Klimatförändringen fortsätter att förändra förhållanden för renskötare, som blivit tvungna att tillämpa sitt kunnande i ett ändrande landskap. Är Finlands och sametingets strategier tillräckliga för att försäkra och stöda renskötselns överlevnad på ett kulturellt hållbart sätt?
Renar i Lappland. Bild: flickr
GPS, drones och motorskotrar har numera blivit en vanlig del av samernas renskötselmetoder. En ny rapport konkretiserar hur samisk renskötsel befinner sig mellan en moderniserad värld och en traditionell levnadsform.
I den nyligen publicerade rapporten SAAMI – Saamelaisten sopeutuminen ilmastonmuutokseen, av Klemetti Näkkäläjärvi, Suvi Juntunen och Jouni J.K. Jaakkola berättas det hur samisk renskötsel har påverkats av diverse förändringar i klimatet – speciellt uppvärmning – redan i årtionden. Forskarna går igenom data baserat på intervjuer och tidigare litteratur där det kommer fram att samiska renskötare har observerar förändringar i klimatet sedan 1960-talet. Dessa avvikelser har normaliserats under 2000- och 2010-talen. Renskötare har observerat bland annat starkare vindar, tunnare is, snö som smälter tidigare, ändringar i snötäcket, i växtligheter och i årstider – inte så olikt resultaten i IPCC:s rapport från förra året. Samma IPCC:s rapport antyder också att klimatförändringen har en påverkan på urfolks livnäring, kultur, självförsörjning, traditionell kunskap och hälsa (IPCC: kapitel 3). Finlands medeltemperatur uppskattas ha stigit med 2.3. celsiusgrader sedan 1800-talet.
Forskningen gjordes hos renbeteslag inom samernas hembygdsområde i norra Lappland. Samer har rätt att få undervisning på samiskt språk (enar-, kolt- eller norr-samiska) inom området. Samerna är EU:s ända urfolk och är cirka 10 000 personer i Finland. Deras status har bekräftats i Finlands grundlag. Klemetti Näkkäläjärvi, postdoktor i kulturantropologi, före-detta ordförande i sametinget och SAAMI-projektets ansvariga forskare, berättar att försvagandet av samernas kultur är förbjudet i olika lagstiftningar, som t.ex. Finlands gruv- och miljöskyddslagar men att dessa tolkas varierande. Till exempel ishavets tågbaneprojekt samt gruvdrift och hygge, vilka fruktas öka inom hembygdsområdet fortsätter att väcka oro. Klimatförändringar för med stora ändringar i samernas kultur, men är för enskilda folkgrupper – eller stater – omöjliga att ensam bekämpa.
Renskötsel är en viktig traditionell samisk levnadsform tillsammans med fiske, samlande och hantverk. Traditionella levnadsformer spelar ingen stor andel av omsättningen eller det relativa arbetskraftalet, men är mycket viktiga för uppehållandet av kulturen (Sametinget).
Forskningens informanter förklarar att stora ändringar i tillväxten av stubb orsakar ändringar i snötäcket, vilket har gjort det svårare att ta sig fram i terrängen. Året delas traditionellt in i 13 årstider. En del årstider har man hamnat tänka om, då de flyttats framåt. Speciellt hösten har blivit varmare på många områden och vintern anländer senare och slutar tidigare. Enligt en informant från Muddusjärvi vågar man numera träda på isen först vid nyår, då den blivit tillräckligt stark. Tidigare gick det enligt hen redan i oktober. Ett förtunnat istäcke har ökat risken för olyckor på alla forskningsområden, och inom norra boreala och boreala områden har renar drunknat i tunn is. Också våren kommer tidigare och sommaren har ibland sett värmeböljor så att renskötare har blivit solbrända. En informant från Näätämö berättar att renars päls har bränts i solen. Även fästingar har spritts mera bland renarna.
Då klimatförändringen framskrider kommer nya växt- och djurarter att spridas i Lappland. Detta har redan skett, och ibland existerar bara finska utryck för nya arter och fenomen. I en kultur där mycket information förs vidare muntligt eller genom praktisk inlärning, kan detta betyda förlusten av kunskap, då fenomenen som de samiska begreppen beskriver slutar att existera. Härtill finns formell utbildning i renskötsel att få endast på finska. Mellan 70% och 80% av renskötarna inom samernas hembygdsområde i Finland är samer.
”Informanterna berättar även att stödutfodring har varit en adapteringsstrategi”
I rapporten kommer det fram att informanterna utryckte oro över framtiden för sin traditionella kunskap, då intresset för renskötsel har minskat inom yngre generationer. Cirka 68% av Finlands samer bor idag utanför samernas hembygdsområde. Det är estimerat att 35%-50% av samer talar något samiskt språk som sitt modersmål.
Ändringar har tvingat renskötare att adaptera sig till nya förhållanden. Adaptering har skett till exempel genom att introducera stödutfodring samt genom användningen av GPS, drones och snöskotrar. En del renskötare drar också nytta av turism som en sidoinkomstkälla. Informanterna berättar även att stödutfodring har varit en adapteringsstrategi, då snötäcket blivit hårt av att ständigt smälta och frysa om och ger renarna svårigheter med att gräva fram föda. Dessutom är lavar en viktig näringskälla för renar, och i ett varmare klimat riskerar de at utkonkurreras av mossor.
”Resultat i forskningar gällande samer (eller andra folkgrupper) bör returneras till dessa så att informationen kan användas till exempel som material i lobbying.”
-Klemetti Näkkäläjärvi
Renskötsel baserar sig på siida-systemet. Sidor är mindre enheter inuti 13 olika renbeteslag, av vilka Finlands renskötselområdet består. Den traditionella metoden av renskötsel, som enbart baserar sig på naturbete och inte använder sig av stödutfodring och medicinering är mest hotad av klimatförändringar, berättar Näkkäläjärvi.
I rapporten kommer det upp att informanterna inte känt sig respekterade och hörda av myndigheter och vetenskapsmänniskor. Näkkäläjärvi förklarar att resultat i forskningar gällande samer (eller andra folkgrupper) bör returneras till dessa så att informationen kan användas till exempel som material i lobbying. Näkkäläjärvi säger att rätt så mycket forskning gjorts om samiska renskötare, men att traditionell kunskap och forskning inte har mött. Spridandet av traditionell kunskap inom det samiska folket är enligt Näkkäläjärvi mycket viktigt, och denna kunskap också är nyttigt att tilldela myndigheter, som på basis av information kan göra bättre beslut.
Otillräcklig uppmärksamhet inom strategier och lagstiftande
Europeiska Unionens arktiska strategi nämner klimatförändringens påverkan på det arktiska området och på urfolk samt betonar vikten av dialog och samarbete med arktiska urfolk inom EU:s olika arktiska strategier. Finlands arktiska strategi från 2013 har enligt Näkkäläjärvi inte framskritt enligt väntat, och har härmed ingen väldigt stor betydelse för samerna, även om strategin innehåller viktiga mål gällande samernas rätt till språk och kultur. Den uppdaterade versionen från 2017 nämner enligt rapporten urfolk, men inte samerna specifikt. Lapplands klimatstrategi nämner inte klimatförändringens påverkan på samer, även om Sametinget har nämnt representativa till strategins förberedande. Samernas Parlamentariska Råd, som är ett samarbetsorgan mellan Sveriges, Finlands och Norges sameting samt Rysslands same-organisationer har förberett en klimatstrategi från 2011. Strategin tar upp klimatförändringen som en människorättsfråga (en viktig del, som enligt SAAMI-rapportens analys saknas från andra strategier) och kräver bredare auktoritet för samerna inom sitt hembygdsområde. Strategin lyfter även fram forskningsbehov och utvecklingen av Sametingets egen klimatstrategi.
”Syftet med SAAMI-initiativet har varit att producera information som kan lägga grunden till en nationell adapteringsstrategi gällande klimatförändringen för Finlands samer.”
-Klemetti Näkkäläjärvi
Sveriges sameting har implementerat och år 2019 godkänt ett brett klimatpolitiskt program som baserar sig på forskning och vars huvudfokus är A) ökad adapteringsförmåga B) förmedlandet av information och C) krisberedskap. Näkkäläjärvi berättar, att syftet med SAAMI-initiativet har varit att producera information som kan lägga grunden till en nationell adapteringsstrategi gällande klimatförändringen för Finlands samer. Här borde samesamhället, samernas representativa och ansvarande ministerier höras. Näkkäläjärvi förklarar att denna strategi skulle utvecklas genom samarbete mellan havare av traditionell kunskap och forskare.
Övrigt borde det undersökas mera om adapteringsmöjligheter och information borde spridas mellan samerna. Viktigt är också att traditionell kunskap systematiskt förs över mellan generationer. I rapporten skrivs att klimatförändringen har en generationsspecifik natur – de kunskaper som en generation inte behöver förs inte heller vidare till den nästa. Stöd och hjälp borde ges dem som utövar traditionell kunskap i att föra den vidare, vilket kan kännas allt svårare i en globaliserad och moderniserad värld. Enligt Näkkäläjärvi borde traditionell kunskap läras ut på same-undervisningens alla stadier.
Slutligen skrivs det i rapporten att ett stödsystem för dem som övar traditionella levnadssätt kunde etableras, då de samiska språken och levnadssätten har bevisats vara livsviktiga för kulturens överlevnad. ”Genom förstärkandet av det traditionella levnadssättets position stöds det samiska språket och samernas hembygdsområdets livskraftighet, vilket stärker servicestrukturen. Försörjningens betydelse för språkets och den traditionella kunskapens framtid har inte blivit tillräckligt förstådd inom den finska administreringen.”, avslutar Näkkäläjärvi.
Rappporten: https://tietokayttoon.fi/julkaisut/raportti?pubid=URN:ISBN:978-952-287-930-1
Sametinget: https://www.samediggi.fi/saamelaiset-info/
IPCC:s rapport: https://www.ipcc.ch/sr15/