Vad är det fel med maten?

Vi kastar för mycket mat bort, ofta på grund av att den inte ser perfekt ut. Kanske en banan med bruna fläckar eller en bröd med lite torkad yte. Så kastas bort också livsmedlen och råvaror i affären och restauranger som inte köpts. I mjölkproduktion dödar man kossor som inte producerar tillräckligt med mjölk. Matsvinnet innebär att vi i EU kastar bort 90 miljoner ton mat varje år. Det gör 180 kilo per person! Även en tredjedel av mat är fortfarande ätbart. Allt det här matavfall är ansvarig för 16 % av växthusgaser från EU. Samtidigt finns det nästan en miljard människor utan tillgång till näringsrik mat. Hur är det möjligt att vi har nästan lika många överviktiga som det finns hungriga i världen?

Världspopulationen fortsätter att öka. Olika studier har sagt att matproduktionen skulle öka nästan dubbelt i mängden om man ska mata för 9 miljarder människor före 2050. Det betyder att man måste investera ytterligare 83 miljarder $ varje år i U-länderna. Ökande productionen menar inte att hugga ner skogen och odla på nytt land utan att odla mer effektivt. Proteinrika bönor och quinoa till exempel har bättre näringsvärde än vete eller ris. Baljväxter har förmågan att binda kväve och förbättra växten i områden. Man kan odla till exempel kaffe i samband med träd för att upprätthålla markens livskraft och tillstånd (agroforestry).  Ett av FN:s hållbara utvecklingsmål är att minska matavfall och förbättra näringsintaget för alla. Det lönar sig att ta hand om marken och skogar för att försäkra hållbart jordbruk.

Matproducenterna i U-länder har en begränsad möjlighet att förvara skörden och kyla ner maten.   Infrastrukturen är svag på många håll i Afrika och Asien. Samt, jordbruk är det huvudsakliga sättet att få mat och pengar och småjordbrukare producerar till och med 80 % av all mat i U-länderna.  Det finns en tydlig länk mellan fattigdom och bristen på effektiv lagring, transport och odling. För tillfället lever en miljard människa med bara 1,25 dollar om dagen. Huvudkosten bland fattiga i U-länderna är ris som inte är tillräckligt näringsrikt och innehåller nästan bara kolhydrater.

I västerländerna njuter vi av maten och den är en viktig del av kultur, men vi äter också för mycket, speciellt kött. För att få ett kilo kött, behöver man tusentals liter av vatten. En ko utsläpper lika mycket växthusgaser i luften som om man körde 13 000 kilometer med en bil under ett år! Att tänka klokt i mataffären är ett sätt att förhindra miljöförändringen.

Det är synd att man inte uppskattar mat. ”En orsak kan vara att maten är ännu ganska billigt, och därför blir det lätt att kasta bort” säger Eva Heiskanen från Konsumentforskning centret. Ett sätt att öka folkets intresse för att äta mera grönsaker och mindre kött är att ordna lunchlinjen på ett annat sätt. ”Brådska leder till slöseri” säger hon också.

Det är också trendigt att tänka på miljön som konsumenten. I Finland finns det många olika sätt att utnyttja mat som annars hamnar i soporna. Mobil-appen ResQ och Froodly och projekten From Waste to Taste är exempel på hur man kan minska på matsvinnet. Man kan alltså ha nya idéer –kanske även skoja lite med saken! I en artikel i “the Onion” har man kommit till olika sätt att undvika matsvinn i vardagen, man kan man t.ex. minska på sina impulsköp och införskaffa en sak åt gången i butiken: http://www.theonion.com/graphic/how-cut-down-food-waste-52495.

-Avoid impulse buying by only going to the grocery store for one ingredient at a time!

Alltså kanske kan vi tänka mat på ett nytt sätt? Kanske kan vi vara modiga och äta bananen med lite mörkad skal med den där vanilj yoghurten i kylskåpet från veckoslutet- om det smakar gott, så är det gott!

Leave a Reply