Nicole Vikatmaa

”Vi måste se till att alla inkluderas i arbetet för en mer jämlik och tolerant värld. Både flickor och pojkar!”

Unga flickor som hoppar av skolan då mensen börjar, eller helt och hållet är tvungna att lägga sin framtid på hyllan då hon som 14 år gammal blir gravid, är en vardag i många utvecklingsländer. Bristen på utbildning och sanitet, samt problematiska attityder är faktorer som bidrar till att speciellt unga flickor i ett avgörande skede av sin utbildning lämnar den på hälft. Under många år har mängden barn som över huvud taget börjar skolan ökat, men i takt med denna ökning har mängden barn och unga som hoppar av skolan fått ett uppsving. Enligt Tessa Rintala, projektansvarig på Unicef, är satsning på att ändra rådande attityder och sprida vetskap en väg till att skapa förutsättningar för ungdomarna att hållas i skolan och nå en högre utbildningsnivå.

FN:s hållbarhets mål handlar bland annat om utbildning och jämställdhet. Ett mål är att säkerställa avgiftsfri och likvärdig grundskole-och gymnasieutbildning av god kvalitet. Enligt forskning är en god och inkluderande utbildning nyckeln till välstånd, hälsa och jämställdhet, och skapar på så sätt grunden för ett hållbarare samhälle. Unicef har i många år jobbat för utbildningsmöjligheter, utbildning av god kvalitet och framförallt för att säkerställa en likvärdig utbildning för alla. Med detta arbete har de redan på många ställen lyckats skapa mer jämställda och hållbara samhällen.

Enligt Rintala har man kunnat konstatera att tendensen för ungdomar att lämna skolan på hälft är stor, speciellt hos flickor. Orsakerna till detta grundar sig för det mesta i kulturella attityder och traditioner, och har att göra med att flickor anses behövas hemma och ska hjälpa till med att försörja familjen.
Då unga flickor lämnar skolan på hälft, ökar risken för tidigt giftemål och graviditet, berättar Rintala. Hon nämner också att man konstaterat att dessa flickor oftare blir utsatta för våld. Den här korrelation beror i sin tur på bristen på vardagliga färdigheter som de i vanliga fall skulle ha lärt sig i skolan, ex. att argumentera, uppträda och stå för sig själva.

Denna brist på praktisk kompetens har lett till att Unicef all mer implementerat praktiska projekt, som för fram betydelsen av det som de kallar ”life skills”, dvs färdigheter som stöder ett mer hållbart och självständigt liv. Det kan handla om allt från utbildning vars syfte är att förbereda individen att fatta beslut och argumentera, till att sprida vetskap om sjukdomar och familjeplanering. Unicefs arbete cirkulerar allt mer kring attityder och värderingar, samt vid vikten av att sprida vetskap och normalisera. De jobbar hårt för

att nationella regeringar skall implementera en liknande linje i den nationella läroplanen. Unicef har redan länge jobbat med målen som FN ställer i sin agenda, och enligt Rintala har de inte påverkat deras arbete. Hon menar dock att FN:s agenda används i riktgivande och motiverande syfte, då det kommer till företags ansvar och situationer där Unicef jobbar med att få företagen att sträva efter en hållbarare och jämlikare framtid.

Vår förmåga att tampas med utmaningar och risker, maximera möjligheter, och lösa konflikter på ett icke- våldsamt sätt, är grunden för vår framgång som både människor och samhällen. Enligt Rintala skapar man hållbara förutsättningar för detta, genom inkluderande arbete på lokal nivå. Dessutom är vikten av att inkludera så flickor som pojkar i processen enligt henne grundläggande i arbetet för en mer jämlik och tolerant värld.