Tankar om kapitel 1 och 2

Att bemöta barnens föräldrar på rätt sätt är enligt mig nästan det svåraste i mitt arbete och också det man behöver mest träning i. Det är viktigt att vara professionell och inte ta det som föräldrarna säger personligt.
Som Webster-Stratton säger (2011, s.13) är det bättre att använda jag-budskap istället för du-budskap i kommunikationen med föräldrarna. Du-budskap är ofta anklagande och kritiserande medan jag-budskap visar att man bryr sig om barnet och vill göra allt man kan för att hjälpa/stödja barnet.
Man måste också komma ihåg hur viktigt det är att ge positiv feedback om barnet till föräldrarna. Om pedagogen bara tar kontakt med föräldrarna då det har uppstått problem är det svårt att få igång ett bra samarbete (Webster-Stratton, 2011 s. 8). Personligen har jag varit med om när just detta har hänt. Barnets pappa frågade mig rakt ut varför pedagogerna bara kommenterar de dagarna som varit svåra. För mig var detta en bra påminnelse om hur viktigt det är att komma ihåg att också berätta om allt bra/positivt barnet gjort under dagen Webster-Stratton (2011, s.34) ger exempel på hur man kan bygga upp en positiv relation till barnen. Ett av dem är ett ”positivt telegram”. D.v.s. man skriver en lapp åt barnet där man lyfter fram någonting som barnet gjort/lyckats med extra bra. Detta beröm blir för barnet mer konkret än då man ger berömmet bara muntligt och eftersom lappen går hem får också föräldrarna ta del av berömmet. Det här tänker jag ta in i vår verksamhet i förskolan.

Ninnu

5 reaktioner till “Tankar om kapitel 1 och 2”

  1. Hej Ninnu!!
    Man ser att bemöta barnens föräldrar är en av svåraste sak för många av oss. Jag tycker att den är en jätte fin sak, om man kan vara professionell och inte ta det som föräldrarna säger så personligt som du Ninnu skriver. Man borde alltid ha möjlighet att diskutera med kollegor och få stöd om det har hänt något ovanligt med föräldrar. Det är bra att lämna jobbtankar till jobbet, men det inte går alltid.
    Positive feedback är viktigt, absolut, som du skriver. Jag hörde någon gång om hamburgarestil. Man ger feedback positive-negative-positive. Men jag vet att ibland har det lättaste att hitta saker som har inte fungerat, om det här handlar om barnet som har lite störände beteendet i gruppen. Föräldrar kan vara färdig trötta, när dom hämtar barnet. Energinivån går ännu mera neråt. Jag brukar alltid har barnet med, när jag berättar om dagen. Försöker också få barnet med och berätta. (Då vet barnet också att föräldrar vet att vad händer på dagis.) Positive feedback är också extra viktigt i början av barnet daghems karriär. Föräldrar borde få känslan att deras barn trivs och ha bra på dagis. Det hjälper tii att dom kan vara lugna på jobbet.
    Tack Ninnu för tipsen om papper med posivite sak — det kan hända att vi hittar på något till våra 3-åringar. 🙂 /Maria

  2. Oj, om föräldrar skulle kunna förstå hur innerligt vi önskar en god respektfull och uppbyggande kontakt till hemmet, du och jag och många andra av oss som jobbar med barn! Kanske de t o m känner det på sig, när vi verkligen gör vårt bästa…? Och ja, vi kan lära oss mer!
    Du Ninnu skriver så uppriktigt ”att bemöta föräldrar på rätt sätt… är nästan det svåraste i mitt arbete…” och din reflektion och din goda vilja tror jag ger en mycket bra grogrund för en förtroendefull relation till föräldrarna! Att en pappa vågar fråga varför pedagogerna bara kommenterar dåliga dagar är ju egentligen fint, trots att det kanske i stunden känns pinsamt. Ledsamt också att vi ofta tänker själva i termen ”dålig dag”. Det handlar ju trots allt knappast om en hel dag! Dagen har säkert haft gott med sig också…
    Skojig tanke med positiva lappar om barnen! Positiv feedback är så viktig, det behöver de små barnen. Berätta mer då ni kommer igång med det! Du verkar ha mycket på gång, Ninnu! Jag blir nyfiken…
    – Mia

  3. Hej Ninnu. Då jag började jobba på daghem så tyckte jag även också att det var jobbigt med föräldrakontakten. Men som du sa är det bra att vara professionell och det blir nog lättare med åren. Det är nog jätte viktigt att försöka ta tid och diskutera en stund med föräldrarna när de hämtar barnet och hopperligen kunna ofta ge en positiv feedback om dagen, fast det är i bland svårt då man har många barn ute på gården. Men som du sa det kunde vara en bra ide med att skriva ett ”positivt telegram” hem med barnet.
    Gunilla

  4. Bra point att varva positiva saker med de negativa. Jag har lärt mig att det är viktigt att vara ärlig också om jobbiga saker, en gång avslutade en familj sina besök på familjerådgivningen eftersom jag ju bara gett positiv feedback till föräldrarna om deras barns skolgång.
    Jag läste en artikel om att det behövs tio postiva upplevelser för att radera en negativ (inom affärsvärlden). Det stämmer säkert lika väl in på föräldrarnas reaktioner på ”bara” negativ kritik och dåliga dagar. Det är därför ytterst viktigt att komma ihåg att ösa postiva kommentarer över barnens uppförande då det finns anledning.

  5. Det där med jag/du budskap är det nog många som behöver påminnas om. Det låter ju nog helt annorlunda att börja en mening med ”jag tycker” istället för ”varför gjorde du…”
    Det här med positiva telegram är något jag tar med mig till mitt jobb och mina kolleger. Varför inte prova på något nytt.
    Har varit med om samma sak, att föräldrar frågat rakt ut att varför de alltid för höra om hyssen när de hämtar barnet. Precis som till Ninnu så gav det mig en tankeställare att det verkligen är så här. Men å andra sidan så kunde jag konstatera att vad bra att föräldrar vågar säga ut det. Det betyder ju att det finns en öppen kontakt.
    Titti

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *