Omfattande nerskärningar innebär högre krav på u-lands projekt

Finlands regering har bestämt sig för att minska på finansieringen av utvecklingssamarbetet under de kommande åren. Beloppet som skall sparas är 200 miljoner euro per år. Det är en rejäl nedskärning och så mycket som 40 % av organisationernas resurser berörs. “Det gäller för projektansvariga att använda de minskande resurserna så effektiv som möjligt, för att fortsättningsvis nå hållbara resultat” säger Antti Turakka som jobbar med utbildningsplanering på Kepa.

Det finns många olika organisationer som arbetar med utvecklingsfrågor på internationell nivå. Kepa är en av dessa och fungerar som en paraplyorganisation för finska medborgarorganisationer som arbetar med utvecklingsfrågor. En central del av arbetet är att undervisa medlemsorganisationer om utvecklingssamarbetet och drivandet av projekt i u-länder. Projekten kan kretsa kring olika delar av hållbar utveckling; allt från att förbättra ekonomin, att ekologisera jordbruk till att bevara kultur. På grund av utvecklingssamarbetets många aspekter är det viktigt att lära sig vad som kännetecknar ett bra projekt. Det man strävar efter är en god planering och ett tätt partnerskap för att tillsammans arbeta för långvariga resultat.

”Målen måste rekognoseras redan i planeringsfasen”– Turakka

Centralt för alla projekt är en klar målsättning för vad man vill åstadkomma. Det viktigaste är att målen motsvarar behoven och att man utgår från dem då man planerar åtgärderna som skall genomföras i ett land. På detta sätt kan man komma på nya kreativa åtgärder för att nå målen och undvika att fastna i gamla och möjligen ineffektiva mönster. Man kan även upptäcka något som borde åtgärdas före man inleder en tänkt aktivitet i landet. Att sätta mål är dessutom viktigt för att man skall kunna mäta hur lyckat ett projekt varit. Enligt Antti Turakka, som arbetar inom Kepa med utbildningsplanering, är det viktigt att man gör en flexibel plan som ger rum för både positiva och negativa oväntade resultat och att man beaktar resultaten under projektets gång för att styra det i önskad riktning. Att kunna uppvisa konkreta resultat kommer i framtiden, på grund av de minskade stöden, att vara viktigt för att projekten skall få fortsatt finansiellt stöd från staten. Det kan dock vara svårt att uppvisa resultat i frågor såsom ökade mänskliga rättigheter och kunskap.

”Utvecklingens mål är realiserande av rättvisa”– Turakka

Antti Turakka menar att varje projekt borde sträva efter en förbättring av de mänskliga rättigheterna, exempelvis rätten till färskt vatten. Han har under sin karriär arbetat med flera olika projekt i u-länder. Ett av de mest lyckade projekten är ett samarbete mellan den finska och nepalesiska staten för att förbättra vattentillgången och de sanitära förhållandena på landsbygden i Nepal. Turakka anser att ett av de största framstegen i samarbetet är att man lyckats förbättra levnadsförhållandena genom lokalbefolkningens deltagande, vilket innebär att lokalbefolkningen arbetar för och är med och fattar beslut som påverkar deras levnadsmiljö. Detta i sig är en mänsklig rättighet, demokrati.

”Projektet förbättrar förhållanden på en strukturell nivå”– Turakka

Ett stort problem i Nepal var att skolade tjänstemän inte hölls kvar i de avlägsna trakterna på landsbygden, där de behövdes. Därför började man i projektet att satsa på kapacitetsutveckling hos lokalbefolkningen. Kapacitetsutveckling betyder att invånarna får kunskap och resurser som behövs för att de själva skall kunna ta itu med problem som de ställs inför. På detta sätt får man enligt Turakka bättre kontroll över vad som försiggår, man eliminerar mellanhänder och ger redskap som behövs för en fortsatt förbättring av levnadsförhållandena, även efter ett avslutat projekt. Enligt utrikesministeriets rapport över projektet har man under åren 2010-2013 lyckats ordna hållbara vattentjänster till över 185 tusen nepaleser på landsbygden. Information om de positiva effekter en god sanitet har på hälsan har också spridit sig från samhälle till samhälle. Många toaletter har därför byggts på eget initiativ och med egna resurser. Man har fått information och medel att göra detta. År 2001 hade 24 % av befolkningen tillgång till sanitetsutrymmen, år 2014 hade tillgången ökat till 70 %. Att bedriva projektverksamhet så att invånarna deltar och får kunskap har långvariga effekter på samhällets struktur, även efter ett avslutat projekt.

nepal

Förbättrad vattentillgång i Nepal är en grundpelare för utveckling, bild: Narendra Shrestha

Kapacitetsutvecklingen tar dock relativt länge, ett problem som inte överensstämmer med den finska statens förväntningar på effektiviteten hos projekt. Enligt Turakka hotas främst nya och små projekt av nedskärningar på biståndet för utvecklingssamarbete. Förlängningsmöjligheterna har minskat, speciellt ifall man inte kan uppvisa konkreta resultat, och det är troligt att det åtminstone blir ett uppehåll i projektarbetet. Detta är ett stort problem för samhällen som är beroende av stöden och där uppbyggandet av kapaciteten är på hälft.

”Förståelse för den lokala kulturen är extremt viktigt för ett lyckat projekt” – Turakka

Samarbetet mellan organisationer, stater, projektarbetare och lokalbefolkning har en ytterst central roll i utvecklingsprojekt. Hur väl de olika aktörerna växelverkar och förstår varandra kan ses i projektens resultat. Att komma som utomstående till ett land med främmande kultur är ingen lätt uppgift och kräver yrkesskicklighet. Man måste vara medveten om vad som kan uppnås i den specifika kontexten. Då man förstår varandra är det lättare att undvika konflikter, men också lättare att lösa dem genom diskussion. Då Finland drar ner på bistånden för utvecklingssamarbetet uppstår större krav på vad man vill få ut av projekten. Detta kan vara i konflikt med lokalbefolkningens förväntningar på projektet, som i sin tur kan minska på förtroende för organisationerna och projekten. Utan förtroende och diskussionsförmåga är det mycket svårt att fortsätta projekt. Det har till och med hänt att projekt avbrutits, vilket är ineffektivt och oekonomiskt. Även om det är viktigt att driva projekt med mål i sinnet är det ännu viktigare att anpassa dem till den kulturella kontexten, och att inte sätta orealistiskt höga mål.

”Företagen får en allt större roll i utvecklingssamarbetet” – Turakka

Projekt kan också vara marknadsbetonade, dvs. att genom ekonomisk verksamhet åstadkomma en förändring. Trenden för det finska utvecklingsarbetet i u-länder är att alla parter, både lokalbefolkningen och de aktörer som agerar där, skall dra nytta av verksamheten. Företagen kommer enligt Turakka att integreras allt mer och bli en del av utvecklingssamarbetet tillsammans med staten, invånarna och organisationerna. Tillsvidare har andelen ekonomiskt drivna privata aktörer inom utvecklingssamarbetet varit rätt lågt jämfört med offentliga aktörer och icke-statliga organisationer. Nu har dock de tidigare konsultföretagen som varit verksamma i u-länder fått sällskap av ekonomiskt drivna företag. Finnfund är ett exempel på ett bolag som sysslar med utvecklingsfinansierings. Bolaget ägs till stor del av den finska staten. Målet är att öka på finska företags verksamhet i utvecklingsländer genom investering, finansiering och rådgivning. Bolaget poängterar att företagens verksamhet skall främja även andra dimensioner av utvecklingen än den ekonomiska. Med möjligheten att utvidga sina marknader följer också olika krav på företagen, t.ex. att följa etiska principer. Nyttan med ökad ekonomisk verksamhet kan också kännas av i destinationslandet, bl.a. genom att infrastrukturen förbättras.

“Projekten skall medföra en positiv inverkan på människornas liv”– Turakka

Hur bra ett projekt är kan bestämmas av hur stor positiv inverkan en aktivitet har haft på människornas liv. Det är resultaten som är de mest avgörande och inte aktiviteten. På grund av att andelen projekt kommer att sjunka till följd av nedskärningarna, är det viktigt att satsa på kvaliteten hos de återstående projekten. Det som görs skall göras bättre med hjälp av samarbete, deltagande på gräsrotsnivå och med projekt som följer tydliga och realistiska målsättningar.

Referenser

Intervju med Antti Turakka, utbildningsplanerare på Kepa, 7.4.2016.

Kepas hemsida:
https://www.kepa.fi/svenska

Utrikesministeriets hemsida:
http://formin.finland.fi/public/

Finnfunds hemsida:
http://www.finnfund.fi/yritys/

Leave a Reply