Den 5.4.2019 ordnades en landsomfattande klimatstrejk i Helsingfors, vilket resulterade i att många studerande ur andra stadiets läroverk runtom i hela Finland skippade föreläsningen, tenter mm för att delta i denna strejk och rösta. För att kämpa för vår planets framtid och motivera den kommande riksdagen till ett klimatsmartare Finland.

“Ungdomen är här – politiker, vakna upp! Vi drömmer om en human och ekologiskt hållbar framtid. Vi vill begränsa uppvärmningen av klimatet till 1,5 grader. Vi godkänner inte en situation, i vilken Finlands totalutsläpp hotas öka.”

Kraven som ställdes under strejken var följande:

► Finland bör vara kolneutralt innan slutet av år 2028

► Finland förbinder sig till att utöka sina kolsänkor och avverkningen av skogarna får inte tillta

► Finland upphör att använda fossila bränslen innan slutet av år 2035

► Företagsstöd med negativa följder för klimatförändringen dras in och utsläpp bör i framtiden beskattas

► Under följande valperiod bör det satsas det betydligt mera på kollektivtrafiken och den lätta trafiken

En fråga som uppkommer i samband med detta är hur passar klimatstrejker likt denna in i skolmiljön ? Kan man lära sig något av en klimatstrejk och hur skulle dessa kunna användas som undervisnings möjlighet?

Enligt min åsikt kan strejker fungera som ett mycket bra sätt att visa elever att deras röst har en betydelse. Om det finns något man tycket är fel eller orättvist i vårt samhälle har man som invånare rätt att låta sin röst bli hörd. Strejker sker hela tiden i vårt samhälle och är i många fall en del av framtida arbetsliv. Därför kunde det vara bra att som en del av undervisningen informera mer om rättigheterna som en finländsk medborgare, och vilken inverkan strejker och demonstrationer haft ur historisk synvinkel. Genom att lära ut detta till högre grad kunde man visa eleverna att deras röst har betydelse och att allmänheten i flera fall i historien, genom demonstrationer och strejker, kunnat inverka på beslutsfattares beslut.

Klimatuppvärmningen har på senaste tid varit ett mycket omdiskuterat ämne och många i olika länder ordnade klimatstrejker har ökat förståelsen för situationen. Genom demonstrationer och strejker har allmänheten visat sin åsikt och på många ställen har detta även synts i val och politikers ögon öppnats. Till följd av detta har även klimatet blivit en viktig del av valdebatten i Finland samt i hela EU. Detta utgör även ett ypperligt tillfälle för elever att få delta i evenemang och lära sig mer om hur man kan inverka, vad du själv kan göra och hur man kan använda sin röst för att säkerställa en bättre framtid.

Viktigt i undervisningssammanhang är även att man säkerställer att studenterna vet de samhälleliga ”reglerna” och vars och ens ansvar. Därigenom ökas vetskapen om att man i vissa fall måste överväga ifall man vill visa sitt stöd.

Vad ska lärare överväga om och när de tar sin grupp till en demonstration?

Det finns många olika faktorer som måste tas i beaktande innan en lärare kan besluta att ta med sig elever till en demonstration eller uppmuntra dem att delta. Åldern av eleverna har en mycket stor inverkan på om detta skall vara tillåtet eller inte. Begrundande över demonstrationens/strejkens bakomliggande orsaker är även mycket viktig då det finns vissa ämnen som kan vara mycket känsliga för allmänheten. Klimatdemonstrationer, marscher eller strejker och liknande kunde eventuellt fungera som gynnsamma miljöer för elever, dels för att de kan lära sig något men även för att visa att de har en möjlighet likt denna att få sin röst hörd. Speciellt vid klimatstrejker skulle många unga eventuellt kunna motiveras till att bry sig mer om planeten och ge dem hopp om vår framtid.

Effektiviteten av en strejk beror även mycket på i vilken ålder studenterna är. I detta fall var det huvudsakligen fråga om studeranden ur andra stadiets läroverk som själva fullständigt eller till stor del  ansvarar för sina studier och utbildning. Detta innebär att det i många skolor är frivillig närvaro på föreläsningar. Lärarna är inte ansvariga för om studenter deltar eller ej och det är fullständigt på studenternas ansvar att komma ikapp i studierna. Pga denna situation kommer en strejk i dessa skolor troligen inte ha så allvarliga följder och inte uppmärksammas. Oftast är det eleven själv som får negativa konsekvenser av detta, inte skolan i sig. Studeranden har på detta sätt väldigt liten makt vid strejker. Därför är demonstrationen i samband med strejken i många fall betydligt viktigare, då denna uppmärksammas av media. Speciellt vid studerandenas klimatstrejk var demonstration och marschen av stor vikt, då alla studenter samlades och visade sitt stöd.

Strejker kommer dessutom för många även att förekomma i framtida arbetsliv så vore det inte bra att redan i tidig ålder få eleverna att inse vikten av det hela? Därför kunde deltagande i strejker och demonstrationer, som stöder ett viktigt ändamål, vara en del av utbildningen.

Tyvärr tror jag dock att det är många elever av olika åldrar som skulle utnyttja situationer, samt skolans uppmuntran att delta, som en ursäkt att slippa skolan. Detta skulle kunna vara en negativ följd för skolans del. Hur man tex i gymnasier skall hitta en balans mellan att ge eleverna möjligheten att uttrycka sina åsikter, utan att ha en negativ inverkan på inlärningen kan vara en mycket svår balans att hitta.

31.5.2019

Michelle Gustafsson