All posts by Eveliina E J Dunkel

Trafikens utsläpp kan minskas med hjälp av cykling

Finland strävar efter kolneutral trafik år 2045. En del av strategin för att minska växthusgasutsläppen är att öka cykeltrafikens andel i stadsområden. Infrastrukturens förbättring, stadscyklarna och attitydförändring gällande vintercykling kan vara åtgärder för att uppnå detta.

En investerad euro i cykling i Helsingfors räknas ge nästan 8 euro tillbaka till staden i form av bland annat förbättrad hälsa och därvid minskade ohälsokostnader. Detta kommer fram i analysen av cyklingens kostnadsnyttoförhållanden. Dessutom är cykling ett klimatsmart och på så vis hållbart sätt att röra sig i stadsområden. De här är några av orsakerna till att Finland har formulerat en strategi för att främja cyklingen. I Helsingforsområdet görs 9 procent av resorna med cykel på en vardag i september och i Finlands ledande cykelstad Uleåborg är andelen ungefär 16 procent. Målet har sätts högre både nationellt och i olika städers lokala strategier. Hur skulle vi börja cykla mera?

Tre åtgärder

Cykelförbundets verksamhetsledare Matti Koistinen svarar på frågan ovan med att citera Kalle Vaismaa som är doktor i trafikteknik:

–  Infra, infra och infra.

Infrastrukturens betydelse framgår bland annat i Helsingfors stads program för trafikens utveckling. Cykelbanorna och cykelparkeringen kommer att utvecklas i staden.

I Sverige har det nåtts goda resultat genom att satsa finansiellt på cykelinfrastrukturen. I Stockholm ökade cyklingen 75 % under åren 1999-2009. Vad Stockholm gjorde var att förbättra cykelbanorna, förenhetliga vägvisningen och bygga mera cykelparkeringsplatser. Även i Helsingfors har det i budgeten reserverats mera pengar för cyklingens behov.

Cykelparkeringen är en viktig del av infrastrukturen för cykling.

Stadscyklarna är en annan sak som har fungerat väl i Helsingfors.

– Infrastrukturen börjar vara på en sådan nivå, att många personer väljer att cykla om utrustningen – alltså själva cykeln – finns lätt tillgänglig, i bra skick och om man inte behöver ta hand om den. På så vis kan många saker som vanligtvis förhindrar cykling undvikas, säger Koistinen.

Den tredje åtgärden är att främja vintercykling.  Koistinen anser att vintercyklingen är det som innehåller mest potential till att öka cykeltrafikens andel i Finland. Det finns stora skillnader mellan olika delar av landet i hur många av de som redan cyklar på sommaren alltid slutar för vintern. Koistinen påpekar att i Uleåborg och Joensuu fortsätter 30-50 procent av cyklarna året runt medan i huvudstadsområdet är andelen mindre än 20 procent.

– Cykelbanornas underhåll påverkar visst vintercyklingen. Infrastrukturens kvalité i sin tur påverkar hur lätt det är att underhålla banorna, säger Koistinen.

Attitydförändring är också något som behövs för att främja vintercykIingen, anser Koistinen.

– I Uleåborg väcker det inte så mycket förvåning om man till exempel cyklar till jobbet i januari då temperaturen är minus femton grader kallt. I Helsingfors och Tammerfors väcker sådant alltid lite förvåning.

Intrycket att vintercykling skulle kräva mycket speciell utrustning är en sak som kan utgöra ett hinder också. Koistinen tycker att om man vet hur man ska klä sig för att promenera på vintern, kan man visst också klä sig för att cykla på vintern.

Har unga börjat cykla mindre än förut?

Koistinen lyfter fram oron för att cyklingen under de senaste åren kan också ha minskat bland unga. Enligt en studie gjord i Tammerforsområdet i slutet av år 2018 hade gång och cykling till skolan minskat med 7 procent på tre år bland gymnasie- och yrkesskolestudenter. Ur samma studie framgår det dessutom att gymnasie- och yrkesskolestudenterna cyklar 30 procent mindre än elever på klasserna 4-6 i grundskolan. Koistinen tycker att det är oroväckande att eleverna så ofta slutar cykla till skolan när de går till gymnasiet. När man tittar på alla åldersgrupper tillsammans har cyklingen däremot ökat i många stadsområden i Finland.