Helsingfors universitet
Fredagen den 26 november 2021 ordnade Svenska litteratursällskapet i Finland ett seminarium på plats och online med rubriken Integration på svenska – på vems villkor? En inspelning från seminariet finns att se på Youtube.
Under seminariet dryftades olika aspekter på integration på svenska i Finland. Bland annat diskuterades om inflyttade i Finland ska erbjudas undervisning och integration på svenska och vad man i sådana fall behöver beakta. Dessutom betonades majoritetsbefolkningens ansvar för att inkludera de nyanlända och att även majoritetsbefolkningen kan behöva anpassa sig.
Magdalena Kosová (Åbo Akademi) & Liselott Sundbäck (Åbo Akademi) talade om rapporten Forskning om svensk integration – en kartläggning och röster från fältet. Rapporten är gedigen och visar bland annat att forskningen har koncentrerat sig på skolmiljön, mottagande av flyktingar, språkval och kommunen Närpes. Rapporten har också identifierat ett flertal luckor i forskningen, bland annat saknas forskning om andra generationens invandrare och andra mer longitudinella perspektiv. Det finns också geografiska luckor, dvs. områden i Svenskfinland som forskningen inte omfattar (t.ex. Åbo och Åboland, Norra Österbotten, Östra Nyland).
Solveig Arle (Tammerfors universitet) talade om sin forskning inom projektet Lätt finlandssvenska och belyste vad lätt finlandssvenska kan innebära för integrationsarbetet. Inflyttade i Finland kan också vara en relevant målgrupp för lättlästa texter, men de olika målgrupperna för lättläst kan ha behov av olika slags lättlästa texter.
Tobias Pötzsch (Helsingfors universitet) talade utifrån sin doktorsavhandling Critical Perspectives on Social Inclusion in Integration Education Programs for Adult Migrants. Han menade att vi behöver förhålla oss kritiskt till integration och fråga oss vem som ska integreras, i vad och av vem. Vidare konstaterade han att Finland i alla tider har varit flerspråkigt och mångkulturellt och att landet fortfarande är det.
Liselott Forsman (Åbo Akademi) talade om nyanlända i grundskolan och flerspråkig språkutveckling för lärande och tillhörighet. Hon refererade en rapport om två- och flerspråkighet i de svenskspråkiga skolorna och resultat från projektet MultiPed@Iki.
Dan Sundblom (Åbo Akademi) talade slutligen om integrationsfrågor i Svenskfinland utifrån en kommande rapport som ges ut av Migrationsinstitutet . Rapporten baserar sig på intervjuer med samhällsaktiva och inflytelserika personer på olika håll i Svenskfinland och den identifierar både enighet och oenighet i integrationsfrågorna. I föredraget efterlystes en gemensam vägkarta för migrationsfrågor i Svenskfinland.
Utifrån föredragen och den avslutande paneldebatten kan konstateras att integration på svenska i Finland är en viktig och aktuell fråga, där alla parter behöver få sin röst hörd. Integration på svenska är en god idé men det går inte att förbise att det finns regioner i Finland där kunskaper i finska är nödvändiga för att få ett arbete.
En intressant aspekt som påtalades var att finlandssvenskar är bra på att värna om sina egna svenska rum, men det kan leda till att man utesluter dem som inte behärskar svenska språket fullt ut. Alla behöver naturligtvis få umgås med sin egen trygga grupp, men vi ska inte isolera oss från andra grupper.
För oss som jobbar med språket är det också viktigt att lära ut och själv komma ihåg att använda ett inkluderande språkbruk. Dessutom ska vi inte ta saker och ting i vår omgivning och vardag för givna. Alla läsare och lyssnare har inte samma bakgrundsinformation, kunskaper och erfarenheter. Vi behöver informera, ibland mycket explicit, om vad som gäller och förklara hur saker och ting fungerar. I övrigt är det viktigaste, som i alla sammanhang, att vara en lyhörd medmänniska och medresenär på livets väg.
