Ett finskt perspektiv på hållbar energiproduktion

Ulrika Söderblom

I Finland använder vi energi till så gott som allting. Det krävs energi för att laga mat, värma upp våra hus, kläd- och matproduktion, tåg- och spårvagnstrafik med mera. Ju mer befolkningen växer, desto mer elektricitet behöver vi för att kunna tillfredsställa allas behov. All energiproduktion är däremot inte hållbar i långa loppet.

Icke-hållbar energiproduktion innebär förbränning av fossila bränslen, till exempel kol, torv, olja eller gas. Då vi använder fossila bränslen använder vi jordens icke-förnybara resurser, och förorenar omgivningen. Vi behöver nya hållbara energilösningar så fort som möjligt, för att garantera en framtid för kommande generationer.

Hur viktigt är det då att öka på mängden förnybar energiproduktion i Finland? Enligt Matti Manninen, VD för Manpoint Ab, styrelsemedlem för ELENIA Lämpö Ab och LOISTE Ab, måste den globala klimatförändringen och dess utmaningar tas allvarligt också i Finland, eftersom det ligger i varje lands intresse att bidra till en hållbar framtid. I och med att elproduktionen står för en stor del av Finlands koldioxidutsläpp är riktningen mot en hållbarare energiproduktion av stor vikt. Manninen påpekar, att det i Finland kan förväntas ske en gradvis förändring mot hållbarare energiproduktion, först genom en ökning av kärnkraftverkens andel av produktionen, och sedan en förflyttning mot allt fler förnybara energikällor. Även om kärnkraft inte räknas som en förnybar energiresurs så produceras inget koldioxid i samband med det, vilket innebär att kärnkraft är en betydligt miljövänligare energikälla än t.ex. förbränning av torv eller kol. Helsingfors bland andra finska storstäder har lovat sluta använda stenkol och minska på fossila utsläppen på 2020-talet, vilket betyder att förutsättningarna för ett hållbarare Finland ser bra ut.

Det är alltså uppenbarligen av avsevärd betydelse att öka på mängden hållbart producerad energi i Finland. Hur lätt är det att få denna förändring till stånd i praktiken? Det finns två huvudsakliga aspekter som förhindrar en snabb förändring, säger Manninen. Den första utmaningen har att göra med de ekonomiska faktorerna. Enligt honom är de investeringar som krävs för att ens kunna producera förnybar energi påtagligt stora, och dessutom kan den nya energiproduktionens kostnader öka markant. Den andra utmaningen är bristfälliga alternativa lösningar. I Finland står träbaserade bränslen för tillfället för 80% av den förnybara energiproduktionen. Manninen poängterar dock, att även om flera av de nya omvandlingsprojekten i Finland har fokuserat på ökad användning av bioenergi från skogar, är mängden bioenergi som behövs för att producera tillräckligt med el för stora städer (t.ex. Helsingfors) så pass stor att det lätt uppstår problem med både tillgängligheten och logistiken. Dessutom uppstår frågan om skogarnas uppgift som kolsänkor och naturens biodiversitet. Som andra hållbara energikällor för Finland nämner Manninen värmepumpar och geotermisk värme, men implementeringen av dessa är ännu i ett relativt tidigt skede.

Enligt FN:s hållbarhetsmål strävas det efter hållbart producerad energi för alla i världen före år 2030. Är detta ett rimligt mål?

“Globalt sett är situationen väldigt problematisk. Det finns ett flertal länder där energiproduktionen ökar starkt, och i dessa länder är det besvärligt att uthärda de växande produktionskraven också med nuvarande produktionssätten. De centrala frågorna är tillräckligheten av kapital, svårigheter med finansieringen samt kundernas köpkraft. Det håller på att ske mycket framgångsrik utveckling och nya teknologier och innovationer för saker framåt, men på globalt plan kommer det högst antagligen krävas flera decennier att nå dessa hållbarhetsmål.”

Enligt expertens åsikt är därmed FN:s mål ambitiöst och tidslinjen är relativt kort. Det behövs åtgärder både av nationella och internationella beslutsfattare och ett engagemang av såväl privata som offentliga aktörer. I Finland har målen för förnybar energi fastställts i den nationella energi- och klimatstrategin, vilket antyder att vi kommer att få se en förändring under kommande decennier.

Leave a Reply