig av sina iakttagelser av engelska inslag i studentprov i modersmålet svenska som hon stött på i egenskap av censor i studentexamensnämnden.
Dagen avslutades med en paneldebatt om lingvistiska lån med experter med olika teoretiska och metodologiska infallsvinklar samt olika språk i fokus: Gisle Andersen, Norges handelshøyskole, Jan Lindström och Eeva Sippola, Helsingfors universitet samt Eline Zenner, Leuvens universitet.
Sedan början av 2021 bär Helsingfors universitet och Jyväskylä universitet delat ansvar för forskning i finlandssvenskt teckenspråk (läs mer om forskningsansvaret t.ex. i Språkbruk). Som en del av ansvaret arrangerade Helsingfors universitet symposiet Med rätt att teckna (3–4.11.2022), i samarbete med föreningen Finlandssvenska teckenspråkiga rf. Det två dagar långa symposiet besöktes av sammanlagt omkring 100 deltagare och i efterhand fick evenemanget särskilt beröm för sitt mångsidiga program och för den varma stämningen som rådde under dagarna.
Med på symposiet fanns också tretton kursdeltagare från Nordicas specialkurs Finlandssvenskt teckenspråk som gick höstterminen 2022. Nedan reflekterar kursdeltagarna Sofia Ahläng och Wilma Jensén kring intryck från såväl kursen som symposiet.
Något av det första jag fick lära mig om teckenspråk som barn var att det är ”jättepraktiskt, eftersom alla döva i hela världen har samma språk”. Detta berättade alltså min lärare för mig och min klass när vi var typ 9 år. När jag började kursen i finlandssvenskt teckenspråk vid Helsingfors universitet hade jag visserligen förstått att det där med ett enda gemensamt språk inte var sant, men mycket bättre än så var det inte. Jag antog att det svenska och det finlandssvenska teckenspråket skulle vara i princip samma språk, och att det finska och det finlandssvenska teckenspråket skulle vara totalt olika. Precis som de talade språken. Jag antog också att ett tecknat språk alltid motsvarar ett specifikt talat språk. Alltså utgick jag från att ett tecknat språk följer det talade språkets grammatik och ordföljd. Så fel man kan ha!
Det finlandssvenska teckenspråket är ett helt eget språk med en egen struktur. Döva personer som lär sig skriva och läsa svenska lär sig ett främmande språk, oavsett om det är familjens modersmål eller inte. Och i motsats till svenska och finska är det finlandssvenska, finska och svenska teckenspråken nära besläktade språk. Kursen har också gett mig andra insikter, såsom att teckenspråk utnyttjar element som talade språk överhuvudtaget inte kan utnyttja, som till exempel utrymme. Jag hade till exempel aldrig tänkt på att det kan spela en så stor roll hur ett rum är uppbyggt och vilka kläder man har på sig, i och med att det påverkar synligheten. Och tidigare förstod jag inte ens att munrörelser är en del av språket.
Det är någonting med den grundläggande förståelsen för teckenspråk som är helt snedvriden bland den hörande befolkningen, åtminstone var den det för mig. Omedvetet antog jag nog att någon har hittat på teckenspråk för att en hörande och en döv person ska kunna kommunicera. Jag tänkte inte på tecknade språk som något som skapas döva personer emellan. På något sätt antog jag nog alltid att det måste finnas en hörande med i ekvationen för att döva personer ens ska behöva uttrycka sig, dövsamhällen existerade knappt i min verklighetsbild. Kursen har med andra ord varit otroligt ögonöppnande.
Mycket har hänt under de senaste åren då det kommer till forskning om finlandssvenskt teckenspråk. Under två dagar, 3–4 november, fick vi kursdeltagare och många fler, ta del av en historisk händelse. För allra första gången ordnades ett forskningssymposium med och på finlandssvenskt teckenspråk. Under de här två dagarna presenterades den mest aktuella forskningen, och bilden av hur mycket som hänt under de senaste tjugo åren blev allt tydligare. Symposiet bjöd oss på många intressanta presentationer och insikter. Allt från den krokiga vägen man måste gå för att bli en finlandssvensk teckenspråkstolk till hur den finlandssvenska teckenspråksgemenskapen såg ut redan på 1800- och 1900-talet. Men också hur man i dag står inför utmaningar att hålla ihop gemenskapen då språkbrukarna till antalet är få och det geografiska området är stort.
Utöver en insyn i forskningen gav symposiet dessutom en inblick i de finlandssvenska teckenspråkigas liv. Hur livet ser ut i praktiken gällande bland annat modersmålsundervisning, tolkbehov och kulturupplevelser. Bland de drygt tjugo föredragshållarna hittade vi riktiga eldsjälar som varje dag jobbar för de finlandssvenska teckenspråkigas rättigheter och revitaliseringen av språket.
Hur viktigt tolk- och översättningsarbetet är för samhället är inget att sticka under stol med. Under hela symposiet jobbade tre tolkar intensivt och utan dem hade arrangemanget varit omöjligt att genomföra. Också under den pågående kursens gång har vi fått ta del av riktigt välfungerande men också mindre fungerande tolksituationer. Vid tre av fyra kurstillfällen har den gästande föreläsaren haft laglig rätt till tolk men ändå inte fått någon. Beskedet har alla gånger kommit i sista minuten vilket tvingat fram snabba schemaändringar och tillfälliga lösningar på kursen. Endast en gång av fyra har tolkbeställningen fungerat problemfritt på en kurs som varit planerad i flera månader. För om tolken får förhinder är det inte bara så där att hitta en ersättare, och den som lider i slutändan är den teckenspråkiga som blir utan tolk.
Nu när jag efter symposiet reflekterar över alla intryck jag tog in så är det en specifik händelse som etsat sig fast i mitt minne.
När föredragshållaren ställde frågan räckte uppskattningsvis hälften av alla i rummet upp en hand. Om jag får göra en vild gissning så var majoriteten av dem döva. Det komiska i situationen är att varenda person i salen använde sig av tolk i just den stunden. Att tolksituationen var så osynlig för så många är ju verkligen ironiskt då teckenspråk är ett så visuellt språk. Samtidigt som det här så väl beskriver de teckenspråkigas situation.
Dagligen kämpar de finlandssvenska teckenspråkiga för sina språkliga rättigheter i ett samhälle anpassat efter den hörande befolkningen. Det värsta är kanske inte att hörande har fel gällande vissa saker, utan att man är mer eller mindre omedveten om de finlandssvenska teckenspråkigas existens, de olika språken och dövsamhället. Vid närmare eftertanke var kursen i finlandssvenskt teckenspråk vid Helsingfors universitet, i kombination med symposiet, kanske inte bara ögonöppnande utan också en käftsmäll.
Sofia Ahläng och Wilma Jensén är studerande på magisterprogrammet i nordiska språk. Maria Andersson-Koski ansvarar för inlägget i sin helhet.
Måndagen 21. november 2022
Helsingsfors universitet, Porthania, Suomen laki
14:00 Välkomna v/ Prefekt, universitetslektor Terhi Ainiala
och symposiets arrangörer, prof.em. Úlfar Bragason &
universitetslektor Reynir Þór Eggertsson
14:10–15:40 Agnes Arnórsdóttir, docent, Aarhus universitet
Kvinder og klerke. Nogle reflektioner over den religiøse middelalderkultur i et kønsperspektiv
Auður Magnúsdóttir, docent, Göteborgs universitet
Den dolda vänskapen. Kvinnliga vänner i den fornnordiska litteraturen
Agneta Ney, docent, Uppsala universitet
Vapen och verbalt vett. Om hjältemyt och manligt ideal
15.40–16.00 Kaffepause
16.00–16.30 Ana Stanićević, doctorand i kulturvitenskap, Islands universitet
Páll Óskar – det islandske homoikonet
16.30 Diskussion/konklusion, prof.em. Úlfar Bragason
17.00 Páll Óskar Hjálmtýsson sångartist och Ásgeir Jón Ásgeirsson gitarist
Stöttet av Helsingfors universitet, Samarbetsnämnen för Nordenundervisning i utlandet, Islands Ambassade i Finland, Letterstedtska föreningen och Brim Seafood
Alla välkomna!
Fredagen den 14 oktober 2022 höll Hanna Lehti-Eklund sin avskedsföreläsning ”Flerspråkighet, språkbruk och språkinlärning i Finland i ett historiskt perspektiv” inför en fullspäckad sal i Forsthuset. Föreläsningen bjöd på insiktsfulla reflektioner kring språkinlärningsprocesser och flerspråkighet utifrån en stimulerande dialog mellan dåtid och nutid. Genom välvalda exempel och genomtänkta kopplingar mellan historiska texter och aktuell språkvetenskaplig forskning reflekterade Hanna på ett mångsidigt sätt kring hur komplext och mångfacetterat det kan vara att lära sig ett nytt språk och vilken kreativ kraft som uppstår när språk möts.
Föreläsningen erbjöd träffsäkra och ställvis underhållande exempel på att det krävs många kommunikativa situationer och mycket tankeverksamhet för att knäcka koden i ett nytt språk. Vi påmindes om att den receptiva flerspråkigheten under medeltiden verkar ha varit mer okomplicerad fram till standardiseringen av språken som användes, och att det var vanligt med kodväxling av funktionella och kommunikativa orsaker redan på 1600-talet. Överlag verkar det gå att i historiska texter finna samma slags utmaningar som andraspråkstalare har i dag.
Ett av de mer dråpliga exemplen handlade om processen bakom hur Erik Gustav Ehrström i början av 1800-talet kom till insikt om att ”Joutila” inte var avsett som ett ortnamn, vilket skulle vara en logisk slutledning utifrån andra finska ortnamn som slutar på -la, utan att ordet som dykt upp regelbundet i olika kommunikativa sammanhang var ”joutilas” (ett inte helt lättöversatt finskt adjektiv, som betyder ’ledig’, ’overksam’ eller ’sysslolös’ men även kan ha betydelsen ’att lata sig’, se Stora finsk-svenska ordboken). I det exemplet ingick även ett för oss nytt uttryck: uti Joutila! ”Uti Joutila” har potential att fylla en lucka i det svenska ordförrådet och bli ett uttryck vi kan ta till när det börjar vara dags för sommarbete, eller när vi av en eller annan orsak behöver släppa krav och kneg för en stund.
Hanna gick i pension i somras och med henne försvinner en otrolig mängd kunskap som det kommer att ta tid att ens försöka börja lappa upp för. Även som emerita har Hanna mycket på gång och ibland hälsar hon på oss i Forsthuset. Nordica framför sitt varma tack till Hanna för hennes insatser som lärare, forskare och ledare.
Sofie Henricson & Jannika Lassus
Glömde du anmäla dig? Ingen fara, vi har förlängt anmälningstiden till 21.10 för symposiet ”Med rätt att teckna – symposium om finlandssvenskt teckenspråk” 3-4.11.2022.
____________________________________________________________
Välkommen på symposiet Med rätt att teckna – symposium om finlandssvenskt teckenspråk som ordnas den 3–4 november 2022 i Helsingfors!
Symposiet arrangeras av ämnet nordiska språk vid Helsingfors universitet i samarbete med Finlandssvenska teckenspråkiga r.f.
Symposiet är gratis och öppet för alla intresserade, men förutsätter förhandsanmälan senast 21.10.
Anmälningen görs på symposiets webbplats.
Under symposiet presenteras aktuell forskning om finlandssvenskt teckenspråk. Dessutom ger programmet en inblick i hur det är att leva som finlandssvensk teckenspråkig i Finland i dag. Programmet hittar du på symposiets webbplats.
Under symposiet hålls presentationer på svenska, finlandssvenskt teckenspråk och finskt teckenspråk och tolkning görs till svenska och finlandssvenskt teckenspråk.
Välkommen med på innehållsrika dagar om och med finlandssvenskt teckenspråk!
Om du har frågor får du gärna skriva till tsp2022@helsinki.fi eller skicka en tecknad video (Whatsapp) till +358 45 1835 450 (Magdalena Kintopf-Huuhka, FST)
Vänliga hälsningar,
Arrangörskommittén
Välkommen på symposiet
Med rätt att teckna – symposium om finlandssvenskt teckenspråk som ordnas den 3–4 november 2022 i Helsingfors!
Symposiet arrangeras av ämnet nordiska språk vid Helsingfors universitet i samarbete med Finlandssvenska teckenspråkiga r.f.
Symposiet är gratis och öppet för alla intresserade, men förutsätter förhandsanmälan senast 17.10.
Under symposiet presenteras aktuell forskning om finlandssvenskt teckenspråk. Dessutom ger programmet en inblick i hur det är att leva som finlandssvensk teckenspråkig i Finland i dag. Programmet hittar du nedan i det här brevet och på symposiets webbplats.
Under symposiet hålls presentationer på svenska, finlandssvenskt teckenspråk och finskt teckenspråk och tolkning görs till svenska och finlandssvenskt teckenspråk.
Välkommen med på innehållsrika dagar om och med finlandssvenskt teckenspråk!
Om du har frågor får du gärna skriva till tsp2022@helsinki.fi eller skicka en tecknad video (Whatsapp) till +358 45 1835 450 (Magdalena Kintopf-Huuhka, FST)
Vänliga hälsningar,
Arrangörskommittén
Arrangörskommittén: Lieselott Nordman (ordf., Helsingfors universitet), Maria Andersson-Koski (Helsingfors universitet), Magdalena Kintopf-Huuhka (Finlandssvenska teckenspråkiga r.f.) och konferenssekreterare Ida Svartsjö (Helsingfors universitet)
https://www.helsinki.fi/sv/konferenser/tsp2022
Helsingfors universitet