Stadsbornas roll är viktigt så att sorteringen ska fungera. Ändå finns det mycket arbete att göra tills återvinningen kan uppnå sin fulla potential. Olika aktörer försöker engagera invånare att sortera, men vilka sätt finns det?
Enligt miljöministeriet försöker Finland att övergå till cirkulär ekonomin senaste år 2035. Den cirkulära ekonomin är ett kretslopp där inget avfall borde uppkomma. För att målet ska kunna uppnås, måste sorteringen och återvinningen i Finland förbättras betydligt, eftersom cirkulär ekonomi förutsätter effektiv återvinning av avfallet. Stadsområden har en stor roll i att uppnå hållbarhetsmålet, eftersom städerna producerar största delen av avfallet. Utveckling av återvinningen är ett delmål som hör till Agenda 2030-målet ”Hållbara städer och samhällen”. Genom samarbete mellan invånare och olika aktörer kan städerna bli ännu mer hållbara.
Enligt projektchef Maija Palomäki från HRM (Helsingforsregionens miljötjänster), har återvinning och sortering en stor roll i hållbarheten i stadsområdet. ”För att vi ska kunna övergå till cirkulär ekonomi, förutsätter det mer effektiv återvinning”, säger Palomäki. ”Vi [HRM] har som mål att skapa världens mest hållbara huvudstadsområde.” Målet är kopplat med ett strategiskt mål att öka återvinningsgraden i huvudstadsområdet.
HRM försöker att engagera invånarna, men makten är ändå i invånarnas händer. ”Stadsbornas roll är väldigt viktig. Återvinning förutsätter att avfallet sorteras först”, säger Palomäki. Enligt Palomäki har invånarnas delaktighet en stor betydelse för att återvinningsgraden ska kunna ökas. ”För att återvinningsgradens mål ska nås, är det nödvändigt att sorteringen blir mer och mer effektiv”, kommenterar Palomäki.
Invånarna kan inte nå återvinningsmålen ensamma. Palomäki berättar om HRM:s sätt att engagera och motivera invånarna att sortera sitt avfall. Förbättring av återvinnings- och sorteringsmöjligheterna är ett väldigt viktigt sätt att engagera invånarna att återvinna. ”I vår får många bostadsaktiebolag nya avfallsbehållare”, säger Palomäki. ”Vi har olika mediakampanjer där vi tackar invånarna för att de sorterar. Dessutom producerar vi information och tips om sortering till sociala medier och på HRM:s webbsida”, tillägger Palomäki. Invånarna kan få information om sortering till exempel genom HRM:s avfallsguide, där invånarna kan söka hur specifikt avfall måste sorteras, eller från affischer i sopstationer. HRM är en betydande aktör i huvudstadsområdet och ansvarig för dess avfallshantering. Engagemanget måste uppnå 1,4 miljoner invånare som bor i HRM:s verksamhetsområde och hjälpa till att öka återvinningen av avfallet till 60%. Målet ska nås senast 2025.
Andra sätt att informera och engagera invånarna är genom olika projekt, piloter och experiment. Palomäki berättar om ett pilotprojekt som HRM gjorde tillsammans med HOAS (Helsingin seudun opiskelija-asuntosäätiö). ”I höstas delades biosoppåsar för sex månader till fastigheten, så att sorteringen skulle bli lättare för de boende, eftersom de inte behövde köpa påsar”, säger Palomäki.
Ändå finns det utmaningar som hindrar effektiv sortering. ”Stadsbostäderna är ofta små, så sortering kan vara svårt att arrangera”, kommenterar Palomäki. ”Stadsbornas bekymmer är ofta hur man kan utföra sortering i litet utrymme. Därför söktes lösningar till arrangemang av sorteringsfaciliteterna genom HRM:s idétävling.” Lösningarna innehöll olika möbler som är designade för små stadsbostäder. Palomäki berättar också om problem med Sortti-stationerna. ”Sortti-stationerna är ofta långt borta från till exempel Helsingfors centrum och man måste åka dit med bil.” Det kan känns utmanande för invånarna att ta avfallet dit.
Utöver utmaningar, finns det också flera möjligheter som kan hjälpa till att öka sorteringsandelen. ”Vi har Sortti små-stationer under utveckling. Planen är att små-stationerna ska använda samma utrymme med återvinningscentraler och det ska bli lättare att föra avfallet till stationerna”, säger Palomäki. Medvetenheten spelar också en roll. ”Ju mer invånarna vet om avfallets potential och sorteringens viktighet, desto mer motiverade kan de bli att sortera”, säger Palomäki.
Dessutom tar Palomäki upp matavfallet som en möjlighet för invånarna att förbättra sorteringen. ”Det finns mycket potential i avfallet, speciellt i matavfall. Nästan en tredjedel i hushållens blandavfallspåse är matavfall”, kommenterar Palomäki. Bortkastad mat kan användas till exempel för tillverkning av biogas och mull. Genom sortering av matavfallet kan sorteringsaktiviteten öka och återvinningsmålet uppnås.
Fastän sortering och återvinning inte bara är på invånarnas ansvar, är det inte heller bara på andra aktörers ansvar. Därför är samarbetet mellan invånare och aktörer nyckeln till framgången. Stadsområdena måste förbättra återvinningsgraden, så att återvinningsmålet kan nås under de följande fyra åren. Därför måste både invånare och andra aktörer såsom HRM göra sin andel, och genom samarbete mellan aktörerna kan vi lyckas göra städerna ännu mer hållbara. Medvetenheten om sorteringens nyttighet är nödvändig. ”Det är viktigt att invånarna vet att avfallet utnyttjas”, understryker Palomäki.
Läs mer:
Agenda 2030: https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/
HRM:s nätsidor: https://www.hsy.fi/sv/